Från luddigt tal om stress till ett gemensamt språk om krav och resurser vid arbetsbelastning. Under drygt sex år med OSA-föreskrifter har begreppen satt sig. Det visar en utvärdering från Arbetsmiljöverket. Men det finns också utmaningar med föreskrifterna.
År 2016 kom nya krav på arbetsgivare att förebygga risker i arbetsmiljön. Det handlade om krav för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA. Föreskrifterna är unika i ett internationellt perspektiv och satte fokus på arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling.
Arbetsmiljöverket har nu gjort en utvärdering av dessa OSA-föreskrifter. Fack- och arbetsgivarorganisationer, forskare, företagshälsovården och andra intressenter har berättat hur de tillämpar föreskrifterna och jobbar med OSA-frågor.
Svårt omsätta OSA-föreskrifter
– Utifrån det vi ser fungerar föreskrifterna i stort väldigt bra. Men det kan vara svårt att få in dem i det dagliga arbetsmiljöarbetet, säger arbetsmiljöexpert Ulrich Stoetzer på Arbetsmiljöverket.
Han berättar också att det varierar mellan och inom branscher hur långt man kommit. Många efterlyser mer stöd och verktyg, även branschspecifika, för hur man kan omsätta föreskrifterna i praktiken.
Föreskrifter som förebygger kränkningar
– Man talar också om att det är svårt att hantera kränkande särbehandling när den uppstår. Om något väl sker ger inte föreskrifterna direkt stöd förutom att det ska finnas rutiner för hur man ska fånga upp sådana händelser och förebygga ohälsa. Vi på Arbetsmiljöverket kanske kan bli tydligare med var gränserna för föreskrifterna går, säger Ulrich Stoetzer.
Kanske kommer vi ifrån det luddiga begreppet stress.
Ulrich Stoetzer, arbetsmiljöexpert
Föreskrifterna anger heller inte exakt vilka beteenden som är kränkande särbehandling – något som enligt utvärderingen försvårar det förebyggande arbetet. Både fack och arbetsgivare beskriver också att hantering av kränkande särbehandling försvåras av att annan lagstiftning, som diskrimineringslagen, kan gälla samtidigt.
Läs mer: Vad är kränkande särbehandling?
Begrepp som fått genomslag
Ett mål med föreskrifterna har varit att skapa ett gemensamt språk med begrepp som underlättar arbetet kring arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Utvärderingen visar att begreppen i föreskrifterna fått genomslag på arbetsplatser och i forskarvärlden.
– Det har landat väldigt bra och det ser vi som positivt. Man använder nu exempelvis begreppet arbetsbelastning. Kanske kommer vi ifrån det luddiga begreppet stress, menar Ulrich Stoetzer.
Verktyg för balans i arbetet
Branscher som visar hög andel av ohälsosam arbetsbelastning är framför allt hälso- och sjukvård, omsorg och även utbildning. Ulrich Stoetzer tror att det fortfarande krävs arbete med att ta fram konkreta verktyg för hur arbetsplatserna kan jobba med arbetsbelastningen. Forskningen tror han skulle kunna bidra ännu mer.
Senare under året publiceras andra delen av utvärderingen av Arbetsmiljöverkets OSA-föreskrifter. Den kommer att handla om eventuella effekter som föreskrifterna haft på arbetsmarknaden och i samhället.[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]
Visste du att...
…organisatorisk och social arbetsmiljö tidigare kallades psykosocial arbetsmiljö? Genom att flytta fokus från individen till organisationen och samspelet på arbetsplatsen kan man bättre komma åt orsakerna till stress och problem.
