Enkäten blev starten på lyckat arbetsmiljöarbete

28 november 2017 Lästid: 5 min

Från lågt till högt arbetsmiljöbetyg på kort tid. En klinik på Värnamo sjukhus tog tag i arbetsbelastningen på bred front. Företagshälsovården ringade in problemen och kan mäta resultaten av förbättringsarbetet med hjälp av en ny metod.

Apotekare Gerd Petersson visar sjuksköterska Ulrika Alegrievski något framför en läkemedelshylla
Apotekare i vården är en av många insatser som hjälpt till att förbättra arbetsmiljön på Värnamo sjukhus. Kliniska apotekaren Gerd Petersson hjälper sjuksköterskan Ulrika Alegrievski och hennes kollegor i läkemedelsfrågor.

Foto: Johan W Avby

Ändrad arbetsfördelning, nya rutiner och förbättrad fysisk miljö är några av insatserna som gjort att medicin- och geriatrikkliniken i Värnamo höjt sitt arbetsmiljöbetyg på två år i företagshälsovårdens medarbetarenkät. Förändringarna var nödvändiga – medarbetarna mådde inte så bra.

– Vi hade sett i flera år att personalen haft svår arbetsbelastning så vi behövde hitta vägar för att mäta den psykosociala arbetsmiljön, berättar klinikens biträdande verksamhetschef Christina Andersson.

Företagshälsovården kartlägger

2015 kontaktade kliniken arbetsmiljöenheten, som är Region Jönköpings inbyggda företagshälsovård. Enheten föreslog att kliniken skulle kartlägga sin arbetsmiljö med hjälp av en så kallad SMAK-undersökning. SMAK står för strukturerad multidisciplinär arbetsmiljökartläggning.

– Det är en metod i tre delar med medarbetarenkät, intervju med cheferna och arbetsplatsanalys. Den ger oss bra information även om organisatorisk och social arbetsmiljö, förklarar Patrik Haraldsson på arbetsmiljöenheten.

Vetenskapligt testad medarbetarenkät

Metoden är framtagen av arbetsmiljöenheten, som själv har formulerat enkäten och låtit testa den vetenskapligt. Den har använts på cirka 50 arbetsplatser och över
2 000 medarbetare inom Region Jönköping. Men ingenstans har man uppmätt en sådan utveckling som för medicin- och geriatrikkliniken. Första mätningen gjordes 2015 och har sedan följts upp 2016 och 2017.

– Det är en markant förbättring i svaren på enkätfrågorna, även om vi ännu inte har sett en förbättring av sjuktalen, säger Christina Andersson.

Störst förbättring är det kring arbetstakt, arbetsfördelning, samarbete, stöd från ledningen, ansvar, psykisk belastning och möjlighet att utvecklas i arbetet.

Hur har ni gjort?

– Vi tillsatte en RAK-grupp med flera professioner som bland annat gjorde studiebesök på andra sjukhus, säger Christina Andersson.

Mörkhårig kortklippt Christina Andersson med glasögon ler in i kameran, porträttRAK står för rätt använd kompetens och är en modell som används för att ta tillvara på verksamhetens samlade kompetens på bästa sätt.

– Vi inventerade också personalens arbetsuppgifter för att se hur vi kunde göra om och tänka nytt. Vi har försökt hitta vägar att omfördela arbetsuppgifter och fördela personal efter arbetstyngd. En annan viktig insats är att vi fördubblade antalet chefer. Tidigare var det 60 medarbetare per chef, nu är det 30. Dessutom har vi renoverat lokalerna, fortsätter Christina Andersson.

Flera yrkeskategorier har varit inblandade i förändringarna, till exempel arbetsterapeuter, undersköterskor, sjuksköterskor, vårdadministratörer och kliniska apotekare.

Chefen och prioritering viktigast

– Vi är jätteimponerade av det arbetsmiljöarbete som gjorts på kliniken. De har kavlat upp ärmarna och verkligen jobbat med frågorna, det räcker ju inte att bara göra en kartläggning. Ibland får jag uppfattningen att folk inte tror att det är möjligt att förändra, men kliniken har visat att det visst är möjligt, säger Patrik Haraldsson och nämner särskilt två områden som verkligen påverkat resultatet:

  • Chefens enormt viktiga roll
  • OSA-föreskrifterna om prioriteringsordning

Porträtt på leende Patrik Haraldsson med glasögon– Kan chefen inte leda och fördela är det svårt att komma tillrätta med arbetsmiljöproblem. När det gäller prioritering av arbetsuppgifter skulle jag gissa att vi inte är så vana vid det i offentlig sektor men vi har kunnat mäta att det gör skillnad, säger han.

De områden som kliniken särskilt behöver jobba vidare med är enligt kartläggningen tunga lyft, obekväma arbetsställningar och prioritering av arbetspassets uppgifter.

Apotekare i vården underlättar

Porträttbild framifrån av leende Zehra KozicaZehra Kozica är undersköterska och fackligt skyddsombud för Kommunal på kliniken. Hon tycker att flera av förändringarna har förbättrat för medarbetarna, till exempel att en person numera tar hand om telefonen, att det finns dubbelt så många chefer och att det finns fler undersköterskor.

– Tidigare var det bara en chef som tog hand om hela avdelningsplanet. Det gör också jättemycket att vi är en till undersköterska på vardagar på avdelningen. Apotekare i vården har också underlättat. Sedan är det brist på sjuksköterskor men vi har bra arbetsgrupper som hjälper varandra, säger hon och nämner också de nya lokalerna som ett lyft.

Kartläggning av arbetsmiljön med SMAK

1. Medarbetarenkät med 30 frågor i tre likadant utformade delar som mäter fysiska faktorer, fysikaliska faktorer (ljud, ljus, buller, mm) och OSA (organisatorisk och social arbetsmiljö).

2. Intervjuer med första linjens chefer och verksamhetschefer.

3. Fördjupad analys med arbetsplatsbesök och mätningar.

SMAK = Strukturerad Multidisciplinär ArbetsmiljöKartläggning. Ger bild av verksamheten ur många perspektiv.

Så förbättrade Värnamokliniken arbetsmiljön

  • Ökad grundbemanning med undersköterskor.
  • Fördubbling av antalet chefer.
  • Införande av vårdtyngdsmätning som hjälp för att fördela bemanningen.
  • Har apotekare som extra resurs på avdelningarna.
  • Förstärkt roll för undersköterskor och vårdadministratörer.
  • Större ansvar för receptionisterna.
  • Vårdnära service som avlastar.
  • Arbetsterapeuter ansvarar för vårdplanering av färdigbehandlade patienter.
  • Ombyggda lokaler till främst enkelrum med taklift, egen toalett och dusch.

Text: Jeanette Neij