Det behövs fler arbetsmiljöspecialister på HR-avdelningar i kommuner och regioner, menar forskaren Lisa Schmidt. Hon har studerat vilken roll som HR – nutidens personalavdelning – spelar i arbetsmiljöarbetet.
Vad händer när HR-funktionen, det som tidigare hette personalavdelningen, kommer in i det systematiska arbetsmiljöarbetet på en arbetsplats?
Den frågan har Lisa Schmidt och några forskarkollegor undersökt i ett projekt som de nu håller på att avsluta. Lisa Schmidt har i många år arbetat på IVL Svenska Miljöinstitutet och är numera arbetsmiljöspecialist på Karolinska universitetssjukhuset.
Nämns inte i lagstiftningen
Varken HR- eller personalavdelningen har någon utpekad roll i arbetsmiljöns regelverk, konstaterar hon. De nämns inte i arbetsmiljölagen eller föreskrifterna.
– Ändå har de på något vis fått en roll. HR kan ha väldig betydelse för hur arbetsmiljöarbetet drivs och samordnas. Vi ville titta vidare på vad HR-avdelningarna gör och hur det fungerar.
Forskarna har intervjuat ett urval av HR-chefer och HR-konsulter på olika nivåer i sammanlagt sex kommuner och regioner. De har dessutom gjort intervjuer med chefer och skyddsombud i verksamheterna.
Studien är ganska liten och utforskande, säger Lisa Schmidt. Det går inte att dra alltför långtgående slutsatser av den. Samtidigt menar hon att resultaten ändå ger en bild av hur det ofta ser ut i offentlig sektor.
– Bilden är lite paradoxal, säger hon. Å ena sidan säger både chefer och HR-personal att HR inte är involverat i arbetsmiljöarbetet. Det är en stödfunktion som ska hjälpa cheferna. Å andra sidan är HR inne i många av de frågor som ingår i arbetsmiljöarbetet.
Kommer in i mjuka frågor
Till exempel är det ofta HR-funktionen som administrerar medarbetarundersökningen och ger cheferna stöd i att ta itu med problem som kommer fram där. Det är vanligt att HR, helt eller delvis, står för utbildningen av chefer och skyddsombud i arbetsmiljöfrågor.
HR-personalen kommer in i de mera mjuka arbetsmiljöfrågorna, som trivsel och bemötande, beskriver hon.
– Kränkande särbehandling, mobbning, diskriminering, hot och våld är områden som HR-funktionen har tagit till sig. Man utbildar, och omvandlar föreskrifterna om OSA till olika riktlinjer som cheferna ska arbeta med.
Sjukfrånvaro och rehabilitering tycks också ofta ligga på HR-bordet.
Mer sällan i fysisk arbetsmiljö
Samtidigt finns det andra arbetsmiljöfrågor där HR-medarbetarna inte så ofta blir inblandade. De stödjer sällan cheferna i den lokala samverkan eller vid skyddsronder till exempel.
– De vill inte heller bistå cheferna vid riskbedömningar av andra traditionella arbetsmiljöfrågor, exempelvis ergonomi eller kemiska ämnen, säger Lisa Schmidt. Flera chefer i undersökningen säger också: Nej, det är ju inte HR vi vänder oss till när det gäller arbetsmiljö, då har vi ett annat kontaktnät.
Forskarnas tolkning är att HR-funktionen både är och inte är involverad i arbetsmiljöarbetet. Det kan leda till en splittring i synen på vem som ska ta initiativ i arbetsmiljöfrågor, och vem som har ansvar för arbetsmiljöuppgifterna.
HR kan ha väldig betydelse för hur arbetsmiljöarbetet drivs och samordnas.
I den bästa av världar kan man ha en handlingsplan, som tar upp de olika arbetsmiljöfrågorna i verksamheten, säger Lisa Schmidt.
– I dagsläget är det så, att medarbetarundersökningen genererar en typ av handlingsplan och aktiviteter. Sedan genererar riskbedömningar och skyddsronder för den fysiska arbetsmiljön andra handlingsplaner. Det är ingen som riktigt får ihop det där.
Ökar risken för förvirring
Det här sättet att arbeta bidrar till en förvirring om vad arbetsmiljö egentligen är, anser hon.
– Det är komplext att arbetsmiljö ska integreras i verksamheten. Det innebär att man ska tänka på förutsättningarna för arbetsmiljön då det handlar om planering, budget, inköp med mera. Cheferna kan också uppfatta det som abstrakt, om det inte är tydligt vad de ska göra. Då blir det svårt om olika aktörer bidrar till olika delar, och inte ser till att skapa en helhet.
Det kan också öka risken för att viktiga inte saker blir gjorda.
– Eller att någon som inte har arbetsmiljöglasögon på sig tar bollen och driver utvecklingen åt fel håll.
Kompetensbrist kan förklara
Kompetensbrist inom HR-leden – framför allt när det gäller andra delar av arbetsmiljön än OSA-frågorna – kan vara en förklaring till att det ser ut som det gör, tror forskarna.
Idag är det vanligt med specialisering inom HR mot exempelvis rekrytering, ledarskap, rehabilitering eller lönebildning. Lisa Schmidts intryck är att det inte förekommer alls lika ofta att HR-medarbetare specialiserar sig mot arbetsmiljö i bred bemärkelse.
Fler specialister behövs
Alla HR-avdelningar borde åtminstone ha en arbetsmiljöspecialist, som kan hantera olika typer av arbetsmiljöfrågor i verksamheten, tycker hon.
– Idag är det faktiskt inte så många som har en anställd arbetsmiljöspecialist. En sådan person kan tänka lite visionärt, och också fungera som en facilitator eller controller för att driva på utvecklingen. Om HR ska kunna vara ett stöd till cheferna i arbetsmiljöfrågor behöver HR-funktionens arbetsmiljökompetens öka.
Uppdatering: Utifrån ovanstående forskning har Suntarbetsliv tagit fram dialogstödet Forskning på 5 – HR:s stöd i arbetsmiljöarbetet. Se även faktaruta.
