Nya perspektiv på friskfaktorer

9 mars 2021 Lästid: 5 min
Fyra personer i ett mötesrum kommunicerar, lyssnar.
Det är en god idé att arbeta med friskfaktorer i för att förbättra arbetsmiljön i en verksamhet. Delaktighet, kommunikation och närvarande chefer är några av de friskfaktorer som det gäller att måna om.

Foto: Maskot / Johnér

Utgå från det som får er att må bra på jobbet när ni arbetar med er arbetsmiljö. I en ny kunskapsöversikt kan ni hitta friskfaktorer inom fem olika områden, som alla främjar hälsan på arbetet.

Risker, faror och problem. Det är vad traditionellt arbetsmiljöarbete ofta har fokuserat på. Men det finns mycket att vinna på att istället försöka förstärka det som är friskt och som fungerar.

Ett sätt att göra det är genom att använda friskfaktorer – det vill säga sådant som påverkar arbetsmiljön på ett sätt som främjar hälsa.

Friskfaktorerna är i sig är inget nytt. Redan 2008 tog forskare fram friskfaktorer som utmärker företag med låg sjukfrånvaro. Och några år senare, i ett uppföljande forskningsprojekt, hittade de motsvarande friskfaktorer för offentlig verksamhet. Även om uppdelningen skilde sig åt, så var själva friskfaktorerna ungefär desamma:

  • Närvarande ledarskap med personlig återkoppling till medarbetarna
  • Fortbildning och kompetensutveckling
  • Möjlighet att framföra idéer och kritik
  • Möjlighet att byta arbetsuppgifter
  • Prioritering av arbetsuppgifter när arbetsbelastningen är hög
  • Systematiskt arbetsmiljöarbete

Friskfaktorerna hittade man genom att studera organisationer med låg sjukfrånvaro, och jämföra dem med organisationer som hade hög sjukfrånvaro.

Magnus Svartengren– Vi bestämde oss för att titta på dem som hade lyckats och som hade låg andel sjukskrivningsfall. Vi lyssnade på ledningen och gjorde många intervjuer med chefer.

Det säger Magnus Svartengren, professor vid institutionen för arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, och en av forskarna bakom studierna. Han fortsätter:

– Vi kom fram till att de som hade en låg andel sjuka hade en bättre systematik inom de här områdena.

Ny rapport från Mynak och AMV

Nu har ämnet återigen blivit föremål för en vetenskaplig djupdykning. Forskare på Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Arbetsmiljöverket har i en gemensam rapport tagit fram en ny uppsättning friskfaktorer. Det genom att gå igenom och sammanställa kunskaper från tidigare forskning – bland annat från de ovan nämnda forskningsprojekten.

De friskfaktorer som rapportförfattarna hittade delade de upp i fem kategorier. Gemensamt för alla friskfaktorer är att arbetet med dem inte görs av enskilda medarbetare, utan på organisationsnivå.

De är:

  • goda förutsättningar för ledarskap (exempelvis tillgängliga och närvarande chefer med rimligt antal arbetstagare per chef).
  • goda förutsättningar för utvecklingsmöjligheter och lärande (exempelvis lärande mellan arbetstagare och möjlighet till byte av arbetsuppgifter).
  • goda förutsättningar för delaktighet och kommunikation (exempelvis möjlighet för medarbetare att framföra idéer och kritik).
  • goda förutsättningar för arbete med mål och värdegrund (exempelvis tydliga och kända mål samt tydliga roller).
  • goda förutsättningar för strategiskt arbetsmiljöarbete samt arbete med hälsoläge och sjukfrånvaro (exempelvis tillgång till HR och företagshälsovård, samt ett systematiskt arbetsmiljöarbete som är tydligt strukturerat i verksamheten).

Även denna gång har Magnus Svartengren varit inblandad i arbetet, genom att bidra med synpunkter på innehållet. Han tycker att den nya rapporten har kommit fram till ungefär detsamma som han och kollegorna gjorde tio år tidigare.

– Man har formulerat friskfaktorerna annorlunda. Det tycker jag kan vara värdefullt; det blir som att titta på ett konstverk från en ny vinkel. Man kan upptäcka något helt nytt.

