Nyköping - tillit och arbetsmiljö hänger ihop

19 februari 2018 Lästid: 5 min
Två kvinnor sitter i en soffa på ett kontor och pratar. En med ansiktet mot kameran, en i profil.
Öppen dialog och tillit - både uppåt och nedåt i organisationen - kan spela stor roll för att skapa bättre arbetsmiljö inom socialtjänsten.

Foto: Maskot/TT

I Nyköping tar politiker och chefer ansvar för att ge socialsekreterarna de förutsättningar de behöver för att kunna göra ett gott socialt arbete. Det får stor betydelse för arbetsmiljön, konstaterar forskaren Wanja Astvik.

Individ- och familjeomsorgen i Nyköping är ett bra exempel på hur mer tillit i styrningen av socialtjänsten kan förbättra både verksamheten och arbetsmiljön. Den slutsatsen drar Wanja Astvik, psykolog och forskare vid Mälardalens högskola och Stockholms universitet. Hon har forskat om arbetsvillkor i socialtjänsten i många år.

I ett av sina pågående projekt tittar hon särskilt på goda exempel, tillsammans med kollegerna Robert Larsson och Jonas Welander. De har intervjuat bland annat politiker, chefer och socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen i Nyköping. Resultaten beskrivs i ett kapitel i en antologi som den statliga Tillitsdelegationen ger ut senare i vår.

Forskarna är intresserade av hur man genom styrningen av socialtjänsten också kan skapa en god social och organisatorisk arbetsmiljö för dem som arbetar i den. Ett ensidigt ekonomiskt inriktat sätt att styra riskerar att hamna i konflikt med arbetsmiljöfrågorna.

Gott socialt arbete i fokus

– Det som är speciellt med Nyköping är att man på olika nivåer pratar om vikten av att kunna göra ett gott socialt arbete. När den frågan står i fokus, så måste man titta på socialsekreterarnas villkor och deras förutsättningar att göra ett gott jobb, säger Wanja Astvik.

Det leder till att socialsekreterarnas arbetsbelastning, stödet till dem, introduktionen av nyanställda och andra arbetsmiljöfrågor automatiskt kommer upp till ytan.

Den utvecklade dialogen mellan politiker i socialnämnden, chefer och medarbetare i Nyköping är ovanlig, säger hon. Den finns en tillit, som visar sig i respekt för yrkeskunnande och för att det kan finnas olika bilder av verkligheten.

– Ledningen på olika nivåer respekterar socialarbetarnas beskrivning och tar den på allvar. Ingen har ifrågasatt deras bild av problem i verksamheten, säger hon.

Krav och resurser i bättre balans

Dialogen har bland annat lett till har det anställts fler chefer, som jobbar närmare socialsekreterarna. Man har också satsat särskilt på socialarbetare, som jobbar förebyggande inom missbruksvården.

Resursförstärkningen har skapat en bättre balans mellan krav och resurser i arbetet. Socialsekreterarna har därmed fått bättre möjligheter att utföra ett bra arbete, konstaterar Wanja Astvik.

Socialtjänsten har nu även en viss överanställning, som gör verksamheten mindre sårbar vid frånvaro. Förut var det inte självklart för chefer att ens använda det utrymme som uppstod när en medarbetare gick ner på deltid. Chefer som lämnade tillbaka pengar efter budgetåret kunde i stället känna sig lite duktiga, har forskarna fått berättat för sig.

Ett kännetecken för styrningen och ledningen av socialtjänsten i Nyköping är att verksamhetens syfte och brukarnas behov tydligt står i fokus. Det ses som självklart att kommunen ska uppfylla de krav och ambitioner som uttrycks i socialtjänstlagen och annan lagstiftning.

Politikerna har valt att dra ner på sina egna målformuleringar, för att i stället lämna utrymme för själva grunduppdraget. Den här basen ger politiker, chefer och medarbetare en gemensam värdegrund stå på när de diskuterar arbetet, beskriver Wanja Astvik.

