Krisstöd under coronapandemin

14 april 2020 Lästid: 5 min
Krisstöd corona
Försök att alltid jobba två och två. Sociala relationer och stöd är viktigt i tider av extrem stress. Det är två av huvudbudskapen ifrån häftet om krisstöd under coronapandemin.

Foto: Mikael Fritzon / TT

Det är normalt att reagera på stress, och olika människor behöver olika saker för att hantera det. Det är två av budskapen i en ny publikation om krisstöd under coronakrisen.

”Krisstöd vid arbete under extrem stress”. Så heter ett häfte som riktar sig till medarbetare och chefer inom vård och omsorg, och som innehåller tips och råd för att ta sig igenom coronapandemin.

Huvudförfattare är Sara Johansson, beteendevetare och tidigare rådgivare vid internationella Röda Korset. Hon har stor praktisk erfarenhet av att arbeta med människor under kriser, både i Sverige och utomlands. Bland annat i Thailand efter tsunamikatastrofen, i översvämningsdrabbade Pakistan, i Syrien och i Norge efter terroristdåden 2011.

Sara Johansson– Ibland har jag hjälpt till att ta hand om personalen i olika sjukvårdsteam. Vid andra tillfällen har jag varit med som expert på myndighetsnivå, berättar hon.

Baserad på erfarenhet och forskning

I Sverige har hon mest arbetat med att utbilda sjukvårdspersonal, och härifrån kommer mycket av den praktiska erfarenhet som ligger till grund för häftet.

– Man lär sig vad människor behöver. Var det hakar upp sig och var det ofta blir fel.

När hon skrev försökte hon hela tiden tänka verklighetsnära.

– När coronapandemin började var det många som vände sig till mig med frågor, och som var oroliga för hur de skulle påverkas psykiskt. En förhoppning med den här publikationen är att förklara människors reaktioner. Det kan skapa trygghet.

Men innehållet bygger inte bara på erfarenheter, utan är också baserat på forskning – och utgår i mångt och mycket från en tidigare och mer utförlig bok på samma tema. Den boken heter Krisstöd, och är också skriven av Sara Johansson, tillsammans med Sara Hedrenius.

Viktigast med socialt stöd

Innehållet i häftet är koncentrerat och anpassat efter coronapandemin. Det rör mest stressreaktioner hos personal, men tar också upp reaktioner hos patienter.

– Det blev logiskt när vi skrev att också ta upp behov hos dem som verksamheten vänder sig till. Det finns en trygghet i att kunna förstå dem också.

Huvudbudskapet är att sociala relationer och stöd är viktigt i tider av extrem stress. Helst ska man undvika att arbeta ensam. Och så måste man stötta varandra.

– Inom arbetsgrupper är det viktigt att främja kontakt och dialog. Och för chefer är det viktigt att vara ute i verksamheten, lyssna på medarbetarna och ta reda på vad de behöver. Alla behöver känna sig bekräftade och lyssnade på.

Däremot, påpekar hon, kan chefer inte alltid lägga över ansvaret på den enskilde medarbetaren att veta vad den behöver.

– Ibland kanske chefen får prova olika lösningar, eller komma med konkreta förslag.

Avråder från obligatoriska samtal

Även om det är viktigt och nödvändigt med dialog, så ska man inte tvinga medarbetare att ha bearbetande samtal efter svåra händelser – framför allt inte i det akuta skedet. Det avråder bland annat WHO från, berättar Sara Johansson.

– Det är ett vanligt antagande att man måste prata igenom svåra händelser, men det stämmer inte. Det har varit belagt i forskarvärlden i många år.

Var och en får utgå från sig själv, och känna efter hur det känns när man pratar om det som har hänt.

– För en del kan det bidra till en ökad stressnivå. Andra känner inte behovet just då. Och en tredje grupp mår bra av att samtala.

Det är viktigt att förstå att alla är olika.

– Man ska inte utgå från att alla har samma reaktionsmönster. Vissa säger att ”jag har inte reagerat tillräckligt kraftigt, så jag kommer att få problem längre fram”. Men man kan känna sig lugn i att det inte alls behöver vara så.

Följ upp efter krisen

Ett vanligt misstag är att glömma bort att följa upp personalen efter en kris. De flesta kommer att återhämta sig med hjälp av stöd från arbetsgivare, familj och vänner. Men rent statistiskt kommer vissa arbetstagare att behöva professionell hjälp.

– Man kan anta att några kommer att utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Några kommer att bli deprimerade, och några utmattade. De som drabbas ska inte gå runt och må dåligt och tro att det är så det ska vara.

Det finns en kultur inom sjukvården att man inte ska låta sig påverkas. Och det kan sitta långt inne att be om hjälp om man inte mår bra.

Det är normalt att påverkas, och det är inte oprofessionellt

– Men det är normalt att påverkas, och det är inte oprofessionellt. Det är snarare professionellt att vara uppmärksam på sina egna signaler.

Välanvänt och uppskattat

Häftet om krisstöd gavs ut i slutet av mars och har redan efter ett par veckor blivit nerladdad över 15 000 gånger. Den används i utbildningar på många arbetsplatser, i ledningsgrupper och ute i verksamheter. Mottagarna har uttryckt stor tacksamhet att kunskapen görs tillgänglig, gratis och nedladdningsbart.

Sara Johansson och hennes kollega Emma Holmgren arbetade under två intensiva veckor nästan dygnet runt för att färdigställa boken. Allt skedde helt ideellt.

– Jag kände att det här var så pass viktigt att jag ville göra det. Det här är mitt sätt att bidra, säger Sara Johansson.

Bilden på Sara Johansson är tagen av Mia Carlsson/Natur & Kultur.

Häftet om krisstöd

”Krisstöd vid arbete under extrem stress” innehåller råd vid en svår händelse, riktade till:

  • vårdpersonal
  • chefer, arbetsledare och arbetsgivare
  • patienter och vårdtagare

Här kommer du till Parus förlag, där du kan ladda ner häftet.

Vid en kris - tänk på det här

  • Det viktigaste är sociala relationer och socialt stöd.
  • Inom arbetsgruppen: främja kontakt och dialog mellan kollegor.
  • För chefer: lyssna på vad medarbetarna behöver.
  • Försök få kontinuitet i arbetslagen, så att man inte alltid har nya kollegor. Det är också bra ur ett smittskyddsperspektiv.
  • Försök att inte arbeta ensam i väldigt pressade situationer.
  • Kom ihåg att ta pauser.

Vi reagerar olika på stress

Vi människor reagerar olika på stress. Se en kort film där stressforskaren Marie Åsberg berättar om varför det är så. Filmen är en del av Suntarbetslivs verktyg Stressdialogen.

Text: Anna Wettergård