Både chefer och skyddsombud är viktiga i arbetsmiljöarbetet – och behöver rätt stöd för att lyckas. Här får du koll på fem förutsättningar som underlättar för skyddsombud.
Skyddsombudets uppdrag är att företräda arbetstagarna i förhållande till arbetsgivaren när det gäller arbetsmiljön. Om då ingen vill vara skyddsombud, oavsett anledning, får det konsekvenser för det systematiska arbetsmiljöarbetet och för hur medarbetarna mår. Därför är det viktigt att skapa goda förutsättningar för skyddsombuden. Det menar Maria Steinberg, arbetsmiljörättsjurist och docent vid Örebro universitet.
– Skyddsombuden är folkhälsoarbetare. De upptäcker nya saker och försöker påverka arbetsgivaren så att färre arbetstagare får arbetsskador. Det gynnar även samhället i stort, säger Maria Steinberg.
Kunskap lägger grunden
Arbetsmiljöarbetet startar på arbetsplatsen, i samtal mellan medarbetare och närmaste chef.
– Arbetsplatsträffen är väldigt viktig i samtalet om arbetsmiljön. Fast många chefer, speciellt nya, tror att arbetsplatsträffen är en informationskanal, säger Maria Steinberg.
Om det är hög omsättning på chefer är det inte så lätt för dem att känna till spelreglerna, menar hon. Därför anser hon att alla ledarskapsutbildningar ska innehålla minst en timmes skyddsombudsrätt.
Även skyddsombudet behöver kunskap om sin roll och sina möjligheter.
– Nya skyddsombud behöver snabbt få utbildning för uppdraget, Men de behöver också vägledning och stöd från mer erfarna skyddsombud och den rollen fyller ofta huvudskyddsombudet, där det finns. Att det behöver gå snabbt beror på att skyddsombud får många förtroenden, som de måste de veta hur de ska hantera, säger Maria Steinberg.
Läs också: Vad är ett skyddsombud?
Nya skyddsombud behöver snabbt få utbildning för uppdraget
I utbildningen får skyddsombudet bland annat en introduktion till arbetsmiljölagen som styr uppdraget, och tränar sig i att se risker.
– Då börjar skyddsombudet även bygga sitt nätverk och får koll på vem de kan vända sig till med sina frågor.
Utbildningarna kan ske på många olika sätt. Ibland genomförs den tillsammans med chefer och ibland tar facket hand om utbildningen. Om skyddsombud och chefer går gemensamt blir det samtidigt ett stöd för att komma igång med samverkan och arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen.
Ett skyddsombud behöver alltså inte vara kunnig om arbetsmiljö redan från början. Men andra erfarenheter kan vara värdefulla hos den som blir vald.
Välj gärna en erfaren arbetskamrat
Det kan vara klokt att till skyddsombud välja en som har insikt i och förtrogenhet med arbetsförhållandena, tipsar Maria Steinberg. Att övertala någon att ta uppdraget är ingen bra lösning.
– Bäst är att utse en person med erfarenhet och lite pondus – en som kan säga att ”jag har jobbat med detta” och som kan ösa ur sin egen fatabur. Finns inte det får man välja en som tränar upp sig.
Skyddsombuden är folkhälsoarbetare
Det underlättar att vara lite framåt, uthållig, smidig, envis och verbal, menar hon.
– Personen måste också ha de andras förtroende, om det till exempel förekommer kränkningar.
Valet av skyddsombud måste gå rätt till
Ett skyddsombud utses av facket som har kollektivavtal. Det valda skyddsombudet företräder alla arbetstagare inom sitt skyddsområde. Finns inget kollektivavtal på arbetsstället är det arbetstagarna som utser skyddsombud.
