Trötthet som risk på arbetsplatsen, det är en fråga som transportindustrin jobbat med under lång tid. Men i vård och omsorg har den inte tagit samma plats, säger arbetstidsforskaren Anna Dahlgren. Här berättar hon om riskerna med trötthet och hur de kan förebyggas.
Att vara trött på jobbet kan föra med sig olika risker. Därför är det viktigt att jobba systematiskt med att upptäcka och förebygga trötthet. Det säger arbetstidsforskaren Anna Dahlgren, docent i psykologi på Karolinska institutet. Hon var med och ledde arbetet med en kunskapsöversikt om korta vilotider som nyligen gavs ut av Afa Försäkring.
Chefer och medarbetare behöver vara medvetna om när trötthet uppstår och hur det kan påverka säkerheten.
Anna Dahlgren, forskare och docent psykologi vid Karolinska Institutet
Trötthet kan påverka individen på en rad sätt som kan leda till risker.
– När vi är trötta kan vi få svårare att fokusera och att använda vår kognitiva funktion. Det påverkar säkerheten och prestationen i arbetet negativt säger Anna Dahlgren.
Med det menas de kognitiva funktioner som är inblandade i planering och genomförande av en handling, och som styr vår koncentration och uppmärksamhet i detta, förklarar Anna Dahlgren.
– Det handlar också om att kunna trycka undan distraktioner, att kunna se ett problem från flera perspektiv och att kunna byta strategi om något inte fungerar enligt planen.
Anna Dahlgren målar upp en bild som många kan känna igen sig i: Att handla middagsmat när man är trött.
– Vad händer när du går och handlar och är riktigt trött? Du går fram och tillbaka för att hämta varor som du glömt att du behöver, eller inte kommer ihåg var de står. Att det blir så beror på att du inte riktigt klarar att hålla hela planen i huvudet.
Trötthet kan även leda till att man gör misstag i jobbet, som att ge en patient fel dos av läkemedel. Det är också ett viktigt skäl till att det behövs en god organisationskultur där man även kan tala om brister.
– Ur ett arbetsmiljöperspektiv mår man inte bra om man är i en situation som kräver mycket och man samtidigt känner att man inte riktigt fungerar kognitivt. Det kan skapa väldigt mycket stress.
Tänk på trötthet vid schemaläggningen
Tillräckligt med sömn är viktigt för att kunna upprätthålla en god prestationsförmåga, eftersom sömnbrist påverkar den kognitiva förmågan negativt. Ur ett hälsoperspektiv är det dock ingen större fara med att vara trött någon enstaka dag, enligt Anna Dahlgren.
– Men om du har sovit dåligt och ska arbeta med säkerhetskritiska arbetsuppgifter så kan det innebära en ökad risk för misstag.
Det är ett av skälen till att man behöver sätta trötthet i relation till vad arbetsuppgifterna kräver. Ett annat exempel är att man vid schemaläggning kan behöva ta hänsyn till hur någon har jobbat under passet innan.
– Om du till exempel jobbat ett dagpass och är tvungen att stanna kvar och jobba ytterligare ett pass så kommer det finnas en ökad risk för trötthet. Mitt råd då är att prata om trötthetsrelaterade risker i arbetsgruppen och se om man behöver fördela om arbetsuppgifterna eller stärka upp på andra sätt för att undvika och hantera risker.
Trötthet byggs också upp om vi arbetat med samma typ av arbetsuppgift under en längre tid och därför är det viktigt att varva med pauser eller med olika typer av arbetsuppgifter, föreslår Anna Dahlgren.
Det krävs alltså viss kunskap om trötthet för att kunna jobba förebyggande med frågan.
– Chefer och medarbetare behöver vara medvetna om när trötthet uppstår och hur det kan påverka säkerheten. En del av detta innebär också att man behöver veta hur man kan lägga arbetstidscheman som minimerar trötthetsrelaterade risker.
Våga prata om trötthet
Trötthet kan dessutom påverka den sociala arbetsmiljön och samarbetet.
– Hur trevliga brukar vi vara när vi är trötta? Kanske tappar vi tålamodet fortare eller blir mer tillbakadragna? Vi kan också få svårare att sätta oss in i andras perspektiv, och det kan få effekter på hur vi fungerar i team på en arbetsplats.
Det finns ett stort värde i att – förutom att jobba med orsaker till tröttheten – även jobba med den psykologiska tryggheten på arbetsplatsen, menar Anna Dahlgren.
Det gäller att man har en trygg arbetsmiljö för att få fram information om var och när tröttheten uppstår.
Anna Dahlgren
– Det kan vara väldigt jobbigt att prata om trötthet, så det gäller verkligen att man har en trygg arbetsmiljö för att få fram information om var och när tröttheten uppstår.
– När det finns psykologisk trygghet i en arbetsgrupp vågar man säga som det är: ”Jag är så himla trött idag”. Då kan kanske de andra har förståelse för om man är kortare i tonen och man kan vidta åtgärder för att bibehålla säkerheten .
Ha delat ansvar för återhämtning
När man pratar om hur man kan förebygga trötthet som risk blir det ofta mycket fokus på sömn och arbetstider. Men både arbetsgivaren och medarbetarna har ett ansvar för att även annan återhämtning ska bli tillräcklig, påpekar Anna Dahlgren.
– Arbetsgivaren har ett ansvar för att göra de anpassningar av arbetet som behövs för att undvika trötthet som risk, och medarbetarna behöver ta vara på de möjligheter till återhämtning som de har.
Återhämtningen är viktig för säkerhet och kvalitet. Och att ha en god balans mellan arbete och fritid kan gynna återhämtningen på så sätt att vi har lättare att få till en meningsfull fritid och bättre sömn.
– Lägg arbetstiderna så att man får tillräckligt med sömn, men också så att man kan koppla av på fritiden. Övrig återhämtning som ger energi måste också få plats, som att träna och umgås med nära och kära.
Så kan ni förebygga trötthet som risk
Anna Dahlgren har flera förslag på hur man kan jobba med frågan utan att krångla till det i onödan.
– Trötthet som risk kan med fördel byggas in i det systematiska arbetsmiljöarbetet i vardagen på arbetet. Då blir det inte något extra man måste göra.
Det kan till exempel handla om att göra riskbedömningar av trötthet i olika situationer.
– Utöver det kan man ha planer för kända risksituationer, som exempelvis trötthetsdippen nattetid. Trötthet kan också byggas in i ledningssystem för säkerhet. Undersök om det kan ingå i det säkerhetsarbete som redan görs, till exempel med stöd av reflektionsverktyg som Gröna korset eller liknande.
Finns system som hanterar risker med trötthet
Inom andra delar av arbetslivet, till exempel transport, flyg och sjöfart, har man länge arbetat med så kallat fatigue risk management system. Det är system för att hantera trötthetsrisker i arbetet.
– Det kan man inspireras av även inom välfärdens arbetsplatser där det behövs, säger Anna Dahlgren.
Visste du att...
… det finns en forskningsöversikt över korta vilotider samt rekommendationer för säker och hälsosam arbetstidsförläggning. Den tar även upp trötthet som risk.