En kort infografikfilm om vad organisatorisk och social arbetsmiljö är, vilka krav som ställs på arbetsgivaren– och lite om hur man kan arbeta, ingår tillsammans med checklistor i ett stödpaket.

Få koll på OSA med Suntarbetslivs checklistor

Nu finns ett paket med en film och fyra checklistor som stöd i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA). Parterna har gemensamt tagit fram materialet.

Paketet med checklistor är en del av Suntarbetslivs verktyg OSA-kompassen, som handlar om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Föreskrifterna trädde i kraft den 31 mars 2016 och i början av sommaren presenterade Suntarbetsliv en övergripande checklista, som underlättar för chefer och skyddsombud att skaffa sig en första en bild av OSA-frågorna på arbetsplatsen. Den ger också en uppfattning om vilken beredskap som de har på arbetsplatsen i form av kunskaper, mål, och rutiner.

Nu, i slutet av september, lanserar Suntarbetsliv tre mer detaljerade checklistor, som chefer och skyddsombud kan använda för sina skyddsronder inom de tre områdena arbetsbelastning, arbetstidsförläggning och kränkande särbehandling.

I paketet finns också en kort infografikfilm om vad organisatorisk och social arbetsmiljö är, vilka krav som ställs på arbetsgivaren – och lite om hur man kan arbeta.

”Få snurr på det hela i verkligheten”

228x250eva-thulin-skantze– Det här är ett praktiskt stöd för att kunna omsätta kraven i föreskrifterna, för att få snurr på det hela i verkligheten, om man säger så, säger Eva Thulin Skantze, som arbetar med arbetsmiljöfrågor på SKL, och som var med i den partsgemensamma grupp som tog fram OSA-kompassen.

– Med OSA-kompassen började vi med att ge ett översiktligt stöd för att ringa in och beskriva områdena inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Och nu ger vi med checklistorna ett stöd till nästa steg, där man på arbetsplatserna kanske ställer sig frågan: ”hur sjutton ska vi göra?”.

Hon förklarar att de fyra checklistorna tillsammans erbjuder ett heltäckande stöd för att få koll på OSA och se hur man kan uppfylla föreskrifterna. Genom att arbeta med dem, kan chefer och skyddsombud tillsammans skaffa sig en bild av vad som fungerar bra, vad som de behöver undersöka närmare, och vad de direkt ser att de behöver förändra och förbättra.

– Det är jättebra att checklistorna kommer nu, när alla har fått en chans att smälta det här med föreskrifterna. Man har hunnit orientera sig i kraven, och även se vad man faktiskt redan har gjort, säger Eva.

…det har blivit användbara verktyg för chef och skyddsombud

”Använd checklistorna på arbetsplatsträffar”

Carola Löfstrand, arbetsmiljöombudsman på Vision, har deltagit i arbetet med att ta fram checklistorna.

carolalofstrand– Det är en styrka att vi tagit fram dem partsgemensamt, eftersom målgruppen är alla som arbetar med lokalt partsgemensamt arbetsmiljöarbete. Jag tycker att det har blivit användbara verktyg för chef och skyddsombud och till checklistorna hör även kunskapsstärkande material, som vägleder till vad som kan vara smarta förbättringar på arbetsplatsen.

Hon uppmanar skyddsombud och chefer att gå igenom checklistorna i samverkansgrupper och skyddskommittéer, och att använda dem på arbetsplatsträffar, för att gå igenom frågorna med medarbetarna och föra ett samtal om förbättringsförslag.

– Ni kanske behöver titta djupare på någon fråga – ta då hjälp av förebyggande företagshälsovård, för att få idéer på vad ni kan göra. Kom ihåg att komma överens om tidplan för åtgärder, vem som ansvarar och när ni ska utvärdera det ni gör!

