Med kompetensutveckling för all personal ställde Flöjten, ett hem för vård och boende, om sin verksamhet. Framgången ligger i hur de använder kunskaperna. Det gav dem en finalplats i Omställningsfondens utmärkelse ”Årets kompetensutveckling”.
Vi är på Flöjten på Hammarö, nära vänerkusten, strax utanför Karlstad. Huset smälter mjukt in bland andra i villaområdet. Endast det barnsäkra staketet, grinden och lekplatsen skvallrar om att det här lika gärna kunde vara en förskola. Där inne pågår en morgonsamling.
Harriet Pellfolk som är enhetschef och socionom, välkomnar in. I hallen står små skor och vinterjackor hänger på rad, var sak på sin plats. Jag gör likadant och ställer skorna innanför skogränsen. Barnen har pysslat färgglada vimplar som hänger till prydnad.
I soffan i lekrummet ligger mjukisdjuren huller om buller, som lämnade mitt i leken. Dockvagnar, leksaker och utklädningskläder väntar på nästa lek. Det är tydligt att miljön här är barnens.
Kommunernas eget HVB-hem
På Flöjten bor främst ensamplacerade barn, ibland även barn tillsammans med sin vårdnadshavare. Det är socialtjänster i Värmlands län som ser till att barn och familjer får hjälp på Flöjten, utifrån Socialtjänstlagen, SOL och Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
De kommer för att de inte kan bo hemma av olika anledningar, oftast i väntan på ett familjehem.
Rebecka Eriksson, utredare
Flöjten drivs av Värmlands läns vårdförbund – ett kommunalförbund – som ger vård och omsorg till familjer eller ensamplacerade barn 0–12 år på uppdrag av alla 16 kommuner i länet. De kan ta emot upp till sex barn. Bland de 17 anställda ingår yrkeskategorier som barnskötare, behandlingsassistenter, förskollärare och socionomer. Placeringstiden varierar men de flesta stannar i några månader.
Barnens vardag är deras arbetsmiljö
Jag träffar tre medarbetare på Flöjten, Harriet Pellfolk, enhetschef, Rebecka Eriksson, utredare och Susanna Jäger, behandlingsassistent och skyddsombud. Med är också Peter Gustafsson, som är utvecklingsledare på Värmlands läns vårdförbund.
De ger en samstämmig bild av barnens verklighet. Exempelvis att de har olika placeringsgrund. Att det är vanligt att barnen har varit med om trauman, inte fått sina behov tillgodosedda och att de ofta har varit utsatta för eller bevittnat våld. Dessutom har omsorgen om dem brustit.
Gemensamt är också att barnen behöver en hel del trygg omsorg innan de klarar att bo i ett familjehem.
Flöjtens mål är att skicka med barnen så mycket omsorg, stöd och trygghet som möjligt. Det baserar de på en vårdplan som kommer med från placerande socialtjänst. Vårdplanen omsätter de till en individuellt anpassad genomförandeplan.
De kan läka till viss del här men behöver även andra professioner, för den rätten har de ju.
Susanna Jäger, behandlingsassistent och skyddsombud
Personalen på Flöjten försöker ge barnen positiva erfarenheter. De är ute mycket, provar på saker, till exempel att åka inlines, cykla, gå på bio och lekland.
— Jag minns det här barnet på nio – tio år som plötsligt knäcker cykelkoden. Ja, det är så att tårarna kommer. Då gör vi skillnad för de här barnen på riktigt, säger Harriet Pellfolk.
De ställdes inför utveckling eller avveckling
Idag går den intäktsfinansierade verksamheten runt. Men för några år sedan stod de med ett miljonunderskott. Kommunernas efterfrågan på utredningar för familjer hade minskat medan behovet av platser för ensamma barn ökade. Värmlands läns vårdförbund och Flöjten bestämde sig för att möta de nya behoven och ta sig an barn med svår problematik.
