Kollegor sitter i möte

För att hitta lösningar på höga sjukskrivningstal gäller det att arbeta med hela arbetsplatsen, och inte fastna på individnivå. Det säger forskare som har studerat åtgärder mot sjukskrivningar i två regioner.

Foto: Johnér Bildbyrå

Så får man arbetsmiljöinsatser att funka

”Man får inte fastna i att sjukskrivningar är ett individproblem”. Det säger forskaren Christian Ståhl, efter att ha utvärderat två stora projekt för att motverka sjukskrivningar i två regioner.

Riskorienterat arbetssätt. Så heter en metod som utvecklats av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Den går ut på att fånga upp och arbeta med medarbetare och arbetsplatser som visar risk för sjukfrånvaro, och på det sättet förebygga problemet.

Arbetssättet börjar med att man analyserar vilka utmaningar som finns på en arbetsplats, och sedan arbetar man med lösningar på tre nivåer:

  • Ett individstöd, där man ger stöd till individer som tros ligga i riskzonen för sjukskrivning
  • Ett arbetsplatsstöd, där man försöker hitta och åtgärda orsaker till sjukskrivning på organisationsnivå.
  • Workshops kring samverkan för minskad sjukskrivning med representanter från arbetsgivare, företagshälsovård, primärvård och försäkringskassa. 

Testats i två regioner

Riskorienterat arbetssätt utvecklades i samarbete med region Skåne och region Norrbotten, där det nu också har testats. Testet, eller interventionen, gick ut på att totalt 90 arbetsgrupper inom vård- och tandvårdssektorn fick stöd att införa arbetssättet under åren 2018 och 2019 och sedan utvärderades resultaten.

En första utvärdering tydde på att arbetssättet fungerade väl för att få ner sjukfrånvaron.

Men nu har en grupp forskare gjort en djupare statistik analys, där de använt en metod som är framtagen för att utvärdera insatser som just denna. Analyserna gjordes ett halvår och ett år efter interventionen.

Då kunde man se att arbetssättet faktiskt inte haft någon större påverkan på sjuktalen.

”Saker tar tid”

Christian Ståhl, professor i sociologi vid Linköpings Universitet, är en av dem som har genomfört studien med analysen. Han vill dock inte dra slutsatsen ifrån deras statistik, att metoden inte fungerar.

En förklaring till att sjuktalen inte minskat, tror han är att mätningen skedde alltför snabbt efter interventionen.

– Den tråkiga verkligheten är att saker tar tid. Organisationsförändringar sker inte över en natt. Men det är tyvärr ett vanligt problem att man följer upp en intervention för tidigt, och därför släpper ett arbetssätt alltför snabbt.

Måste fokusera på organisationen

En annan förklaring kan ha varit att regionerna fokuserade alltför mycket på individdelen när de använde arbetssättet. För trots att arbetsplatserna i början av interventionen identifierade att de hade problem på organisationsnivå, så försökte de ändå lösa dem med individåtgärder. Då funkar det inte, menar Christian Ståhl.

– Det gäller att inte se sjukskrivning som ett individproblem, utan istället börja tänka organisation. Man måste göra kopplingen ”finns det något som vi borde göra annorlunda på vår arbetsplats för att inte fler ska bli sjukskrivna?”.

Jobba på flera nivåer samtidigt

Det betyder inte att man inte ska stötta individen – utan att man måste jobba på flera nivåer samtidigt. Det är också viktigt att ta med sig lärdomar från individuella sjukskrivningar in i det organisatoriska arbetet.

Det här med att det är viktigt att skapa insatser på organisatorisk nivå är dock ingen nyhet. Suntarbetsliv har skrivit om flera tidigare forskningsstudier som har kommit fram till samma sak. Varför går då inte budskapet fram?

– Det är lättare att individualisera. Den ansvarige chefen sitter ofta i en tajt situation, där den ska sänka sjuktalen och samtidigt hålla budget. Då hinner man inte alltid lyfta blicken. Har man samtidigt bristande resurser och kanske rekryteringsproblem, då står detta inte heller högst på agendan.

Ljusare bild i intervjuer

En annan del av forskargruppens studie har gått ut på att intervjua chefer, hr och medarbetare i de medverkande regionerna. De gjorde det vid två olika tillfällen med ett års mellanrum – och då kom det fram en ljusare bild.

– Interventionerna hade ändå en påverkan på tankesättet. Man började koppla ihop sjukskrivningar med arbetsmiljöfrågor.

Christian Ståhl tycker därför att det finns gott hopp om arbetssättet. Men då gäller det att man ger det lite mer tid – och att man lyckas integrera arbetsplatsperspektivet med individperspektivet, på ett långsiktigt hållbart sätt.

– Det finns signaler som tyder på att den skulle kunna fungera.

 

Vill du läsa mer om riskorienterat arbetssätt? Här finns flera artiklar på samma tema: 

Stötta riskgrupper – få en friskare arbetsplats

Tidiga insatser ger friskare medarbetare

Viktigt att välja rätt arbetsmiljöinsats

Fyra tips för att hitta rätt arbetsmiljöåtgärd

Text: Anna Wettergård, 06 september 2022