5 tips för arbetsmiljöarbete i coronatider

17 mars 2020 Lästid: 5 min
Fyra personer sitter och tittar i olika papper vid ett skrivbord. Öppen laptop och kaffekoppar står på bordet.
Coronavirus. Den första arbetsgivaren behöver se till är att det finns en fungerande krisgrupp. Sedan är det dags att göra riskbedömningar, upprätta handlingsplaner och kommunicera.

Foto: Marie Linnér, Scandinav / TT

När coronaviruset vänder upp och ner på det mesta, gäller det att inte glömma arbetsmiljöarbetet. Se till att ha någon form av krisgrupp i ordning, upprätta en handlingsplan och kommunicera tidigt och tydligt.

Coronaviruset tvingar många att tänka om och tänka nytt, inte minst på arbetsplatser. För arbetsgivare är det här en hektisk tid, med många frågor och kanske inte lika många svar. Här kommer SKR och Arbetsmiljöverket med sina bästa tips för att ändå klara av att hålla igång arbetsmiljöarbetet.

1. Forma en snabb samverkansgrupp

En sak man måste se till är att det finns en fungerande grupp för samverkan.

Gunnar Sundqvist– Utgå från redan existerande samverkansgrupp eller skyddskommitté. Men ni kan också ta upp en dialog om att skapa en tillfällig, liten och snabb krisgrupp. Den kan till exempel bestå av chef, skyddsombud och facklig företrädare. Håll övriga informerade om vad krisgruppen kommer fram till ifråga om åtgärder.

Det säger Gunnar Sundqvist, utredare på SKR. Han vill också betona vikten av att ha en helhetssyn för riskhanteringen, även om olika delar regleras utifrån olika lagar.

– Inom vården får man till exempel samverka med personer som har ansvar för patientsäkerhet och samhällsskydd. Nu måste vi ha ett helhetsperspektiv och hålla kommunikationsvägarna öppna.

2. Gör riskbedömningar

När gruppen är på plats är det dags att arbeta med riskbedömningar. Riskbedömningen är viktig eftersom den bland annat lägger grunden till hur man ska prioritera i trängda lägen.

Just nu är risken för smittspridning den första frågan som måste riskbedömas, men det är inte den enda.

En annan risk är ökad arbetsbelastning för de som är kvar, när många medarbetare är frånvarande. Och även för den som måste ägna tid åt att hantera frågor från oroliga anhöriga, föräldrar och så vidare. Man ska inte heller glömma att bedöma konsekvenserna av medarbetares egen oro.

Oro påverkar oss ofrånkomligen

– Oro påverkar oss ofrånkomligen. Det är lätt att misstag sker, på ett annat sätt än i lugna situationer när vi kan hålla huvudet kallt. Det är viktigt för arbetsgivaren att i ett tidigt skede hantera den här oron, och vad den kan ställa till med, säger Gunnar Sundqvist.

I vanliga fall är rekommendationen att göra riskbedömningar nerifrån och upp i en organisation. Men i det exceptionella läge som råder tycker Gunnar Sundqvist istället att man kan arbeta uppifrån och ner.

– Se över från ledningshåll vilka åtgärder som behövs generellt inom till exempel en kommun. Gå sedan ner och se vilka åtgärder som behövs på varje arbetsplats.

3. Skapa en handlingsplan

Riskbedömningen blir sedan del av en handlingsplan, som skapas utifrån den specifika situation som man nu står inför. Den bör innehålla:

  • en beskrivning av riskerna
  • åtgärder för att förebygga ohälsa och smittspridning
  • datum för när åtgärderna ska genomföras
  • vem som har ansvar för respektive åtgärd
  • datum för uppföljning av respektive åtgärd

4. Kommunicera tydligt och snabbt

Det är viktigt att arbetsgivare hela tiden håller kommunikationsvägarna öppna, och sina medarbetare informerade om nuläget.

Håkan Olsson– Det finns en enorm informationstörst just nu, och man kan egentligen inte informera för mycket. Det är bättre för arbetsgivaren att regelbundet kommunicera, även om det bara är för att säga att ”vi har inget nytt att informera om”.

Det säger Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör på Arbetsmiljöverket. Han fortsätter:

– Här tror jag också att de fackliga företrädarna och skyddsombuden är viktiga, för att bidra till informationsspridningen. Det blir en trepartsdialog.

Gunnar Sundqvist vill också poängtera att informationen just nu måste vara extra tydlig.

– Man måste beakta att den som är orolig har svårt att ta till sig information. Det ställer speciella krav på tydlighet. Inte minst nu, när situationen hela tiden förändras.

Som arbetsgivare ska man inte heller glömma att företagshälsan finns som resurs. De kan till exempel stötta vid riskbedömningar, leda samtal på gruppnivå och hjälpa till att hantera och prata om personalens oro.

5. Följ upp och håll er uppdaterade

När riskbedömningar och handlingsplaner är upprättade och kommunicerade är arbetet igång, men det är inte över.

Man måste följa vad som händer

– Det går inte att göra en riskbedömning och sedan luta sig tillbaka. Man måste se över den kontinuerligt. Och man måste följa vad som händer, säger Gunnar Sundqvist. Han fortsätter:

– Frågor om smittspridning av covid-19 är väldigt komplicerade, och därför gäller det att följa myndigheternas rekommendationer.

Han avslutar också med ett extra medskick.

– En del personer som sitter hemma och jobbar kan känna sig isolerade. Då är det extra viktigt att ha öppna kommunikationskanaler, och dela med sig av omtanke och värme. Jag tycker till exempel att Skypefika är en utmärkt idé.

Arbetsgivaransvar vid hemarbete

Många arbetsgivare har uppmanat eller beordrat medarbetare att arbeta hemifrån. Här ska man komma ihåg att det fortfarande är Arbetsgivaren som har ansvar för medarbetarens arbetsmiljö, och Arbetsmiljölagen gäller fullt ut.

Däremot, tycker Gunnar Sundqvist, får man ha en pragmatisk inställning i det läge som råder. Uppstår det problem rekommenderar han att försöka lösa dem med hjälp av dialog.

Text: Anna Wettergård