Deras samarbete satte fart på arbetsmiljöarbetet i Flen

I Flens kommun håller man på att vända en trend med gamla arbetsmiljöproblem. En av nycklarna till framgång är ett tätt samarbete mellan hr och huvudskyddsombud. Den andra nyckeln är ett aktivt arbete med friskfaktorer.

Flens kommun, med runt 16 000 invånare, kallar sig själva för Sörmlands hjärta. Här finns Sveriges största glassfabrik och många småföretag inom tillverkning, bygg och jordbruk. Men den största arbetsgivaren är kommunen, med 1900 anställda.

Kommunen har dock haft en del utmaningar som arbetsgivare, med höga sjukskrivningstal och stor personalomsättning. Många söker sig iväg till andra kommuner i närheten för att jobba.

– Vi har lyckats attrahera hit arbetskraft, men tyvärr är det många som har slutat redan år ett.

Det säger Joakim Danielsson, hr-chef.

Krokade arm med skyddsombuden

Han har jobbat i kommunen sedan 2020 och har jobbat hårt för att vända trenden. En sak som han gjorde direkt var att kroka arm med skyddsombuden. Det gladde Markus Hultcrantz, bibliotekarie och centralt huvudskyddsombud:

– Jag upplevde en enormt stor glädje när Joakim kom in och började hålla i samverkansmötena. Jag kände att ”det är ju så här det ska vara”. Det fanns en genuin vilja att dra åt samma håll, tror jag, och det ledde till bättre verksamhet.

Joakim Danielsson fyller i:

– När man pratar om facklig samverkan är det många chefer som pratar om det som ett hinder, som något som man ska ta sig förbi. Men skyddsombuden är ju förtroendevalda av dem som vi vill skapa bra arbetsplatser för. Vi har samma mål; att medarbetarna ska må bra och stanna på jobbet.

Tog hjälp av Resursteamet

En sak som Flen gjorde var att ta hjälp av Suntarbetslivs resursteam, som kommer ut och hjälper arbetsplatser att få ordning på sin arbetsmiljö. En anledning till att de tog hjälp var att de nyligen fått kritik av Arbetsmiljöverket för bristande uppföljning av sitt systematiska arbetsmiljöarbete.

Resursteamet arbetar med friskfaktorer – det vill säga sådant som gör att arbetsplatser håller sig friska.

Flen valde att fokusera på friskfaktorerna ”rättvis och transparent organisation” samt ”delaktighet och inflytande”.

– Vi valde dem eftersom de hänger ihop med ledarskap och kommunikation, som vi tycker är a och o, säger Joakim Danielsson.

– Friskfaktorerna blir som ett smörjmedel för allt vi vill göra. De gör att medarbetarna förstår att de själva är en stor del av arbetet med att skapa friskare arbetsplatser, och att man jobbar tillsammans mot ett gemensamt mål, fortsätter Markus Hultcrantz.

Snacket är igång

Och idag har de verkligen kommit igång med arbetsmiljöarbetet. Under det senaste året har de, bland annat:

• Gjort en handlingsplan för hur de ska arbeta med friskfaktorerna på arbetsplatsträffar, och tagit fram arbetsmaterial för att göra det.
• Haft workshops för alla chefer och skyddsombud gällande friskfaktorer, med uppgifter att göra mellan tillfällena.
• Köpt in program för att kunna jobba med incidentrapportering och uppföljning
• Gjort nya riktlinjer för kompetensförsörjning, som nästan helt utgår från arbetsmiljöperspektivet.

Det är dock fortfarande tidigt. Sjukskrivningstalen har gått ner, men än har man har inte hunnit analysera vad det beror på. Och systemet för medarbetarundersökningar har precis bytts ut, så det går inte att mäta skillnader där än.

Men både Markus Hultcrantz och Joakim Danielsson är överens om att något har förändrats.

– Numera pratar vi ledarskap, kommunikation och arbetsmiljö på alla chefsdagar. Cheferna pratar jättemycket om friska arbetsplatser, säger Joakim Danielsson.

Markus Hultcrantz märker också av förändringen i fikarummet.

– Arbetsmiljön är på tapeten. Man pratar om hur man mår och om hur det man gör påverkar andra. Det är naturligt att prata om det nu, och så har det inte alltid varit.

Chefer som inspirerar

Joakim Danielsson har ett exempel på när en chef tog med sig friskfaktortänket till sin arbetsplats.

– Det var en chef som hade en stor arbetsgrupp med mycket missnöje. Men så tog de upp ämnet ”de här beteendena gör mig glad eller ledsen”. Plötsligt började gruppen förstå varandra. De började prata om hur de mådde på jobbet, och det blev så himla bra efter det. Det var jäkligt häftigt.

Och den psykologiska tryggheten börjar sitta i väggarna, säger Joakim Danielsson.

– När jag började här upplevde jag att vi var strykrädda, att vi inte vågade göra fel. Men nu har vi insett att missar kan vara bra. Om man är rädd att göra fel blir man handlingsförlamad – man måste våga ta ett misslyckande.

Så han är hoppfull inför framtiden:

– Det tar tid att tvätta bort årtionden av misstro mellan arbetsgivare och arbetstagare. Men vi känner att vi är på rätt väg. Vi ser positiva tendenser, och hör hur det pratas. Den nedåtgående spiralen känns plötsligt möjlig att bryta. Det är så jäkla kul att gå till jobbet nu.