Två enkla frågor stärkte tryggheten i arbetsgruppen

17 oktober 2023 Lästid: 7 min
Sammanfattning av artikeln

Att få prata med sina arbetskamrater om hur arbetsdagen har varit, kan öka tryggheten i en arbetsgrupp.

På en avdelning vid Norrlands universitetssjukhus har de använt en särskild  metod för det.

Metoden kallas After Action Review och betyder på svenska ungefär Strukturerad reflektion efter en händelse.

Gruppen sitter tillsammans och alla som är där svarar på ett par korta frågor.

Det här har förbättrat samarbetet och ökat tilliten i gruppen.

sjukvårdspersonal har reflektion inne på expeditionen
Hur klarade vi vårt kärnuppdrag igår? Att få tid att reflektera tillsammans har ökat både tilliten och samarbetet i arbetsgruppen på hand- och plastikkliniken vid Norrlands universitetssjukhus.

Foto: Evelina Rönnbäck

Sammanfattning av artikeln

Att få prata med sina arbetskamrater om hur arbetsdagen har varit, kan öka tryggheten i en arbetsgrupp.

På en avdelning vid Norrlands universitetssjukhus har de använt en särskild  metod för det.

Metoden kallas After Action Review och betyder på svenska ungefär Strukturerad reflektion efter en händelse.

Gruppen sitter tillsammans och alla som är där svarar på ett par korta frågor.

Det här har förbättrat samarbetet och ökat tilliten i gruppen.

Att prata om arbetsdagen gör nog alla. Men på en avdelning vid Norrlands Universitetssjukhus har de en strukturerad metod för det. Metoden utgår från två enkla frågor och de börjar alltid med sådant som varit bra. Det här har ökat tryggheten i arbetsgruppen.

Varje morgon innan arbetet på operationsavdelningen och på mottagningen på hand- och plastikkliniken i Umeå sitter personalen ner för att tillsammans för att gå igenom den kommande dagen på avdelningen. Efter det pratar de om hur gårdagen var. Alla som är i tjänst deltar och en runda tar ungefär fem till sju minuter.

Metoden arbetsgruppen använder sig av heter After Action Review och är en strukturerad metod. Strukturerad betyder att de inte pratar lite hur som helst, som vid vanliga samtal, utan att de följer några enkla regler.

Veronica Blomberg som är biträdande verksamhetschef och enhetschef för två av klinikens fem enheter, berättar att var och en får svara på två frågor:

  • Hur klarade vi kärnverksamheten under gårdagen?
  • Hur var den psykosociala arbetsmiljön?

Personen som står i tur får först börja med att berätta vad han eller hon tyckte gick bra. Sedan tar personen upp vad som var mindre bra och tankar om vad de kan göra för förbättringar i framtiden. Den som är ansvarig för morgonmötet är den som leder reflektionen.

Alltid börja med det som var bra

– Det är lätt att fokusera på det som var dåligt. Men vi har vänt på det. Det känns mycket bättre att börja med sådant som var positivt. Man märker stor skillnad jämfört med att börja med något negativt, säger Anna-Karin Lindström, undersköterska på klinikens mottagning och skyddsombud.

Nu är vi tryggare med varandra i arbetsgruppen.

Anna-Karin Lindström, undersköterska och skyddsombud på Norrlands universitetssjukhus

Anna-Karin Lindström, undersköterska och skyddsombud

Ibland kan det vara situationer där en i arbetsgruppen känner att något enbart var jobbigt och då får man så klart uttrycka det.

– Då försöker vi i gruppen hjälpa till att vända det till något positivt. Det kan vara att säga till den som är upprörd eller ledsen att det var fint att du kunde dela detta med oss, säger Anna-Karin Lindström.

Just att det finns en tillit i gruppen som gör att alla vågar dela med sig av sin upplevelse, är något som är viktigt för metoden. Anna-Karin Lindström berättar att det i början kunde kännas läskigt att våga säga vad hon tyckte, särskilt sådant som inte fungerade bra.

– Det har tagit tid att jobba fram tilliten. Vi kan nog förbättra det ytterligare, men det blir bättre och bättre hela tiden.

Fokus på reflektion

Att ständigt och omedelbart ge varandra återkoppling gör att de hela tiden kan stärka goda rutiner, och ändra på det som fungerar mindre bra. Det har förbättrat samarbetet i arbetsgruppen, tycker Anna Sjöström, operationssköterska på avdelningen.

– Just att alla vågar säga hur de upplevde dagen påverkar det psykosociala klimatet. Jag kan få upp ögonen för att någon hade en jättejobbig dag. Det gör mig medveten och kan förändra hur jag jobbar under den kommande dagen, säger Anna Sjöström.

Att alla vågar säga hur de upplevde dagen påverkar det psykosociala klimatet.

Anna Sjöström, sjuksköterska på Norrlands universitetssjukhus.

Anna Sjöström, sjuksköterska

Anna-Karin Lindström håller med.

– Vi är tryggare med varandra. Det har stärkt oss i arbetsgruppen, men också samarbetet mellan klinikens enheter.

En viktig regel för att bygga tillit och trygghet under återkopplingen är att de ska prata till varandra, inte om varandra. Det är något som de hjälper varandra med.

– Jag kanske jobbade med Anna-Karin igår och tyckte att allt flöt på bra och berättar om det på mötet. Då kan gruppen fråga om jag berättade det för henne. På det viset får jag en påminnelse om att återkoppla det till henne, säger Anna Sjöström.

