Om man inte kan göra det som känns moraliskt rätt på jobbet, kan man drabbas av etisk stress. Det gäller bland annat för vårdpersonal på akutmottagningar. Nu tar forskare fram ett stöd för att hantera den etiska stressen.
Etisk stress hos vårdpersonal kan påverka både dem och patienterna. Den som utsätts för det riskerar att bli utbränd. Den sociala arbetsmiljön blir sämre om kollegor på jobbet mår dåligt eller blir sjukskrivna. Personal som drabbats av etisk stress vill också oftare byta arbetsgivare och yrke.
Den etiska stressen kan även få följder för patienterna, som kan utsättas för ökade risker, och deras anhöriga. Kollegor blir också stressade när de ser arbetskamrater ställas inför moraliska dilemman.
– Det blir en dominoeffekt som behöver brytas. Man behöver hitta strategier för att prata om och hantera den stressen, säger Ann Liljas, lektor i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet och ansvarig forskare bakom det nya forskningsprojektet.
Etisk stress vanligt under pandemin
Under pandemin var etisk stress vanlig i vården. Det fanns inte tillräckligt med sängplatser för alla patienter. Läkemedel och skyddsutrustning räckte inte alltid till. Eftersom det länge var oklart hur covid smittade så visste inte vårdpersonalen exakt hur de skulle förhindra smittspridning.
På intensiv- och akutvårdsmottagningar var det omöjligt att förutsäga hur många patienter man skulle få in. Patienterna var ofta svårt sjuka och det rådde brist på personal. Stressen blev särskilt påtaglig i intensiv- och akutsjukvården.
Vi kan inte ta bort den etiska stressen helt. Men vi kan hantera den bättre.
Ann Liljas, forskare vid Karolinska institutet
Det väckte intresset hos en tvärvetenskaplig grupp med forskare inom folkhälsa och arbetsmiljö. De vill ta reda på mer om hur den etiska stressen ser ut i akutvården och vad man kan göra för att hantera den bättre.
– Grunden till studien var att vi ville öka medvetenheten om etisk stress i akutvården. Pandemin gjorde det uppenbart, säger Ann Liljas.
Hon pekar på tidigare forskning som visar att vårdpersonal inte är särskilt medvetna om vad den innebär.
Tar fram en modell med personalen
Forskarna skickar nu ut enkäter till personal på två akutmottagningar. De frågar hur ofta de upplever etisk stress, om stressen är långvarig och hur den påverkar patienterna. Resultatet blir en bild av hur den etiska stressen ser ut hos anställda på akuten.
Dessutom ska forskarna intervjua avdelningschefer och andra med personalansvar vid de bägge akutavdelningarna. De kommer att ställa frågor om hur de synliggör och hanterar frågan hos personalen.
Alla anställda vid de bägge akutmottagningarna kommer sedan att bjudas in att delta i workshoppar med forskarna. Där ska de diskutera hur man kan hantera etisk stress. Forskarna och personalen ska ta fram vad forskarna kallar en modell för att hantera frågan. Det kan handla om exempelvis hur man ska samtala kring sådan stress eller hur man följer upp den vid mottagningen genom exempelvis loggböcker som personalen rapporterar i.
Vården blir också mer motståndskraftig
Modellen ska fungera på alla akutvårdsmottagningar. Den kan göra arbetsmiljön bättre och att de anställda känner sig trygga med att om de drabbas, så kommer det att hanteras på ett sätt som underlättar för dem.
Vården i stort blir också mer motståndskraftig under kommande påfrestningar om förmågan att hantera etisk stress ökar. För arbetsgivaren innebär en bättre hantering av det att det blir lättare att rekrytera och behålla personal. Det kan i sig kan minska stressen.
– Vi kan inte ta bort den etiska stressen helt. Den är inte sällan relaterad till resurser och därmed en ekonomisk och i slutändan politisk fråga. Men vi kan hantera den bättre. Bara genom att skapa medvetenhet och samtal om etisk stress kommer vi en bit på vägen, konstaterar Ann Liljas.
Visste du att...
…etisk stress och samvetsstress är samma sak. Men samvetet kan också bli en tillgång. När man reflekterar själv, pratar med andra eller vågar säga ifrån använder man samvetet som en positiv drivkraft.