Svårt att hitta användbara mått

Författarna bakom den nya rapporten hade också som ambition att hitta mått för att kunna ta tempen på en organisation utifrån. Till exempel att man utifrån Statistiska centralbyråns regelbundna arbetsmiljöundersökningar skulle kunna se om en organisation är bra eller dålig på friskfaktorer. Men man hade som krav att måtten skulle gälla den organisatoriska nivån och gå att följa över tid, och man hittade inga mått som var tillräckligt användbara och som fyllde alla krav.

Magnus Svartengren tycker att just det inte gjorde så mycket. Man ska inte ägna sig för mycket åt mätande, menar han.

– Det är inte så intressant att mäta en organisation som en helhet, eftersom de intressanta skillnaderna finns ute på enskilda arbetsgrupper.

De intressanta skillnaderna finns ute på enskilda arbetsgrupper

Men framför allt tycker han att man inte ska fokusera så mycket på målet – det vill säga friskfaktorerna – utan på vägen dit.

– Det finns en fara om verksamheter går direkt på målet och försöker få höga poäng vad gäller friskfaktorerna. Det blir lätt att chefer lär sig att ”svara rätt” i enkäter för att få höga poäng.

Istället bör man se friskfaktorerna som en inspiration. Och de faller oftast på plats av sig själva, när man har ett systematiskt arbetsmiljöarbete som fungerar. Det handlar inte minst om att arbeta med frågor som gäller organisatorisk och social arbetsmiljö – såsom delaktighet och kommunikation.

– När det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar så har man egentligen täckt in alla de här faktorerna. Men det gäller att få det att sätta rot; att alla processer är på plats som förstärker det bra och minskar det dåliga. Då blir arbetsmiljöarbetet en resurs, snarare än en belastning.

Friskfaktorer

Friskfaktorer är de faktorer på en arbetsplats som bidrar till en hållbar och hälsosam arbetsmiljö för medarbetarna.

Friskfaktorerna togs fram första gången i två forskningsprojekt 2008 till 2013, under ledning av forskarna Eva Vingård och Magnus Svartengren.

Nu har friskfaktorerna definierats på nytt och skrivits om en aning, av författarna bakom en ny kunskapsöversikt från Mynak och Arbetsmiljöverket (2021).

De nya friskfaktorerna

Förutsättningar för ledarskap:

  • Tillgängliga chefer
  • Närvarande chefer vid prioriteringar
  • Rimligt antal arbetstagare per chef
  • Generellt och genomgående ledarskap

Förutsättningar för utvecklingsmöjligheter och lärande:

  • Individuella önskemål om utbildning tillgodoses
  • Möjligheter till byte av arbetsuppgifter finns och uppmuntras
  • Personal- och kompetensutvecklingsstrategier
  • Tydliga utvecklingsmöjligheter
  • Lärande mellan arbetstagare
  • System för lärande, både på individ- och organisatorisk nivå

Förutsättningar för delaktighet och kommunikation:

  • Möjligheter för medarbetare att framföra idéer och kritik
  • Dialog uppmuntras
  • Kommunikation når alla
  • Dialog och forum för meningsutbyte
  • Delaktighet och engagemang uppmuntras
  • Förändringar diskuteras öppet

Förutsättningar för mål och värdegrund:

  • Omorganisationer är välmotiverade
  • Kända mål och visioner
  • Tydliga mål
  • Tydlig ansvarsfördelning
  • Tydliga roller
  • Organisatorisk rättvisa

Förutsättningar för arbetsmiljöarbete, hälsoläge och sjukfrånvaro:

  • Det systematiska arbetsmiljöarbetet är tydligt strukturerat i verksamheten
  • God kännedom om arbetstagares hälsa och sjukfrånvaro
  • Tillgång till välbemannade stödfunktioner som HR och expertis i form av exempelvis företagshälsovård
  • Strategier för att främja anställdas hälsa

Anmäl dig till Studio Friskfaktor hos Suntarbetsliv – en digital programserie som ger inspiration för att stärka friskfaktorer hos er!

Programserien

  • Ger er mer kunskap om friskfaktorer
  • Inspirerar till ökad lokal samverkan i arbetsmiljöarbetet

Programmen riktar sig till chefer, skyddsombud, fackliga förtroendevalda och HR i kommuner, regioner och kommunala företag.

Innehållet passar både dig som är mindre bekant med friskfaktorer och dig som har förkunskap. Titta gärna tillsammans i samverkansgruppen eller skyddskommittén.

Anmäl till här till Studio Friskfaktor!

Text: Anna Wettergård