Prata om hot och våld

Kommunikation är viktig för att förebygga hot och våld, inom bland annat sjukvården. Det säger författaren bakom en ny kunskapsöversikt på ämnet.

Foto: Martina Huber / TT

Ny kunskap om hot och våld på arbetsplatsen

Hot och våld är vanligt mot personal inom vård, omsorg, skola och socialtjänst. Det går att läsa i en ny kunskapsöversikt, skriven av forskaren Anna Nyberg. Lösningen är att ta med frågan i det systematiska arbetsmiljöarbetet, menar hon.

Hot, våld och trakasserier är ett stort problem för personal inom hälso- och sjukvård, socialt arbete och utbildningssektorn i Sverige. Det visas tydligt i den kunskapsöversikt på ämnet, som publicerades sommaren 2020. Rapporten är beställd av den statliga forskningsfinansiären Forte.

Rapportförfattarna har definierat tre typer av våld, som de tittar på. De är:

  • Fysiskt våld: Att till exempel bli slagen, biten, riven, puttad, spottad på eller sparkad. Här ingår även hot om fysiskt våld.
  • Psykologiskt våld: Psykologiskt aggressiva handlingar vid enstaka eller upprepade tillfällen, såsom mobbning, trakasserier och verbalt våld.
  • Genusbaserat våld: Våld och trakasserier som riktas mot personer på grund av deras kön, såsom sexuella trakasserier (icke önskvärt beteende av sexuell karaktär) och genusbaserade trakasserier (trakasserier som grundas på kön och som är kränkande eller nedvärderande).

Vanligt med hot och våld

I rapporten har författarna sammanställt hur mycket av våldet som förekommer. Det har de gjort bland annat genom att titta på arbetsmiljöundersökningarna som genomförs av statistiska centralbyrån vartannat år. Och siffrorna är tydliga: våldet är vanligt förekommande i de här yrkena.

Varför är det så?

Anna Nyberg– Om man tar hälso- och sjukvård som exempel, så är hot och våld vanligt inom till exempel psykiatrin och demenssjukvården. Där finns patienter som på grund av sin sjukdom blir våldsamma. Det är viktigt att arbeta förbyggande men det är svårt att helt och hållet eliminera våldet i de här sektorerna.

Det säger Anna Nyberg, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, och huvudförfattare till rapporten.

Det kan också finnas organisatoriska orsaker till våldet, till exempel i form av långa väntetider. Sådant kan leda till att patienter blir uppretade och att det brister.

– Sedan är det också så att om det finns brister i den psykosociala arbetsmiljön, såsom alltför lite socialt stöd för de anställda, så förekommer hot och våld oftare. Och vi vet sedan tidigare att bristerna i den psykosociala arbetsmiljön är större i de här branscherna än i många andra.

Yngre rapporterar allt oftare om sexuella trakasserier

Några genomgående trender vad gäller hot och våld kunde Anna Nyberg inte skönja i arbetet med översikten. Det enda tydliga förändring hon kunde se var att sexuella trakasserier allt oftare rapporteras av yngre personer – något som dock lika gärna kan bero på att medvetenheten om vad som kan klassas som sexuella trakasserier har ökat.

Men en sak som förvånade henne var att det är så mycket hot och våld som riktas mot dem som arbetar inom utbildningssektorn.

– Jag blev förvånad över att det förekommer så mycket, och att det ämnet nästan inte alls är utforskat. Där skulle det behövas mer forskning.

En annan sak som förvånade henne var att så mycket genusbaserat våld drabbar män inom sjukvården.

– Det här är ett tydligt mönster, som vi också vet väldigt lite om. Vilka är det som utsätts och hur ser våldet ut?

Kan leda till psykisk ohälsa

I rapporten har författarna också tittat på vad konsekvenserna av det här våldet är, genom att gå igenom ett stort antal svenska och utländska studier. De hittade ett par tydliga samband:

  • Fysiskt våld över tid leder till psykisk ohälsa.
  • Psykologiskt våld över tid leder både till psykisk ohälsa och sjukfrånvaro.

För att komma till rätta med problemen måste man arbeta organisatoriskt, säger Anna Nyberg.

Framför allt bör detta ses som ett organisatoriskt problem

– Ibland skuldbeläggs individen; att man inte är kompentent eftersom man inte kan hantera situationen. Men lärare, läkare och så vidare har ingen omfattande utbildning i att bemöta våld. Det kanske de skulle ha. Men framför allt bör detta ses som ett organisatoriskt problem, som bör hanteras genom ett gott systematiskt arbetsmiljöarbete.

Ett annat problem är att våldet blir normaliserat.

– Inom vården till exempel tänker många att ”det här är ju en sjuk människa, och den menade inget illa”. Men det drabbar ändå den som arbetar; det ser vi ju.

Behöver diskuteras

Det viktigaste är att frågan kommer upp på bordet.

– Många är rädda för att ta upp det här med sin arbetsgivare, inte minst när det handlar om psykologiskt våld som kan vara känsligt. Men det här måste vara något som diskuteras – även de svårfångade psykologiska delarna av våldet.

Våld och hot om våld behöver tas med i riskbedömningar och skyddsronder, och det måste diskuteras på arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal. Allt för att hela tiden kunna justera arbetsmiljön så att den blir så trygg som möjligt.

– Det är viktigt att ledningen signalerar att det här är viktigt att prata om, och att de är öppna med vad som förekommer på arbetsplatsen.

Text: Anna Wettergård, 10 augusti 2020

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Samsyn gör det lättare att vara rektor

Hösten 2019 började rektorerna i Vårgårda arbeta med Chefoskopet. Nu har de en handlingsplan för hur de ska förbättra sina organisatoriska förutsättningar. Den har redan gett effekt. I början av…

”Det handlar om delaktighet på riktigt”

Pappersarbetet har blivit enklare, lärarnas stress har minskat och det har blivit lättare att anmäla kränkningar. Det är några resultat av att Finningeskolan i Strängnäs har varit med i ett…

Digitalt Gilla Jobbet har fokus på corona

Gilla Jobbet är det årliga arbetsmiljöeventet som ingen vill missa. I år är temat hur coronapandemin påverkar hur vi har det på jobbet. Dessutom blir Gilla Jobbet helt digitalt. Så boka in förmiddagen…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?