Avdelningen Funktionsstöd i Mölndal har flera olika sorters uppdrag. Därför behöver personalen förstås olika kompetens. Nu har de tillsammans skapat en plan för sin kompetensutveckling – med uppföljning och aktiviteter kopplade till planen.
— Nu vet personalen varför de går en utbildning och när det inte är aktuellt att göra det. All kompetensutveckling sker i ett sammanhang, säger Göran Hjertstrand, chef för Funktionsstöd.
Funktionsstöd håller till i nyrenoverade lokaler i Mölndals centrum. Vid ett bord i den gemensamma lunch- och fikaytan sitter Göran Hjertstrand och Petra Schultze, metodutvecklare. Ett stort takfönster ger ett fint ljusinsläpp. Utmed väggarna finns bänkar med kuddar i lugna färger inspirerade av naturen.
Nu vet personalen varför de går en utbildning, och när det inte är aktuellt att göra det.
Göran Hjertstrand, chef för Funktionsstöd.
Det aktivitetsbaserade kontoret har gett all personal en gemensam plats att träffas. Verksamheten som har 660 fast månadsanställda, omfattar alla de insatsformer som lss-lagen (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) säger att kommunerna ska erbjuda samt även insatser utifrån socialtjänstlagen. Det innebär i Mölndal att det finns personal som arbetar med allt från stödassistenter, bostad med särskild service, daglig verksamhet till boendestödjare och daglig sysselsättning.
— Vi ger stöd till en bred målgrupp, inklusive barn med svår flerfunktionsnedsättning, vuxna med psykisk sjukdom och personer med drogberoende. Och vi ska jobba med individuellt stöd till alla brukare, säger Göran Hjertstrand.
Metodutvecklare ny expertroll
2019 började Göran Hjertstrand och ledningen fundera över hur de skulle kunna säkerställa att alla medarbetare har rätt kompetens. Det är väldigt komplexa behov som personalen ska kunna hantera bland brukarna. De frågade sig hur de skulle kunna se till att alla får rätt kompetens för sitt uppdrag.
— Vi gjorde olika saker bra men inget var strukturerat. Vi behövde skapa en infrastruktur för kompetensutveckling som inte var upphängd på en person eller på enstaka utbildningsinsatser, säger Göran Hjertstrand.
Tidigare kunde enskilda medarbetare åka iväg på kurs för att det fanns pengar kvar i budgeten men egentligen utan koppling till ett tydligt behov.
Det första steget för att skapa en struktur var att införa en ny expertroll i kommunen, en så kallad metodutvecklare. Petra Schultze blev den första de anställde i rollen, och senare tillkom ytterligare två.
Som metodutvecklare jobbar vi med att se till att personalen är utbildad i våra basuppgifter.
Petra Schultze
— Som metodutvecklare jobbar vi med att se till att personalen är utbildad i våra basuppgifter. Det handlar till exempel om att veta vad socialtjänstlagen säger, ha kunskap i dokumentering och bemötande, säger Petra Schultze.
Började med en kartläggning
Hon såg att de först behövde ta reda på inom vilka områden personalen hade god kunskap och var det fanns luckor.
— Vi kan tro eller tycka att det kanske behövs en utbildningsinsats någonstans. Men ännu viktigare är att veta vilken kompetens vi faktiskt behöver fylla på med. Så vi började med att göra en kompetenskartläggning, säger Petra Schultze.
Metodutvecklarna sammanställde en enkät där personalen fick ange sin formella kompetens men också vilken erfarenhet de skaffat sig genom åren. På en skala från ett till fem skattade de sig själva.
För att säkerställa att så många som möjligt deltog involverade de alla fackförbund som hade medlemmar i organisationen. De ville att alla skulle förstå syftet med kartläggningen och få ett engagemang för den bland chefer och medarbetare.
— Kartläggningen tog ett år att göra med förankring i alla led, säger Göran Hjertstrand.
Svarsfrekvensen blev hög, 86 procent. Det gjorde att de fick en bra bild av kompetensen på enhets- och individnivå. Efter enkäten pratade de också med alla chefer för att höra vilka behov de såg i sina grupper.
Fem teman för kompetensutveckling
Med resultaten av enkäten och chefsintervjuerna, gjorde Petra och de andra metodutvecklarna en analys. De såg att det fanns fem teman där de behövde fylla på med kompetens. Utifrån det skapade de en kompetensutvecklingsplan som sträcker sig över tre år.
Kompetensutvecklingsplanen bryter de sedan ner varje år i en aktivitetsplan för varje verksamhetsområde. Varje chef tittar sedan tillsammans med sina medarbetare, på vilka utbildningsaktiviteter de behöver göra, utifrån aktivitetsplanen.
Löpande kompetensutveckling
På alla enheter inom Funktionsstöd , har man nu byggt in en löpande kompetensutveckling. Lise-Lotte Malmberg är enhetschef för 14 boendestödjare. Två av dem har ett uppdrag som så kallade stödpedagoger på halvtid.
— Stödpedagogerna arbetar hela tiden med att hålla metoder och kunskap aktiva. Var fjortonde dag har de metodmöten med boendestödjarna under två timmar. Då de går igenom olika teman, säger Lise-Lotte Malmberg.
Stödpedagogerna arbetar med att hålla metoder och kunskap aktiva.
Lise-Lotte Malmberg, enhetschef för boendestödjare.
Stödpedagogerna i sin tur har regelbundna träffar i ett nätverk tillsammans med stödpedagoger från andra enheter, samt de tre metodutvecklarna. I nätverket får stödpedagogerna handledning och stöd för att jobba med kompetensutvecklingen på sina respektive enheter.
Olika sorters utbildning
Marie-Louise Eriksson, boendestödjare och huvudskyddsombud, tycker att det här fungerar bra.
— Stödpedagogerna får också input från oss boendestödjare om vad vi funderar på och vilka önskemål vi har. Saker och ting ändrar sig hela tiden, som till exempel digitaliseringen, säger Marie-Louise Eriksson.
Ett av boendestödjarnas huvuduppdrag är att stötta brukarna till ett självständigt liv. Fyra heldagar har hela arbetsgruppen fått utbildning inom en ny metod för att göra just det. Det tar tid att sätta en ny arbetsmetod och bli trygg i den i en arbetsgrupp berättar Marie-Louise Eriksson.
Synen på hur en utbildning går till har också ändrat sig med den nya kompetensutvecklingsplanen.
— Förr åkte man iväg på en kurs, men nu är det mycket digitala föreläsningar. Ibland har några medarbetare suttit här och tittat på storskärm tillsammans, säger Marie-Louise Eriksson.
Det här skapar trygghet för oss medarbetare.
Marie-Louise Eriksson, boendestödjare och huvudskyddsombud.
I planen ingår också att regelbundet checka av att alla medarbetare får den kompetensutveckling de behöver för sitt jobb.
Var tredje vecka får alla medarbetarna på boendestödsenheten svara på en snabb enkät, en slags temperaturmätare på arbetsmiljön. En av frågorna handlar om man lär sig nya saker och får den kompetensutveckling man behöver för sitt jobb. Majoriteten svarar idag ja på den frågan.
Fått pris
Arbetet med att systematiskt bygga upp kompetens inom Funktionsstöd har uppmärksammats nationellt och belönats med priset Årets kompetensutveckling 2022 av Omställningsfonden. Som huvudskyddsombud ser Marie-Louise Eriksson positivt på satsningen och vad den betyder för personalens arbetsmiljö.
— Det här är något som facket välkomnar väldigt varmt. Det skapar en trygghet för oss medarbetare att alla har en bra baskunskap.
