Kollegial handledning – det vill säga kollegor som möts och reflekterar tillsammans, med stöd av en utbildad handledare. Det är Helsingborgs stads modell för att stötta personal i människonära yrken. Syftet är att främja det friska och det som fungerar i vardagen.
En kort övning i medveten närvaro. En incheckning med en tillbakablick från tidigare möten. En miniföreläsning. Och så en stunds gemensam reflektion – om ämnen som återhämtning, självomsorg och att handskas med känslor.
Så ser det ut i Helsingborgs stad, när man arbetar med kollegial handledning. Det är medarbetare i tre olika förvaltningar som har fått prova på metoden, under åtta tvåtimmarspass. Cheferna har fått arbeta likadant, fast i en egen chefsgrupp.
Det hela skedde som ett slags pilotprojekt under 2019.
– Sedan dess har vi pratat mycket mer om den psykosociala arbetsmiljön. Det är jättepositivt.
Det säger Ulf Envall, fritidsledare på en fritidsgård som ingick i pilotprojektet. Han fortsätter:
– I vår arbetsgrupp är vi helt olika sorters personer, vad gäller sådant som kön, ålder och etnicitet. Men vi lär oss av varandra. Reflektionerna har gjort att vi blivit trygga i gruppen. Vi vågar vara sårbara och visa att vi inte är bra på alla saker, fortsätter han.
Leds av utbildade handledare
Visserligen hade just hans arbetslag en bra rutin redan tidigare, med regelbundna reflektioner. Men den nya metoden tillförde ändå något nytt. Inte minst eftersom personalen från två olika fritidsgårdar arbetade tillsammans under projektet.
– Det är viktigt att dela erfarenheter med varandra, annars är det lätt att bli hemmablind.
Det är viktigt att dela erfarenheter med varandra, annars är det lätt att bli hemmablind
Det var också bra att chefen inte var med, tycker han. Istället hölls samtalen av en utbildad handledare.
– Det hjälper de flesta att vara lite öppnare och lite mer sårbara. Man är inte rädd för att få sämre löneutveckling om man visar att man inte kan vissa saker, till exempel.
Han får medhåll av Ewa Albertsson. Hon var under den här tiden chef på en av fritidsgårdarna, men är numera utvecklingsledare på fritids Helsingborg.
– Om man får en handledare utifrån så tas svåra frågor upp av någon annan. Man slipper känna att ”om jag tar upp det här nu så får alla kortare kafferast”.
För hennes arbetslag var det här arbetet varit positivt.
– Det gjorde att vi började prata om arbetsmiljön på ett sätt som vi inte hade gjort tidigare.
Såg behovet av att sätta gränser
En sak som reflektionerna har bidragit till är att fritidsgårdarna har blivit medvetna om att det som sker där inte alltid är okej. Att även om personalen ”känner ungdomarna” och ”kan se igenom deras beteenden”, så måste fritidsledarna börja sätta tydliga gränser vad gäller hot och våld.
– Det är en förändring på g vad gäller den saken. Det har blivit tydligt nu att man får vara sårbar, och att man inte måste tåla saker. Det säger David Schutsander, fritidsledare och huvudskyddsombud för fackförbundet Vision.
Och där har reflektionerna en rent praktisk nytta också:
– Ju fler man pratar med om det här, desto säkrare känner vi oss i att ta tag i saker. Som att göra polisanmälan eller orosanmälan till exempel. Där finns det en jättenytta med kollegialt stöd. Om en person berättar att han har gjort en polisanmälan så känner sig nästa person tryggare i att också göra det, säger Ulf Envall.
Kollegiala handledningen var ett uppdrag från politiken
Bakgrunden till handledningarna är ett uppdrag från politikerna i kommunstyrelsens HR-utskott, år 2018. De hade då sett vissa orosmoment. Det var medarbetarenkäter som visade på hög arbetsbelastning, och sjukskrivningar som visade på stressdiagnoser och psykisk ohälsa. HR-utskottet föreslog då kollegial handledning som en lugnande strategi, för att medarbetarna ska lära sig hantera tunga arbetssituationer.
– Det ovanliga var att politikerna själva kom med förslaget. Annars brukar det vara vi tjänstemän som föreslår, men nu var det tvärtom. Det var så inspirerande.
Det berättar Agneta Kallstenius, arbetsmiljö- och hälsocontroller på Helsingborgs centrala HR-avdelning.
Efter att HR-avdelningen fått uppdraget krokade de arm med elevhälsan, företagshälsovården och forskare från Lunds universitet. Forskarna skapade en modell för handledningen, och utbildade handledare som skulle hålla i den. De var måna om att arbetssättet hela tiden skulle bidra till att främja hälsa och stärka det som fungerar, snarare än att söka riskfaktorer eller vara efterhjälpande.
Agneta Kallstenius är väldigt nöjd med metoden, även om det är svårt att mäta resultaten.
Vi litar på forskarna som säger att det här fungerar
– Det vi ville var ju att se mer av friskfaktorerna, och det är ju svårt att mäta. Men vi litar på forskarna som säger att det här fungerar.
Nu kommer arbetet att fortsätta framåt, och handledningstillfällena fortsätter inom nya förvaltningar. Inom kort ska också ett antal nya medarbetare utbildas till reflektionsledare, och föra arbetet vidare. Intresset är nämligen stort – både inom och utanför staden, berättar Agneta Kallstenius.
– Att få reflektera tillsammans med andra, och förstå att där finns mer friskt än sjukt, det är något som alla mår bra av.
På fritidsgården fick man genom den kollegiala handledningen syn på sådant som inte är acceptabelt, men som medarbetarna ändå vant sig vid. Nu har man blivit bättre på att sätta ner foten, berättar skyddsombudet David Schutsander.