Sexuella trakasserier drabbar blivande undersköterskor

Blivande undersköterskor drabbas av sexuella trakasserier från omsorgstagare, patienter och anhöriga. De behöver kunskap och stöd om hur det kan förebyggas och bemötas. Det slår forskare fast efter att ha intervjuat elever som går tredje året på gymnasiet och praktiserar inom vård och omsorg.

Elever som går utbildningar till undersköterska utsätts för sexuella trakasserier från omsorgstagare, patienter och anhöriga. Det visar en rapport som bygger på gruppintervjuer med elever som går tredje året på gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram.

Bakom studien står Maria Hedlin, professor vid Institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet, och Eva Klope som är lektor vid samma institution. De är i grunden gymnasielärare.

När de inledde studien visste de inte om det förekom sexuella trakasserier från omsorgstagare och patienter mot unga praktikanter och anställda i äldreomsorgen. Men de hade sett i internationella studier att det är ganska vanligt inom vården, och ville veta om det förekom även i Sverige. De hade tidigare även studerat sexuella trakasserier inom hotell och restaurangbranschen.

Händer både på praktiken och vid extrajobb

Intervjuerna i den aktuella studien gjordes i små kompisgrupper med två-tre personer, och sammanlagt deltog 42 elever, varav 32 definierade sig som kvinnor och tio som män. Eleverna gick på tolv gymnasieskolor i södra Sverige. Eftersom materialet, det vill säga intervjuerna, är begränsat går det inte att dra slutsatsen att resultatet är representativt för elever på vård- och omsorgsutbildningar i allmänhet.

Redan efter den första gruppintervjun insåg Maria Hedlin att de var något på spåret: eleverna berättade att det förekommer sexuella trakasserier både under praktiken och vid extrajobb.

Berättelserna var omskakande för henne att höra, hon ger några exempel:

– En av eleverna hade råkat ut för en vårdtagare som tagit ett grepp om henne bakifrån och lyft upp henne. En annan hade blivit fasthållen av en vårdtagare som även försökt kyssa henne.

Bägge händelserna hade skett i hemtjänsten hos vårdtagare med demensdiagnos, en sjukdom som kan göra att de inte kan ställas till ansvar för sina handlingar. Den som är dement kan förlora omdömet.

– Men för eleverna var det ingen tröst att vårdtagarna hade demens. Upplevelserna var väldigt skrämmande för dem.

Även anhöriga utsatte elever för kränkningar

Det förekom även sexuella trakasserier från män som inte hade demens.

Intervjuerna visar att det främst är män som står för sexuella trakasserier mot kvinnliga elever och personal. Men det är inte bara omsorgstagare och patienter som gör detta, utan även manliga anhöriga kunde tafsa, göra verbala eller ickeverbala sexuella anspelningar och obehagliga närmanden eller andra kränkande handlingar. Exempel som nämns är anhöriga som ger praktikanten en kyss i nacken, komplimanger och lägger en hand på låret.

Forskarna frågade inte efter elevernas personliga erfarenheter av sexuella trakasserier, utan bad dem berätta om sina tankar om det mer allmänt, om detta var något som förekom och vad de i så fall tänkte att man kan göra åt det.

– Eleverna valde vad de ville berätta för oss. Och de ville berätta om vad de varit med om, och hade ett behov av att någon lyssnade på vad de hade att säga.

Togs inte upp i skolan eller på praktiken

Eleverna hade inte förberetts av skolan eller arbetsgivaren på att sexuella trakasserier kan hända. De förbereddes inte för obehaget och riskerna som väntade många av dem under praktiken och i det kommande yrket. Eleverna önskar att frågan ska upp på bordet och att man pratar om det i skolan. De vill lära sig om hur situationer kan hanteras och vem de kan vända sig till när något händer.

Då skulle de inte behöva känna sig så utelämnade och ensamma om de blir utsatta, konstaterar forskarna i rapporten.

Det visade sig också att elever som drabbats hade dragit sig för att berätta om det för arbetskamrater, handledare och chefer. Och det är inte så konstigt, enligt Maria Hedlin.