Det kan också vara lätt att hamna i diskussioner kring praktiska saker eller rutiner. Då bryter den som leder mötet in och föreslår att de ska ta upp det på en arbetsplatsträff, eller i en lämplig arbetsgrupp i stället. After Action Review-tiden ska de använda för att reflektera och inte diskutera.

Tålamod och repetition

Man måste räkna med att det tar tid att införa ett nytt sätt att samtala menar Veronica Blomberg, biträdande verksamhetschef och den som har infört metoden på kliniken.

– Det tar tid och kräver uthållighet. Vi är vanedjur och det gäller hur vi pratar med varandra, men även vad vi pratar med om. Jag är dagligen med på någon av våra enheters After Action Review, för att påminna om strukturen.

Det här tar tid och kräver uthållighet.

Veronika Blomberg, verksamhetschef på Norrlands universitetssjukhus.

Veronika Blomberg, enhetschef och biträdande verksamhetschef

En viktig del i After Action Review-metoden är att aldrig prata om personliga konflikter. De ska man prata om med den de berör eller med sin chef. Det är en av de saker som alla måste förhålla sig till på mötena.

Goda samtal och snabb återkoppling

Bakgrunden till att de införde metoden under morgonmötena var att Veronica Blomberg tillsammans med verksamhetschefen såg att de fanns samarbetsproblem på kliniken som påverkade den psykosociala arbetsmiljön. Veronica Blomberg kontaktade då företagshälsovården och fick kontakt med en psykolog som berättade om After Action Review.

Hon satte ihop en arbetsgrupp med några personer från var och en av de fem enheterna på kliniken. De bland personalen som ville vara med fick anmäla sitt intresse och sedan gjorde enhetscheferna ett urval. Under en termin fick gruppen lära sig om metoden och träna på den. Därefter kände de sig redo att införa den ute på respektive enhet.

– Vi informerade personalen både skriftligt och på arbetsplatsträffar om den kommande förändringen. Sedan fick de som ingick i arbetsgruppen lära sina kollegor om metoden ihop med mig, säger Veronica Blomberg.

De införde metoden på hela kliniken och hann starta den – men sedan slog pandemin till. Det gjorde att alla enheter inte förmådde hålla kvar i den nya rutinen. Men på två enheter behöll de den.

Planerar att införa metoden på hela kliniken

– Vi hade börjat och tränat ett tag. Det gjorde att jag kände att min arbetsgrupp är en trygg plats att ta upp rädslor, både på det privata planet och oro för rutiner och smitta på jobbet. Metoden hjälpte absolut till under pandemin, säger Anna Sjöström.

Just nu planerar verksamhetscheferna för att återinföra After Action Review på hela kliniken igen. Skyddsombudet Anna-Karin Lindström ser att alla som har använt metoden är positiva till den, inklusive hennes fackförbund Kommunal.

– Med tryggare personal, som är öppnare mot varandra så blir arbetsmiljön bättre. Och det gör det också lättare att nå våra uppsatta mål.

Läs gärna även artikeln Dagliga reflektioner får arbetet att flyta bättre. Den handlar om en annan metod för daglig avstämning. 

Visste du att...

…samtalsmetoden After Action Review utvecklades på 1960-talet och har sitt ursprung hos den amerikanska armén.

En vanlig översättning till svenska är ”strukturerad reflektion efter en händelse”.

Så införde de After Action Review på sin avdelning

Klinikens verksamhetschef tog extern hjälp av företagshälsan för att få stöd med utbildning och införande av metoden.

De började med en arbetsgrupp där några bland personalen fick gedigen kunskap om metoden. De personerna leder nu samtalen och hjälper till att sprida metoden.

Arbetsgruppen  informerade både skriftligt om metoden och berättade om den på möten innan införandet.

Det gäller att hålla metoden levande: att hela tiden repetera och träna på metoden, och påminna om att att den ska användas dagligen.

På mottagningsenheten är det personen som ansvarar för det akuta mottagningsrummet som håller i After Action Review. På operationsavdelningen är det samordnaren som leder och fördelar arbetet som håller i det.

Det här är After Action Revew

After Action Review (AAR) är en strukturerad metod för reflektion och utvärdering för arbetsgrupper och team. En vanlig översättning till svenska är ”Strukturerad reflektion efter händelse”.

Grundkomponenterna består av någon form av händelse, återkoppling på den händelsen samt reflektion och diskussion om den återkopplingen.

Frågorna som ställs vid AAR är kortfattat: Vad var målet? Vad blev utfallet? Vad gjorde vi bra och varför? Vad gjorde vi mindre bra och hur ändrar vi på det? Vad tar vi med oss i form av lärande/ förbättring?

En person leder den strukturerade återkopplingen för att det ska bli ett lärande.

Områden att utvärdera med hjälp av AAR inom arbetslivet kan exempelvis vara ett projekt, en arbetsvecka eller arbetsdag, samarbetssituationer, ett möte eller uppdrag.

Utforska er arbetsmiljö

Suntarbetslivs verktyg Vår arbetsmiljö hjälper er arbetsgrupp att steg för steg kartlägga arbetsmiljön.

Tillsammans går ni igenom områden som påverkar er vardag. Ni får bland annat svara på i vilken mån insatser vidtas för att främja hälsa och förebygga ohälsa på arbetsplatsen.

Klicka här för att börja utforska verktyget!

En illustration av en person som verkar ha ont i hjärtat och annan som frågar hur det är.

Text: Teres Hallman
Kontakt: [email protected]