Skyddsronder är viktiga. Men de ska inte bara handla om den fysiska arbetsmiljön, utan även om hur arbetet är organiserat och hur medarbetare behandlar varandra. Så här gör ni en psykosocial skyddsrond, eller OSA-skyddsrond som det numera brukar kallas.
Förut pratade man oftast om psykosocial arbetsmiljö, numera kallas det oftare OSA. Det handlar om hur arbetet är organiserat och hur medarbetare samarbetar och pratar med varandra.
Psykosocial arbetsmiljö blev till OSA
OSA står för Organisatorisk och Social arbetsmiljö. Det var Arbetsmiljöverket som lanserade begreppet år 2015, när de släppte nya föreskrifter och ville gå bort från begreppet psykosocial arbetsmiljö.
– OSA sätter mer fokus på organisationen i stället för individen. Att det är förhållandena på arbetsplatsen som man tittar på.
Det berättar Mia Busk, projektledare på Suntarbetsliv, som har jobbat bland annat med OSA-verktygen.
I föreskrifterna tar Arbetsmiljöverket upp risker och mål inom områdena arbetsbelastning, kränkande särbehandling och arbetstidens förläggning. Du kan läsa mer om detta i artikeln ”Vad är OSA?”.
Måste ha mål för OSA
Enligt föreskrifterna måste arbetsplatser sätta upp mål för och följa upp sin OSA.
– Det är viktigt. Inte bara för att medarbetarna inte ska drabbas av ohälsa, utan också för att främja en god arbetsmiljö. Det i sin tur gör att människor stannar kvar på arbetsplatsen.
Inte bara för att medarbetarna inte ska drabbas av ohälsa, utan också för att främja en god arbetsmiljö
Förutom det bör man också göra skyddsronder för OSA regelbundet. En gång per år kan vara en lagom intervall, plus extra skyddsronder vid till exempel omorganisation.
– Ofta går skyddsronden helt enkelt till så att chef och skyddsombud och sitter ner och pratar. På andra ställen kan det gå till på andra sätt, till exempel att man har en enkät i grupp.
Exakt vilka som ska vara med på skyddsronden väljer man på arbetsplatsen. Det brukar vara chefen och ett skyddsombud. Har man inget skyddsombud kan man ta med ett huvudskyddsombud istället. Då kan det vara bra att bjuda in en medarbetare också, som vet hur det ser ut på just den här arbetsplatsen.
Ofta har man med sig en hel del information in i arbetet med skyddsronden. Det kan vara underlag från arbetsplatsträffar, tillbudsrapporteringar och medarbetarundersökningar.
Skyddsronderna finns hos Suntarbetsliv
Frågorna till skyddsronderna kan man hitta på Suntarbetslivs hemsida. De som finns där är baserade på lagstiftningen.
– Vi kallar dem organisatoriska och sociala skyddsronder. Det finns en övergripande, som handlar om arbetssätt, mål, systematiskt arbetsmiljöarbete, uppföljning, befogenheter och så vidare. Och så finns det tre som är mer detaljerade och konkreta. Börja gärna med den övergripande, och välj sedan bland de mer detaljerade utifrån era behov.
Man går igenom fråga för fråga, bedömer allvarlighetsgraden i riskerna som man sett och gör en handlingsplan. Där ska det framgå vem som gör vad, när det ska vara klart och när man ska följa upp det. Det ska göras på varje arbetsplats.
Det är viktigt att inte glömma att följa upp det man gör.
– Man måste se till att åtgärderna fått effekt.
Man måste se till att åtgärderna fått effekt.
Håll arbetsgrupper informerad
Innan skyddsronden är det bra om chefen och skyddsombudet informerar resten av arbetsgruppen om att det kommer att ske. Sedan ska de också berätta för arbetsgruppen att det är gjort, och stämma av ifall de håller med om slutsatserna. Det är också bra att återkoppla till arbetsgruppen vad för åtgärder som kommer att genomföras, och hur man kommer att följa upp dem.
– Vissa frågor kan vara svåra att hantera och då kan man ta hjälp av företagshälsovården, hr eller liknande. Det är också viktigt att förankra det man gör med medarbetarna, så att inte chef och skyddsombud jobbar bakom stängda dörrar.
Lönar sig att ta tag i frågor tidigt
Att inte ha tid är ett dåligt argument för att slarva med OSA-arbetet, tycker Mia Busk.
– Det är mycket bättre att ta tag i frågor så fort man ser tecken på sådant som kan leda till ohälsa, än att sitta där med ohälsan och behöva hantera den. I värsta fall kan man annars hamna med kränkningar eller andra saker som gör att folk mår dåligt på jobbet eller blir sjukskrivna. Då kommer man kanske behöva lägga tid på att lösa konflikter istället för att fokusera på verksamheten.
Det är mycket bättre att ta tag i frågor så fort man ser tecken på sådant som kan leda till ohälsa