– Det är inte alls självklart att man berättar att man blivit utsatt. Eleverna vill vara duktiga, är ofta väldigt ambitiösa och vill visa vad de kan. De vill att alla ska vara nöjda med dem, vill inte vara krångliga och dessutom blir de betygsatta. Då är det inte så lätt att berätta att någon tafsat eller utsatt en för något olämpligt.

Därför är det viktigt att både skolan och arbetsplatsen tar upp problematiken, anser hon.

Forskarna skriver i rapporten att det finns en slags inbyggd kultur eller acceptans, normalisering, för att man kan råka ut för sexuella trakasserier inom vård och äldreomsorg.

De konstaterar att praktikanter och personal tycks ovetande om de lagar, riktlinjer och regler som gäller om någon blir utsatt för på arbetsplatsen.

Sexuella trakasserier är olagligt

I diskrimineringslagen definieras sexuella trakasserier som beteende av sexuell karaktär som kränker någons värdighet. Enligt den lagen och arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att aktivt motverka och förebygga sexuella trakasserier. Dessutom ska arbetsgivaren ha riktlinjer och rutiner om detta, som alla på arbetsplatsen ska känna till. Rutinerna ska visa vem den som är utsatt ska vända sig till, vad arbetsgivaren ska göra om den får veta att någon är utsatt och vem som är ansvarig för att händelsen utreds. Det här gäller såväl anställda, vikarier, praktikanter som inhyrda.

Läs mer om arbetsgivarens ansvar att förhindra sexuella trakasserier.

Större risk vid ensamarbete

Eleverna får ofta sommarjobb och arbetar extra där de praktiserar. I intervjuerna skiljer eleverna inte på vad som hänt på praktiken eller i jobbet. Skillnaden är att på praktiken ska de ha en handledare som de slår följe med.

– De ska alltid ha en handledare när de praktiserar, men handledaren kanske måste göra något i ett annat rum, och då kan det hända saker när eleven är ensam med en brukare eller anhörig. Som elev går man ju inte som klistrad mot sin handledare hela tiden, särskilt inte när man kommit en bit in i utbildningen.

I rollen som anställd arbetar de däremot ofta ensamma, och det är i sådana situationer som de kan bli utlämnade, berättar forskaren.

Hon slogs också av att alla tjejer som de intervjuade ändå visste vad sexuella trakasserier är för något, medan de kunskaperna brast hos killarna.

– Det fanns killar som sa att sexuella trakasserier inte förekommer inom vården, och menade att det är något som bara händer i grundskolan. Du kan alltså gå igenom undersköterskeutbildningen utan att ens lära dig vad sexuella trakasserier är för något. Där vilar det ett tungt ansvar på skolan, och även på arbetsgivare som tar emot praktikanter.

Sexuella trakasserier – prata om vad som gäller

Forskarna frågade eleverna hur de skulle vilja att man jobbar med frågan och hur det kan förebyggas.

– Eleverna vill att man pratar om sexuella trakasserier i utbildningen och på arbetsplatsen, att det överhuvudtaget nämns.

Det fanns de som nämnde att deras lärare hade hintat om att sexuella trakasserier kunde förekomma på praktikplatsen, men då på ett så pass luddigt sätt att det öppnade för olika tolkningar.

– En elev berättade att läraren sagt att de ska tänka på att ”alla patienter är kanske inte så trevliga, att de inte är som de ska, eller inte så snälla”. Eleven trodde att det betydde att patienter kanske är sura, men hon tänkte inte på att det kunde handla om sexuella trakasserier. Därför behöver lärare uttrycka sig tydligare om vad de syftar på och att det inte är tillåtet enligt lag.

Eleverna behöver kunskap och få veta vart de ska vända sig om de blir utsatta.

Nu vill Maria Hedlin och Eva Klope gå vidare med frågan och även intervjua lärare och praktikhandledare. De vill också undersöka hur sexuella trakasserier tas upp i läromedel på utbildningarna. De har fått stöd från Forte för en studie om just detta, och har kommit igång med den.

– Hittills har vi inte stött på något läromedel som ens nämner ordet sexuella trakasserier. Hot och våld kan de däremot ta upp.

– Skolorna måste förbereda eleverna på både de positiva och de negativa sidorna av yrket. Eleverna behöver kunskap om sexuella trakasserier och få veta vart de ska vända sig om de blir utsatta för det.

Foto på Maria Hedlin: Joakim Palmqvist