två undersköterskor i arbetskläder hjälper en gammal kvinna att sätta sig i sin stol, i hemmiljö.

Medarbetare som har bra utrustning för lyft, och utbildning i att använda den, gör färre manuella lyft och använder oftare utrustningen. Det visar Arbetsmiljöverkets kunskapsöversikt om personförflyttningar.

Foto: Mikael Gustavsen

Så flyttar ni personer säkrare

Många inom vård och omsorg lyfter och vänder på patienter och brukare varje dag. Jobba gemensamt med säkerheten, och låt medarbetare utbilda varandra – det är två vägar till säkrare personförflyttningar, visar en ny kunskapsöversikt.

En studie som ett forskarteam vid Region Östergötland gjort visar att flytt av personer – till exempel från sängen till duschen eller att vända sängliggande – är den tredje vanligaste orsaken till arbetsskador hos vårdpersonal.

– Vi vet att personförflyttningar kan vara riskabla både för patienter och personal och att det är ett av de vanligaste riskmomenten för anställda inom vård och omsorg, säger Christina Jonsson, enhetschef på Arbetsmiljöverket i samband med släppet av deras nya kunskapssammanställning Säkrare personförflyttningar.

Felbelastningar när man flyttar personer kan orsaka värk i ländryggen, nacken och skuldrorna. Var femte sjukskrivning beror på besvär från muskler och leder.

Stor skillnad mot att hantera saker

2013 inspekterade Arbetsmiljöverket 700 arbetsplatser inom vård och omsorg. Tre fjärdedelar av dem fick krav på åtgärder, framför allt när det gäller riskbedömning och att förebygga belastningsskador på grund av flytt av personer i jobbet.

Charlotte Wåhlin, Medicine doktor i Ergonomi,och Legitimerad fysioterapeut.Att förflytta människor är mer riskabelt än att flytta saker. Både den som flyttas och den som flyttar kan skadas. Personen kan också göra något oväntat och man är benägen att ta större risker för att hindra att hen faller och gör sig illa.

– Det är en stor skillnad mot manuell hantering av exempelvis lådor, konstaterar Charlotte Wåhlin, forskare vid Arbets- och miljömedicin Region Östergötland och en av tre ansvariga forskare bakom den nya kunskapsöversikten.

Gick igenom över 5 000 artiklar

2017 fick hon och två forskarkollegor i uppdrag av Arbetsmiljöverket att ta reda på vilka åtgärder mot skadliga personförflyttningar som det finns belägg för. I dag används exempelvis utbildningar i förflyttningsteknik, riktlinjer och utrustning som liftar och glidbrädor. Men det har varit oklart vad som är effektivt.

Forskargruppen gick – tillsammans med bibliotekarier vid Lunds universitets medicinska bibliotek – igenom 5 500 vetenskapliga artiklar om åtgärder för säkrare personförflyttningar. De tillämpade strikta krav på vetenskaplig kvalitet och relevans. Med i den slutliga rapporten finns 29 studier som uppfyller kraven som forskarna ställde upp.

Det här visar översikten

  • Vårdpersonal som har bra utrustning för lyft med mera och utbildning i att använda den gör färre manuella lyft och använder oftare utrustningen.
  • Utbildning i förflyttningsteknik varken förebygger skador eller minskar värken hos dem som redan har ont i exempelvis ryggen.
  • Om personal utbildas för att lära sina kollegor förflyttningskunskap blir resultatet bättre. Det kan minska arbetsskadorna men har ingen effekt för dem som redan har värk.
  • Fysisk träning gör att de som redan har ont i ryggen får minskad värk.
  • Att chefer och medarbetare gemensamt tar fram åtgärder för säkrare personförflyttningar ökar användningen av utrustning och minskar smärta hos personalen.
  • Åtgärdspaket – som kan innehålla policies, riskbedömning, träning med mera – kan leda till säkrare personförflyttningar och att utrustning används oftare. Det kan minska arbetsskador och sjukfrånvaro. Programmen har dock ingen större effekt för dem som redan har värk.

Fotot av Charlotte Wåhlin är taget av Eva Dalin.

Text: Michael Nyhaga, 22 maj 2019

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Sjukhus med koll på medarbetarnas hälsa

Två gånger per år gör cheferna på medicin- och akutverksamheten på Mölndals sjukhus hälsogenomlysningar, med stöd av HR och företagshälsovården. Då skapar de sig en bild av medarbetarnas hälsa. Genomlysningarna…

Anpassa arbetet med dialog

Alla arbetsgivare har ett ansvar enligt lag att anpassa arbetet för medarbetare som riskerar att bli sjukskrivna, och för sjukskrivna som ska tillbaka i arbete. Men hur gör man? Nu…

Rektorerna i Vårgårda tar hjälp av Chefoskopet

Chefoskopet kan bli första steget mot en förändring - det menar rektorn Thomas Stenseker Larsson. I Vårgårda har han och hans kollegor använt Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet för att kartlägga sin…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

”Vi vill rusta chefer”

Det går att rusta chefer, så att de kan förebygga psykisk ohälsa hos sina medarbetare. Till stor del handlar det...