All personal har nu genomgått en fem dagar lång utbildning i tydliggörande pedagogik. Den handlar om att göra vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull för barnen. Sedan gick de en två dagars utbildning i traumamedveten omsorg. Till följd av kompetenshöjningen har de även infört handledning med samma specialkompetens.
Vi behövde klä oss med mer utbildning för att lära oss nya metoder och arbetssätt.
Peter Gustafsson, utvecklingsledare, Kommunalförbundet, Värmlands vårdförbund
De ger en bild av hur barns trauma kan komma till uttryck i en till synes enkel vardagssituation. Ett barn som ena dagen är fullt fungerande och klarar vardagliga saker som till exempel påklädning men som nästa dag tycks ha tappat förmågan helt. Då behöver det rätt förståelse och att de vuxna bemöter barnet med rätt pedagogik.
Flera vinster med kompetensutvecklingen
Det är väldigt sällan som hela personalgruppen träffas samtidigt eftersom de bedriver en dygnet runt verksamhet och jobbar i skift. Att gå utbildningen tillsammans med hela personalgruppen var därför extra värdefullt. Nu omsätter de kunskaperna i handling, tar fram nya metoder och stödmaterial.
— Utbildning i all ära men den ska ju användas också, här har vi tänkt till, säger Harriet Pellfok, enhetschef.
Kunskaperna ger tryggare medarbetare som i sin tur ger tryggare barn som klarar mer. De ser även till att nya medarbetare får samma utbildning. Deras dialoger bygger numera på samma kunskapsgrund. Alla har uppgifter kopplade till utvecklingen, till exempel att ta fram nya material, även nattpersonal gör det. De kommer ständigt på nya saker att göra och delar med sig till varandra och ser till att nya medarbetare får samma utbildning.
Det är ett vinnande koncept att alla går samma utbildning samtidigt – då kan alla hjälpas åt att hålla det vid liv.
Harriet Pellfolk, enhetschef
Utbildningen ledde också till att de såg över den fysiska arbetsmiljön.
— Vi ritade upp hela verksamheten, rum för rum, skissade och ändrade, säger Susanna Jäger.
Till exempel frostade de glaset vid entrédörren, möblerade om i matsalen och köpte in en portabel skärmvägg. Det gav mer lugn i olika situationer med barnen och därmed en förbättring i arbetsmiljön för personalen.
I handledningen en gång i månaden diskuterar de svåra ämnen kopplade till barnen men också till sig själva och sin arbetsmiljö. De får professionellt stöd i att hantera dilemman. Känslor och tankar får ord och leder till att de provar att göra på nya sätt.
Sammantaget ledde kompetensutvecklingen, inte bara till nya kunskaper och handledning, utan också till nya arbetsmetoder, material och arbetssätt. De större effekterna räknar de hem som en ännu bättre verksamhet och arbetsmiljö, dessutom med en ekonomi som går ihop.
De nya kunskaperna har skapat nya arbetssätt på Flöjten, något som underlättat för personalen att stötta barnen på rätt sätt – och dessutom gett dem en bättre arbetsmiljö. Foto: Maija Oxelhag.
10 TIPS – så får ni ut mest av en gemensam utbildning på jobbet
- Satsa på gemensam utbildning med direkt verksamhetsnytta.
- Satsa på förbättringsarbete direkt kopplat till utbildningen.
- Gå en utbildning som varvar teori och praktiska uppgifter på hemmaplan.
- Se till att alla går utbildningen samtidigt.
- Se till att nya medarbetare får samma utbildning.
- Involvera hela personalgruppen i praktiskt arbete, som en följd av utbildningen.
- Gör rutiner, arbetssätt och material tillsammans.
- Se till att träffas och dra lärdomar tillsammans, testa saker, utvärdera och förändra.
- Skaffa handledning om ni har möjlighet och ge varandra kollegialt stöd.
- Glöm inte er egen arbetsmiljö – fråga er – vad innebär den här förändringen för er arbetsmiljö.
