Det behövs mer kunskap om friskfaktorer i arbetsmiljön. Och dessutom ett nytt synsätt, som fångar upp det som främjar hälsa på jobbet. De slutsatserna drar Myndigheten för arbetsmiljökunskap i sina nya kunskapssammanställningar.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, har nu (24 februari 2020) lämnat sina första större kunskapssammanställningar till regeringen.
Uppdragen handlade dels om friskfaktorer i arbetslivet, dels om trender och arbetsmiljöutmaningar i framtidens arbetsliv.
– Det är i princip nutidens största frågor inom arbetsmiljön som vi försöker att svara på, åtminstone delvis, säger Nader Ahmadi, generaldirektör för Mynak.
Stor genomgång av forskning
Kunskapssammanställningarna har skrivits av forskare, som systematiskt har gått igenom en stor mängd svenska och internationella vetenskapliga studier. Till varje sammanställning finns flera underrapporter, med olika teman.
Kunskapssammanställningen Faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser tar upp forskningen inom fyra områden: Psykosocial arbetsmiljö, ledarskap, arbetsorganisation och fysisk arbetsmiljö.
Utgångspunkten har varit att identifiera sådant som enligt forskningen fungerar bra och stödjer hälsa och välbefinnande.
Vill lyfta det positiva
Nader Ahmadi vill se ett perspektivskifte på arbetsmiljöområdet. Traditionellt har arbetsmiljö kommit att handla alltför mycket om att enbart lösa problem och förebygga risker, menar han. Inom forskningen dominerar risk- och problemfrågorna.
Forskningen är dessutom ojämnt fördelad över arbetslivets olika branscher. De flesta studierna handlar om offentlig sektor, exempelvis vården.
Kunskapsluckorna är betydligt större än det som vi faktiskt känner till.
Bristen på kunskap om friskfaktorer är ett slående resultat i kunskapssammanställningarna, anser Nader Ahmadi.
– Jag hade hoppats att de skulle visa att det finns en gedigen och djup kunskap om friskfaktorer. Men kunskapsluckorna är betydligt större än det som vi faktiskt känner till om de här faktorerna, säger han.
Här är några exempel ur rapporterna om friskfaktorer för hälsa och välbefinnande:
- Den forskning som finns handlar främst om insatser för att minska medarbetarnas stress, eller hjälpa dem att hantera stress.
- Digitala insatser har visat sig fungera för att påverka psykisk hälsa.
- Insatser som riktas mot flera nivåer samtidigt (organisation, grupp och individ) har större effekt.
- Ledarskapet har betydelse för medarbetarnas hälsa. Mest gynnsamt är ledarskap som har visioner, inspirerar och tar hänsyn till medarbetarna (transformativt ledarskap).
- Att arbetslivet blir allt mer flexibelt är problematiskt. Men flexibilitet kan främja hälsa, om den utgår från medarbetarnas perspektiv, till exempel inflytande över egen arbetstid.
- Anställda i offentlig sektor kan må bättre om de får förutsättningar att utföra arbetet professionellt, eller åtminstone inte i konflikt med sin professionalitet.
Digitalt och flexibelt
Kunskapssammanställningen Framtidens arbetsmiljö i Sverige tar upp trender i dagens arbetsliv, som kan påverka arbetsmiljön. Teknikutvecklingen har till exempel lett till att arbeten har försvunnit, samtidigt som nya jobb har skapats – ofta med bättre fysisk arbetsmiljö.
Den fortsatta digitaliseringen förändrar också arbetsmiljön. Den för med sig såväl möjligheter som risker, enligt rapporten. Samma digitala teknik kan få positiva eller negativa effekter på arbetsmiljön, beroende på hur den används i organisationen.
Förändrade anställningsformer är en annan trend. Många arbetstagare har tillfälliga anställningar, eller är anställda genom bemanningsföretag. Det ändrar förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet.
Så kallat gigarbete är än så länge en relativt liten företeelse. Den kännetecknas av att de som arbetar gör korta, tillfälliga inhopp på arbetsmarknaden. Om den typen av arbete växer, kan det också få större inverkan på arbetsmiljön.
Vänder sig till beslutsfattare
Målgruppen för Mynaks rapporter är främst forskare, forskningsfinansiärer, politiker och andra beslutsfattare. Även chefer kan ha nytta av dem, menar Nader Ahmadi.
– Ju friskare deras medarbetare är och ju bättre de mår, desto större blir effektiviteten och lönsamheten i verksamheten. Därför borde det vara intressant för chefer att se vad de ska satsa på.