Hur kan man sätta stopp för sexuella trakasserier på arbetsplatser? Räcker den lagstiftning som finns, eller behövs det till exempel kollektivavtal som reglerar parternas ansvar? Det var utgångspunkten för ett seminarium arrangerat av Offentliganställdas förhandlingsorganisation, OFR.
Hösten 2017 gick skådespelare, sjuksköterskor, läkare och andra yrkesgrupper ut i gemensamma upprop mot sexuella trakasserier. Av totalt 34 upprop gällde 24 stycken sexuella trakasserier i arbetslivet, och av dem kom drygt hälften från offentlig sektor.
– Metoo slog ner som en bomb. Nu är det upp till oss att ta hand om och vårda de här upproren, sa Lars Fresker, ordförande för OFR och för Officersförbundet.
Det finns en oförmåga hos lokala arbetsgivare att ta hand om de anmälningar som kommer in till dem och se till att det händer något utifrån dem, menade han.
Han fick medhåll av Lena Svenaeus, forskare på rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet och JämO under ett par år på 1990-talet. Den svenska lagstiftningen mot sexuella trakasserier är alltför tandlös, tycker hon.
– Alla arbetsgivare vet att risken är minimal att fällas för att inte ta sitt ansvar när det gäller att förebygga och hantera sexuella trakasserier, sa hon.
Det är två olika lagar som förbjuder sexuella trakasserier i Sverige: Diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen (läs mer i faktarutan nedan). Att lagarna efterlevs kontrolleras av Diskrimineringsombudsmannen (DO) respektive Arbetsmiljöverket.
När man inför lagstiftning för att bryta den sociala normen, som det handlar om i fallet sexuella trakasserier, då måste man se till att det finns en effektiv tillsyn och möjlighet att använda de sanktioner som finns i lagen, tyckte Lena Svenaeus.
– Men vår tillsynsmyndighet DO fungerar inte som tillsynsmyndighet när det gäller att förebygga och hantera sexuella trakasserier.
Kollektivavtal mot sexuella trakasserier
I Kanada har man kompletterat lagstiftningen med kollektivavtal, berättade Lena Svenaeus.
Kollektivavtalet för postanställda innehåller bland annat:
- Ett policy-uttalande om att sexuella trakasserier är förbjudet på den här arbetsplatsen
- Åtaganden som arbetsgivaren respektive den fackliga organisationen har
- Definition av vad sexuella trakasserier är
- Hur en utredning ska gå till, till exempel att den måste starta inom tre dagar
- Frågan om konsekvenser för den som trakasserar
- Frågan om ersättning för den som blir utsatt
Arbetsgivaren ska också förse fackföreningen med kvartalsvisa rapporter om anmälningar, vad de handlar om och vilka lösningar de haft vid anklagelser om sexuella trakasserier.
Lena Svenaeus visade också en checklista från förbundet för offentliganställda i Kanada, som kan var en grund för lokala kollektivavtal mot sexuella trakasserier.
Svensk lagstiftning är bra
På seminariet deltog också bland andra Eva Liedström Adler, generaldirektör för Arbetsgivarverket, de statliga arbetsgivarnas organisation. Den lagstiftning som finns i Sverige räcker ganska långt, menade hon.
Den 1 januari 2017 förstärktes dessutom diskrimineringslagen med krav på att arbetsgivaren ska arbeta aktivt mot alla former av diskriminering, däribland sexuella trakasserier. Den förstärkningen har inte ”kramats ur” ordentligt än, sa Eva Liedström-Adler.
– Mycket handlar om att vi inte gör det vi ska göra som arbetsgivare. Det finns sanktioner i lagstiftningen, men vi har slirat oss igenom det här, fortsatte hon.
Checklista för jämställdhet
Teaterförbundets medlemmar var bland de första att gå ut med ett upprop mot sexuella trakasserier hösten 2017. Förbundet har i dagarna tillsatt en partsgemensam gransknings- och åtgärdskommission, tillsammans med arbetsgivarorganisationen Svensk scenkonst.
– Kommissionen ska inte titta på enskilda fall, utan på vad i strukturen som gör det möjligt att sexuella trakasserier förekommer, både på arbetsplatser och inom själva förbundet. Kommissionen ska också föreslå åtgärder för att komma tillrätta med problemet, sa Mika Romanus, förbundsdirektör.
Teaterförbundet har jobbat med jämställdhetsfrågor sedan tidigt 2000-tal. De har bland annat tagit fram en checklista för jämställdhet att användas vid produktioner av teater eller film.
Listan innehåller frågor som: Hur porträtterar vi kvinnor och män i den här produktionen? Har ledningen kunskap om hur man hanterar frågor om jämställdhet? I checklistan ingår också att kartlägga andelen kvinnor och män på olika nivåer i produktionen.
– Den här listan används ganska mycket idag, har vi förstått.