Många av oss stressar på jobbet. Finns det tidpunkter under arbetspasset då det är bättre eller sämre att stressa? I så fall kan vi kanske strukturera arbetspassen för bättre återhämtning.
De flesta har någon gång varit stressade på jobbet. Enligt Arbetsmiljöverket uppger över hälften av alla anställda att de har för mycket att göra.
Statistik från samma myndighet visar att organisatoriska och sociala orsaker – som hög arbetsbelastning – är bland de som ofta ligger bakom anmälningar om psykisk ohälsa eller värk i rygg och axlar. Det gäller särskilt vård och omsorg och andra kvinnodominerade yrken.
En sjuksköterska har flera patienter som behöver hjälp samtidigt, en socialsekreterare har svårt att hinna med alla klienter som söker försörjningsstöd eller en lärare har många prov att rätta till nästa dag. I sådana situationer påverkas kroppen. Bland annat utsöndrar binjurarna stresshormoner som höjer pulsen och blodtrycket.
Efter att ha stressat behöver vi därför återhämta oss och sova ordentligt. Annars kan vi få sämre hälsa på sikt.
Samtidigt tickar vår biologiska klocka på under dygnet oavsett vår arbetssituation. Stresshormon utsöndras exempelvis på morgonen för att vi ska vakna och sömnhormon på kvällen för att vi ska somna.
Det kan alltså spela stor roll när under dygnet arbetsbelastningen är högst.
Saknas kunskap om bäst tidpunkt att stressa
Svenska forskare undersöker i ett nytt forskningsprojekt vid vilken tid på dagen det är bäst att stressa för att få så bra återhämtning och sömn som möjligt. Det finns förvånansvärt lite kunskap om det.
– Vi tror att tiden på dygnet har betydelse. Den spelar ju en stor roll för en mängd andra saker. Som hur vi tar upp mediciner eller när vi får psykiatriska symptom, säger Tina Sundelin, forskare på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Vi tror att tiden på dygnet har betydelse.
Tina Sundelin, forskare vid Stockholms universitet
Om vi vet när på dagen det är bäst att stressa kan vi försöka planera arbetet bättre.
– Det är förhoppningen. Och om det visar sig att det inte finns något samband mellan återhämtning och när vi stressar så är det också viktig kunskap, säger hon.
Hon påpekar att vi behöver lära oss så mycket som möjligt om stress och återhämtning för att få ett så hälsosamt arbetsliv som möjligt. Återhämtning och sömn är två viktiga friskfaktorer.
Nästa steg att försöka styra stressen
Frågan är då hur mycket vi kan styra när de stressiga arbetssituationerna inträffar?
Många anställda i kommuner och regioner arbetar oregelbundna tider. Dessutom beror kanske jobbstressen på patienters, klienters och andras behov.
– Det är nästa fråga. Om det visar sig att det exempelvis är bra att förlägga stressiga aktiviteter till förmiddagar kan vi börja titta på om det är möjligt och hur det kan göras. Men än så länge vet vi inte det, även om vi tror att det är så, säger Tina Sundelin.
Projektets mål är att komma fram till hur man kan lägga upp en arbetsdag för bästa möjliga återhämtning. Forskarna ska ta fram råd och rekommendationer till schemaläggare, chefer och andra som planerar medarbetares arbete.
Forskar på kvinnodominerade yrken i kommuner och regioner
Framför allt riktas forskarnas råd till vård- och omsorgspersonal samt socialarbetare – de yrkesgrupper som är med i undersökningen.
– Det är stressiga yrken där kunskap om bästa återhämtning är särskilt viktig, säger Tina Sundelin.
Forskarna använder data som samlades in av dåvarande Arbetslivsinstitutet för att undersöka sambandet mellan när man stressar under dagen och hur väl man återhämtar sig. Från den undersökningen hämtar forskarna uppgifter om tidsanvändning, stress, sömn och hälsa för ett stort antal anställda i vård, omsorg och socialtjänst.
Visste du att...
Stress kan vara något bra som hjälper oss att fokusera och prestera bättre.
Men stress kan bli skadlig när den är långvarig och man inte får möjlighet till återhämtning.