Krav och möjliga åtgärder

Checklistorna innehåller inte bara frågor, utan också information inom varje skyddsrondsområde: vilka krav som Arbetsmiljöverket ställer, men också vad exempelvis ohälsosam arbetsbelastning kan innebära i praktiken. Och det finns, inte minst viktigt, information om möjliga åtgärder, ”balanserande resurser” och vad ett förebyggande arbete kan bestå av.

Det här är några exempel på frågor i checklistan:

• Är arbetet starkt psykiskt påfrestande? Exempel på det är att bemöta människor i svåra situationer, utsättas för trauman, lösa konflikter, fatta svåra beslut och ta ställning till etiska dilemman under press.
• Är tiden mellan arbetspassen tillräcklig för att medarbetarna ska hinna återhämta sig?
• Kartlägger arbetsgivaren riskfaktorer som kan leda till kränkande särbehandling? Exempel på riskfaktorer är konflikter, missnöje, hög arbetsbelastning, dåligt bemötande, bristande dialog/kommunikation, otydlighet i roller och förändringar i verksamheten.

Varje fråga har de färglagda svarsalternativen ja (grönt), delvis (orange) och nej (rött). Med svaren får man en riskbedömning.

Sedan ska man fylla i rutor för ”Åtgärd med kommentar”, ”Ansvarig för åtgärd”, ”Ska vara klart” och ”Tid för uppföljning”.

…en god organisatorisk och social arbetsmiljö är nödvändig för att skapa attraktiva arbetsplatser

Tydliggör och fokuserar viktiga och svåra frågor

De lokala parterna kan också lägga till egna frågor i checklistorna. Eva Thulin Skantze framhåller att OSA-områdena ju inte är något helt nytt för chefer och skyddsombud i kommuner och landsting, utan något som man arbetat med inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Men det finns en poäng med att Arbetsmiljöverket med föreskrifterna tydliggör och fokuserar de viktiga och svåra frågorna inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. I det häradet finns det ju också väldigt mycket som är relevant för oss i kommuner och landsting.

Hon betonar att det finns starka skäl, helt bortsett från föreskrifterna, att arbeta med OSA-frågorna:

– Det är viktigt, eftersom en god organisatorisk och social arbetsmiljö är nödvändig för att skapa attraktiva arbetsplatser, som kan rekrytera och behålla kompetenta medarbetare nu och i framtiden, säger hon.

Förutom att checklistorna är en del av OSA-kompassen, så ingår de också i ”Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning – gemensam bas för chefer och skyddsombud”.

Checklistorna omfattar mellan 13 och 18 sidor var, med mellan 26 och 52 frågor. De utgår från Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, (AFS 2015:4), men även den vägledning som verket gav ut samtidigt som föreskrifterna trädde i kraft. De bygger också på forskningsresultat.

Text: Mats Utbult, 26 september 2016

Senaste artiklar

Så vässade Hässleholm sin samverkan

I Hässleholms kommun har arbetsgivare och fack utvecklat sin samverkan. Konkreta mallar för möten och stödmaterial för arbetsplatsträffar är några resultat av arbetet. Arbetsmiljön är mera i fokus nu, anser…

4 Ess sänkte sjukskrivningstalen i Småland

Samverkansmöten tidigt i sjukskrivningsprocessen och arbetsmiljöutbildningar för chefer. Det är två viktiga delar i metoden 4 Ess, som har lett till drastiskt sänkta sjukskrivningstal i tre småländska kommuner. 4 Ess…

Digitaliseringscoacher löser vardagsproblem

Appar till tvättstugelås, matbeställningar online och digitala levnadsberättelser på äldreboenden. Det är några projekt som har lanserats och testats, sedan Kungsbacka utsåg nio medarbetare till digitaliseringscoacher. I Kungsbacka kommun har…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Kunskapsöversikter

Konsten att hitta rätt kunskap

Det sker mycket forskning inom arbetsmiljöområdet, och mycket av slutsatserna samlas i kunskapsöversikter. Men det gäller att vara på tårna...