Gynnar samverkan och helhetssyn

Den gemensamma värdegrunden gynnar i sin tur en kultur av samverkan och helhetsperspektiv. Ett exempel på det är att arbetet inom hela individ- och familjeomsorgen hålls ihop genom olika former av kollegial samverkan. Det ekonomiska resultatet hanteras också utifrån helheten, inte utifrån hur olika enheter har presterat. Synsättet har styrt mot samarbete och luckrat upp onödiga revir.

Det har också minskat risken för att enhetschefer frestas bevaka sina egna budgetar, och skyffla över kostsamma insatser på andra. En sådan effekt kan lätt uppstå i verksamheter där ekonomin styr, påpekar Wanja Astvik.

I Nyköping mäts kvaliteten inte enbart utifrån vissa bestämda siffermått. Det är en fördel, menar hon.

– Det är svårt att hitta bra indikatorer, som säger något om verksamhetens kvalitet i socialtjänsten. Det blir lätt att man bara räknar ”gröna pluppar”. I Nyköping kompletterar man med en kvalitativ beskrivning, både av det man lyckats med och av tillkortakommanden.

Tillitsbaserad styrning innebär en uppvärdering av de värden som brukar förknippas med rollen som högre tjänsteman i offentlig sektor. Ämbetsmannaetos är det ord som forskarna använder. Den politiska och strategiska ledningen värdesätter demokratiska värden – som öppenhet, rättssäkerhet och etik i verksamheten – inte bara effektivitet och ekonomi. En sådan styrning understödjer socialsekreterarnas professionella integritet, menar hon.

Öppenhet viktig faktor

Öppenheten och dialogen i Nyköping gör att socialsekreterarna kan prata med varandra – och med sina chefer – när saker inte fungerar i verksamheten. Även enhetscheferna kan kommunicera problem och tillkortakommanden uppåt i organisationen, till de ansvariga politikerna.

Just öppenhet i organisationen har stor betydelse för om socialsekreterare och chefer vill arbeta kvar eller sluta. Det har Wanja Astvik och hennes forskarkollegor sett i en annan, större studie av arbetsmiljön i socialtjänsten. Upplevelsen av ett öppet klimat har också stark koppling till medarbetarnas attityd till den egna organisationen. De som upplever en hög grad av öppenhet på arbetsplatsen gillar sin organisation mer, och pratar gott om den.

Samtidigt visar den nationella enkäten att det är dåligt ställt med öppenheten på många håll inom svensk socialtjänst.

– Det är en viktig fråga att arbeta med, säger Wanja Astvik.

Läs mer här om arbetet med tillit och dialog i Nyköping.

Verktyg och stöd

Två projekt om socialtjänst

  • Hållbar socialtjänst – relationen mellan arbetsmiljö och verksamhetsstyrning (2017–2019)
  • Villkor, dilemman och strategier – stressorer i socialtjänsten och deras samband med styrformer (2014–2018)

Forskare:
Wanja Astvik, Mälardalens högskola och Stockholms universitet
Robert Larsson och Jonas Welander, Mälardalens högskola

Finansiär:
AFA Försäkring

 

Så jobbar de i Nyköping

  • Öppen dialog mellan politiker, chefer och medarbetare
  • Ledningen tar ansvar för socialsekreterarnas förutsättningar
  • Fokus på verksamhetens syfte och brukarnas behov
  • Socialtjänstlagen är grunden
  • Gemensam värdegrund
  • Ömsesidig respekt
  • Samverkan och långsiktighet

Tillitsbaserad styrning och ledning

Tre hörnstenar:
kultur, styrning och arbetsorganisation

Sju grundläggande principer:
tillit, brukarfokus, öppenhet, delegering, stöd, samverkan och kunskap

Källa: Tillitsdelegationen

Text: Margareta Edling