Leende mörkhårig kvinna vid bord under möte med kollegor på kontor, socialsekreterares arbetsmiljö.

Många olika insatser har bidragit till att socialsekreterares arbetsmiljö har förbättrats de senaste åren.

Foto: TT/Maskot

Socialtjänsten kryar på sig

Socialsekreterares arbetsvillkor har förbättrats. Nationella satsningar och ett brett arbete tycks nu ge resultat. Det visar preliminära forskningsresultat.

– När vi sammanställde resultaten blev vi överraskade över det positiva resultatet. Vi har fått signaler om att situationen förbättrats för socialsekreterare som arbetar med utredningar av barn och unga men att det skulle vara så pass mycket bättre som det ser ut nu var överraskande. Det är roligt att olika satsningar verkar ha fått genomslag och lett till förändringar, säger Pia Tham.

Hon ingår i ett forskarteam vid Högskolan i Gävle som har låtit socialsekreterare svara på frågor om arbetsvillkor och välmående vid tre tillfällen: 2003, 2014 och 2018. De som ingår i studien arbetar i Stockholms län med utredningar av barn och unga.

Nu finns preliminära resultat för den senaste enkätundersökningen. Resultaten visar ett par mönster:

  • 2018 pekar på bättre arbetsvillkor. De hade däremot försämrats mellan 2003 och 2014.
  • Arbetet har blivit alltmer specialiserat och tydligt avgränsat.

Övertid har minskat

En betydligt lägre andel uppger att de ofta har för mycket att göra, ofta måste arbeta övertid eller att arbetet hopar sig. Färre anger också att de ofta måste planera om arbetsdagen på grund av akutsituationer eller personalbrist. Dessutom är det en lägre andel än 2014 som tycker att arbetet ofta påverkar hem och familjeliv negativt.

Ansiktsporträtt Pia Tham, socialsekreterares arbetsmiljö– Det som sticker ut är att kraven på hur mycket man måste jobba övertid verkar ha blivit lägre, till och med lägre än 2003. Men socialsekreterarna upplever fortfarande höga krav. Även om det är bättre än 2014, då det var väldigt tufft, behöver det inte betyda att det är bra. Det finns fortfarande mycket att jobba med, menar Pia Tham, som också påpekar att det kan variera mycket i landet och mellan olika enheter i socialtjänsten.

Undersökning bekräftar bilden

Akademikerförbundet SSR har kartlagt arbetssituationen för socialsekreterare vartannat år sedan 2012 med hjälp av webbintervjuer. Den senaste undersökningen, från början av 2018, bekräftar forskarnas bild. I den är det bara hälften så många som har för hög arbetsbelastning och inte hinner med sina arbetsuppgifter jämfört med för två år sedan.

Ansiktsporträtt Josefine Johansson, socialsekreterares arbetsmiljö.– Det är fortfarande alldeles för många som har hög arbetsbelastning men vi kan se en förbättring. Och de som säger att de har precis lagom arbetsbelastning har ökat till 21 procent, från 10 procent år 2014, säger Josefine Johansson, professionsstrateg för socialt arbete på Akademikerförbundet SSR.

Vad har bidragit?

Vad är det då som bidragit till den positiva utvecklingen av arbetsmiljön i socialtjänsten? Det ska Pia Tham och hennes forskarteam nu analysera vidare.

– Vi måste borra ner oss i materialet och även undersöka vad som bidragit till förändringarna. Jag upplever att man har jobbat mycket på olika håll för att förbättra villkoren.

Regeringen har på senare år och även i samband med flyktingvågen och det stora antalet ensamkommande barn och unga satsat stort på den sociala barn- och ungdomsvården. Det gäller exempelvis pengar för ökat antal socialsekreterare, arbetsledare och administratörer. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2015 en omfattande handlingsplan för att utveckla den sociala barn- och ungdomsvården, inklusive socialsekreterares arbetsmiljö. Den togs fram i samarbete med fackförbunden Vision och Akademikerförbundet SSR. Även i exempelvis Stockholms stad har man sedan 2016 arbetat med en handlingsplan för en bättre arbetssituation för socialsekreterare.

Nationell kraftsamling

Ansiktsporträtt Åsa Furén-Thulin, socialsekreterares arbetsmiljö.– Vi har ju jobbat strategiskt och ihållande med kommunerna, och då kan man också se resultat. Tillsammans med regeringens satsning har vi kunnat flytta fram positionerna, säger Åsa Furén-Thulin, chef på sektionen socialtjänst på SKL.

Hon nämner bland annat insatser med yrkesintroduktion, arbetstyngdsmätning, teknik för taligenkänning och förbättrad dokumentation, som spar tid i arbetet. Nära ledarskap är ett annat område, liksom mer administrativt stöd för socialsekreterarna så att de får utrymme att jobba med det de ska.

Vad är viktigast att jobba vidare med för att förbättra socialsekreterares arbetsmiljö?

– Att hitta sätt så man klarar av att rekrytera erfaren personal. I myndighetsutövningar kan det inte bara vara nya på jobbet. Man måste få en introduktion till yrket. Forskning visar att öppenhet – att öppet kunna diskutera brister i verksamheten – är en viktig faktor för om socialsekreterare väljer att stanna eller byta jobb, säger Josefine Johansson, Akademikerförbundet SSR.

SKL:s Åsa Furén-Thulin nämner flera återstående frågor, bland annat

  • Digitalisering genom bland annat automatisering och bättre digitala verksamhetssystem – i dag är de ”en bov i dramat”
  • Stabilare bemanning genom bättre koll på sjukfrånvaro, pensionsavgångar etc.
  • Flexibilitet, både vad gäller arbetstider och plats för arbetet – unga som kommer in är vana vid att jobba flexibelt och kanske hemifrån

– Sedan brottas jag mycket med medias bild av socialtjänsten. Det enorma fantastiska arbete som dessa slitvargar till socialtjänstfolk och socionomer gör syns sällan i media. Vi borde bli bättre på att förmedla alla fina sidor av yrket och det man får med sig.

Inlägg taggat med:

Arbetsbelastning
Krav och kontroll
Text: Jeanette Neij, 10 december 2018

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...