Han vill nyansera bilden av stress

24 september 2019 Lästid: 3 min
Ung kvinna i profil på tågstation, tittar på klockan.
Är vi mer stressade nu än förr? Det är inte säkert. Vi är friskare och lever längre än förr, och vi är också mer benägna att erkänna när vi mår psykiskt dåligt.

Foto: TT / Scandinav

Allt fler sjukskrivs på grund av stress. Men vad beror det egentligen på? Och är stress farligt? Suntarbetsliv har pratat med Hugo Westerlund, professor och chef för Stressforskningsinstitutet.

Reaktion på svår stress har blivit en av de vanligaste sjukskrivningsdiagnoserna. Men frågan är varför. Har våra liv blivit stressigare eller reagerar vi starkare på stress?

– Det är inte så troligt att känsligheten förändrats. Vi är friskare på många andra sätt och då blir stressen tydligare. Vi är också mer benägna numera att erkänna när vi mår psykiskt dåligt, säger Hugo Westerlund.

Att vissa diagnoser är mer populära under vissa tidsperioder tror han kan vara ytterligare ett skäl till att så många sjukskrivs för stressreaktioner. Han tror också att vi blivit mer benägna att se stress som en sjukdom.

Något som också kan spela in är ökade krav på att man ska vara frisk och högpresterande.

– Man pratar ofta om att kraven i jobbet har ökat. Men man ställer höga krav på social kompetens, att vara glad på jobbet, arbeta i team och så vidare. Det finns väldigt lite utrymme att vara lite egen, sur och tvär i arbetslivet.

Många saker kan ge stress

Man hävdar ofta att arbetsmiljön är stressigare idag än tidigare. Hugo Westerlund pekar dock på att mycket annat än jobbet spelar in.

– Det är viktigt att man inte ska må dåligt på grund av jobbet. Men mycket annat i livet – som sjukdom, känslan av att inte vara lyckad på sociala medier, den egna ekonomin eller att man är i en dålig relation – spelar också stor roll för stress. Om man har det besvärligt både på jobbet och hemma blir det svårt att få den nödvändiga återhämtningen, säger Hugo Westerlund.

En del statistik visar att stressen på jobbet ökat, annan att den inte har det. Frågan är hur man ska tolka siffrorna.

– Det är svårt att förklara ökningen av psykisk ohälsa enbart med jobbet och arbetsmiljön. Mest psykiskt dåligt mår ju unga kvinnor som inte är ute i arbetslivet än.

Han hävdar dock att det är stor skillnad på dåliga och bra arbetsplatser och att det finns arbetsplatser som gör de anställda sjuka. Alltför mycket stress ökar risken för fysiska sjukdomar, som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

På vissa delar av arbetsmarknaden är också problemen större.

– Kommun- och regionsektorn har utvecklats sämre än den privata, säger han.

Vi lever allt längre

Trots att allt fler sjukskrivs på grund av stress ökar vår medellivslängd stadigt.

Om död är måttet på vad som är farligt så är inte stress farligt. Japaner och svenskar jobbar mycket men lever allt längre. Men lättare psykisk ohälsa påverkar livskvaliteten.

Stress är i sig ett väldigt omfattande ämne som det kan vara svårt för forskarna att undersöka.

– Forskningsmässigt är det svårt att reda ut vad som är vad. Jag ifrågasätter att stressen bara ökar och är kritisk mot larmrapporter om att hjärnan krymper av stress och så vidare. Då kommer en del att tro att jag ifrågasätter dem som mår dåligt, säger Hugo Westerlund och menar att det inte alls handlar om det när man kritiskt granskar larm om ökande stress.

Stress på jobbet i siffror

  • Tre av tio har haft sömnstörningar, ångest och liknande symptom under det senaste året som de hävdar beror på jobbet.
  • Fler kvinnor än män har sådana besvär.
  • Drygt var fjärde kvinna och var femte man har ett psykiskt ansträngande arbete.
  • Inom vård och omsorg har fler än var tredje anställd ett psykiskt ansträngande arbete.

Källa:

Nytt forskningsprojekt om stress

På  Stressforskningsinstitutet pågår ett forskningsprojekt som undersöker utvecklingen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Forskarna ska bland annat titta på utvecklingen över tid. Har vi en stressepidemi? Blir det värre? Är människor mer stressade idag? Beror det i så fall på jobbet?

Forskargruppen ska göra flera så kallade registerstudier där de använder offentlig statistik för att besvara de frågorna.

Källa: Hugo Westerlund, professor och chef för Stressforskningsinstitutet

Text: Michael Nyhaga