Nu finns ett nytt stöd för att förebygga till exempel skolattentat. Metodstödet, som det kallas, innehåller bland annat varningssignaler, stöd för svåra samtal och hjälp att skriva orosanmälan.
Under 2022 har flera tragiska skolattentat inträffat i Sverige. Enligt en undersökning från Lärarförbundet och Kantar Sifo är en tredjedel av lärarna i gymnasium och högstadium oroliga för en skolattack på den egna arbetsplatsen.
Nu finns det ett metodstöd som kan hjälpa till i det förbyggande arbetet. Stödet har tagits fram av Center mot våldsbejakande extremism (CVE).
– Frågan blev aktuell för oss eftersom många av personerna bakom de här attackerna hänvisar till ideologiska motiv.
Det säger Jonas Trolle, chef på CVE.
Gjuta mod i personalen
De ideologiska motiven kan variera stort; allt från vänsterextremism till islamism och högerextremism. Alla kan hanteras med hjälp av metodstödet.
I metodstödet finns bland annat dessa delar:
- ett samtals- och dialogverktyg, med frågor att ställa och saker att tänka på vid till exempel en orosanmälan eller vid samtal med en person i riskzonen.
- ett stödmaterial, som ger en grundläggande introduktion till våldsbejakande extremism, relevant lagstiftning samt risk- och skyddsfaktorer som förekommer vid våldsbejakande extremism och radikalisering.
– Förhoppningen är att gjuta mod i personalen. Våga fråga, våga larma och ta tag i problem i tid.
Mycket handlar om att fånga tidiga signaler.
– De här killarna – för det brukar vara killar – pyser och läcker innan en sådan här aktion. När något väl sker så är det många som kan se tecknen i efterhand. Det kan vara olika intressen eller plattformar, eller att man upplever oförrätter eller frustration.
Tanken är att stödet också kan användas för att arbeta tillsammans med en person som man är orolig för.
– Det finns modeller för att jobba kring en person – men man kan också jobba med en person. Man kan säga att ”nu ska vi tillsammans gå igenom detta frågeformulär”.
Till för alla som möter människor
Metodstödet är tänkt för arbetsplatser som socialtjänst, polisen och sjukvården – men det fungerar även för skolan. Det kommer också ett till stöd efter årsskiftet 2023, som är skräddarsytt för just skolan.
Stödet kan användas av alla som möter människor. I skolor kan det vara fritidspedagoger, lärare och vaktmästare, till exempel.
– Fastighetsskötarna är ett exempel på en grupp som möter många människor, som ofta har bra kontakt med dem och en bra överblick över verksamheten.
Ett sätt att våga prata om svåra frågor
Man behöver inte följa hela manualen, utan kan plocka de delar som är aktuella för ens egen arbetsplats eller uppdrag. Förhoppningen är att det ska skapa en trygghet för personalen, och bli ett sätt att våga prata om de svåra frågorna.
– Det finns en beröringsskräck. Man vill och vågar inte prata med personerna som visar de här tendenserna. Det handlar ju om deras åsiktsfrihet – men samtidigt måste man våga ställa frågan för att hitta tecken att se upp med.
Vi har fått otroligt fin feedback redan nu
Stödet har utvecklats tillsammans med en expertgrupp bestående av personer från SiS (Svenska institutet för standarder), Kriminalvården, Socialstyrelsen och Karolinska institutet. Det har också testats ute i ett antal pilotkommuner.
– Vi har fått otroligt fin feedback redan nu. Där finns absolut en efterfrågan.
Samma stöd för alla
Anders Karlsson jobbar i Göteborgs stad, som koordinator till det resursteam som arbetar mot Våldsbejakande extremism, hedersvåld och förtryck. Han har läst metodstödet, och tror att det kan bli en bra hjälp för verksamheter som hans.
– Framför allt kan det bli ett stöd i att ställa konkreta och tydliga frågor.
Ett sådant här stöd kan också öka kvaliteten på de orosanmälningar som görs, menar han.
– Det kommer att bli lättare att avgöra när en orosanmälan ska göras och när det inte ska göras.
En vits med stödet är att det är samma för alla. Skolor, psykiatrin, socialtjänsten och polisen.
– Det är så viktigt med en samsyn i de här frågorna. Nu har alla samma stöd.
