Så flyttar ni personer säkrare

22 maj 2019 Lästid: 3 min

Många inom vård och omsorg lyfter och vänder på patienter och brukare varje dag. Jobba gemensamt med säkerheten, och låt medarbetare utbilda varandra – det är två vägar till säkrare personförflyttningar, visar en ny kunskapsöversikt.

två undersköterskor i arbetskläder hjälper en gammal kvinna att sätta sig i sin stol, i hemmiljö.
Medarbetare som har bra utrustning för lyft, och utbildning i att använda den, gör färre manuella lyft och använder oftare utrustningen. Det visar Arbetsmiljöverkets kunskapsöversikt om personförflyttningar.

Foto: Mikael Gustavsen

En studie som ett forskarteam vid Region Östergötland gjort visar att flytt av personer – till exempel från sängen till duschen eller att vända sängliggande – är den tredje vanligaste orsaken till arbetsskador hos vårdpersonal.

– Vi vet att personförflyttningar kan vara riskabla både för patienter och personal och att det är ett av de vanligaste riskmomenten för anställda inom vård och omsorg, säger Christina Jonsson, enhetschef på Arbetsmiljöverket i samband med släppet av deras nya kunskapssammanställning Säkrare personförflyttningar.

Felbelastningar när man flyttar personer kan orsaka värk i ländryggen, nacken och skuldrorna. Var femte sjukskrivning beror på besvär från muskler och leder.

Stor skillnad mot att hantera saker

2013 inspekterade Arbetsmiljöverket 700 arbetsplatser inom vård och omsorg. Tre fjärdedelar av dem fick krav på åtgärder, framför allt när det gäller riskbedömning och att förebygga belastningsskador på grund av flytt av personer i jobbet.

Charlotte Wåhlin, Medicine doktor i Ergonomi,och Legitimerad fysioterapeut.Att förflytta människor är mer riskabelt än att flytta saker. Både den som flyttas och den som flyttar kan skadas. Personen kan också göra något oväntat och man är benägen att ta större risker för att hindra att hen faller och gör sig illa.

– Det är en stor skillnad mot manuell hantering av exempelvis lådor, konstaterar Charlotte Wåhlin, forskare vid Arbets- och miljömedicin Region Östergötland och en av tre ansvariga forskare bakom den nya kunskapsöversikten.

Gick igenom över 5 000 artiklar

2017 fick hon och två forskarkollegor i uppdrag av Arbetsmiljöverket att ta reda på vilka åtgärder mot skadliga personförflyttningar som det finns belägg för. I dag används exempelvis utbildningar i förflyttningsteknik, riktlinjer och utrustning som liftar och glidbrädor. Men det har varit oklart vad som är effektivt.

Forskargruppen gick – tillsammans med bibliotekarier vid Lunds universitets medicinska bibliotek – igenom 5 500 vetenskapliga artiklar om åtgärder för säkrare personförflyttningar. De tillämpade strikta krav på vetenskaplig kvalitet och relevans. Med i den slutliga rapporten finns 29 studier som uppfyller kraven som forskarna ställde upp.

Det här visar översikten

  • Vårdpersonal som har bra utrustning för lyft med mera och utbildning i att använda den gör färre manuella lyft och använder oftare utrustningen.
  • Utbildning i förflyttningsteknik varken förebygger skador eller minskar värken hos dem som redan har ont i exempelvis ryggen.
  • Om personal utbildas för att lära sina kollegor förflyttningskunskap blir resultatet bättre. Det kan minska arbetsskadorna men har ingen effekt för dem som redan har värk.
  • Fysisk träning gör att de som redan har ont i ryggen får minskad värk.
  • Att chefer och medarbetare gemensamt tar fram åtgärder för säkrare personförflyttningar ökar användningen av utrustning och minskar smärta hos personalen.
  • Åtgärdspaket – som kan innehålla policies, riskbedömning, träning med mera – kan leda till säkrare personförflyttningar och att utrustning används oftare. Det kan minska arbetsskador och sjukfrånvaro. Programmen har dock ingen större effekt för dem som redan har värk.

Fotot av Charlotte Wåhlin är taget av Eva Dalin.

Verktyg och stöd

Här finns fakta om personförflyttningar

Säkrare personförflyttningar
Arbetsmiljöverkets kunskapsöversikt

Belasta rätt vid personförflyttning
Arbetsmiljöverkets broschyr om hur du kan flytta personer utan att bli skadad

Olyckor i människonära arbetssituationer
rapport från AFA Försäkring

Så skyddar ni medarbetare som flyttar patienter och brukare

På ledningsnivå:

  • Visa din arbetsgrupp att säkra personförflyttningar är en viktig fråga som du vill hålla levande.
  • Skapa en policy för säkra personförflyttningar som är anpassad till verksamheten.
  • Inför en nollvision för manuella lyft.
  • Se till att det finns lämplig utrustning för säkra personförflyttningar och att utrustningen fungerar.
  • Utse medarbetare och grupper med ansvar för frågor om personförflyttningar.

 

Riskbedömning och skaderapportering:

  • Ta fram rutiner och en metod för att riskbedöma förflyttningar.
  • Använd etablerade riskbedömningsmetoder.
  • Hitta system och rutiner för att rapportera skador och tillbud.
  • Se till att omedelbart åtgärda riskfyllda arbetsmoment.
  • Se till att vårdtagarens hälsotillstånd och funktionsförmåga tas med i beräkningen när hen flyttas.

 

Utbildning:

  • Se till att alla känner till och följer policyn för säkra personförflyttningar.
  • Se till att alla har kunskap och utbildning om säkra personförflyttningar och kan använda utrustningen för det. Sätt in alla utbildningsinsatser i ett sammanhang.
  • Anlita rätt kompetens för utbildningarna, exempelvis fysioterapeuter och företagshälsan, som har kunskaper om ergonomi med mera.
  • Se till att det finns rutiner för att uppdatera kunskaperna.
  • Se till att medarbetare kan göra riskbedömningar och planerar personförflyttningarna utifrån dem.

 

Övriga tips:

  • Skapa rutiner för att underhålla utrustningen för personförflyttningar.
  • Uppmuntra medarbetarna till att komma med förslag på lösningar för säkrare personförflyttningar.

Källa: Tips ur rapporten Säkrare personförflyttningar Åtgärder inom arbetsmiljön för medarbetare inom hälso- och sjukvård samt omsorg

Text: Michael Nyhaga