Varje skyddsombud har ett skyddsområde, ett ”revir” som kan se ut på olika sätt beroende på arbetsplats och hur arbetet är organiserat. Ett skyddsområde kan till exempel vara alla lärare på en skola, en avdelning på ett sjukhus eller ett distrikt inom hemtjänsten. Om det finns medlemmar i flera olika fack kan det också finnas flera skyddsombud på samma arbetsplats.
jätteviktigt att skyddsombudet utses på ett korrekt sätt
Det är jätteviktigt att skyddsombudet utses på ett korrekt sätt, påpekar Maria Steinberg.
– För att ett skyddsombud ska få sitt rättsskydd och sin legitimitet att utöva uppdraget måste det ha blivit valt av en facklig organisation på ett årsmöte eller ett medlemsmöte, eller om det inte är möjligt av fackets styrelse. Det ska stå med i mötesprotokollet att man är vald. Efter det ska mötet skicka en underrättelse till arbetsgivaren och i det ska namn, adress, mandattid och skyddsområdet stå med.
Chefen får inte utse skyddsombud
De som arbetar på en arbetsplats kan alltid föreslå vem de vill ha som skyddsombud, men sedan är det facket som utser dem om det finns kollektivavtal.
– Det är alltså facket, inte chefen, som väljer skyddsombud, säger Maria Steinberg som har sett många exempel på när valet inte gått rätt till.
Hon har öppna kurser i skyddsombudsrätt och då är det ofta en tredjedel av deltagarna som säger att det är chefen som utsett dem.
– Så får det inte gå till.
Men även facket kan göra fel och skyddsombud kan visa sig vara självutnämnda.
– Ibland ber fackföreningen en medlem att bli skyddsombud och medlemmen anmäler sig skriftligt som skyddsombud till facket. Så får det inte heller gå till, för en anmälan är inte samma sak som ett val. Vem som helst kan ju inte heller anmäla sig som statsminister.
Varför är det så viktigt att valet sker korrekt?
Om det blir fel någonstans i den proceduren har skyddsombudet inte rätt att utöva sitt uppdrag. Ett skyddsombud som ställt krav på arbetsgivaren och sen visat sig inte ha legitimitet kan drabbas av sanktioner, som att bli omplacerad eller uppsagd. Det har Maria Steinberg sett flera bevis på genom åren.
Valet av skyddsombud gäller i tre år, om facket inte bestämmer något annat.
– Därför gäller det att hålla reda på tiden och göra ett nytt val innan mandattiden löper ut, påminner hon.
Håll reda på vad som ingår i uppdraget
Skyddsombud utses av facket, men uppdraget regleras inte av medbestämmandelagen som gäller för fackliga uppdrag, utan av arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är en skyddslagstiftning medan medbestämmandelagen är en förhandlingslag.
– Men det finns skyddsombud som även har fackliga uppdrag. Då är det viktigt att hålla isär de två rollerna eftersom de utgår på två helt olika lagstiftningar, säger Maria Steinberg.
Skillnaden märks till exempel i att skyddsombudet har rätt att vara med tidigare i planeringen av framtida arbetsmiljöer, till exempel inför en omorganisation.
– Den goda tanken med att skyddsombuden ska vara med i planeringen är att man menar att de har andra erfarenheter än arbetsgivaren. I samverkan utgår man från ett gemensamt intresse medan man inom förhandling enligt medbestämmandelagen utgår från att facket och arbetsgivaren har olika intressen.
Därför måste de som är skyddsombud och har fackliga uppdrag lära sig skillnaderna och tala om för chefen vilken tunga de talar med när de lyfter en fråga, manar Maria Steinberg.
Kan ge både lycka och glädje
Skyddsombud har rätt att vara lediga den tid som behövs för uppdraget, och många möjligheter att vara med och driva förändring.
– Man får utbildning och möjlighet att vara med i framkanten.
Hur stor makt har man som skyddsombud?
– Jättestor, om man vill. Men man måste vara envis och uthållig och tro på sin sak. Sen kan man känna sig stolt när man bidragit till att arbetstagare får det bättre. Det är en väldig glädje!
Foto: Michael Steinberg