Vinn tid med nytt sätt att skriva

1 oktober 2018 Lästid: 4 min
Sittande kvinna skriver på laptop, bättre dokumentation för socialsekreterare.
Socialsekreterare inom barn- och ungdomsvården dokumenterar mycket. Genom att öva sig i bättre dokumentation har deltagare i ett projekt kunnat snabba upp och korta ner sitt skrivande.

Foto: Pexels

Snabbare, kortare och mer lättläst dokumentation. Socialsekreterare i 29 kommuner har vässat sitt skrivande i ett nationellt utvecklings­projekt för bättre dokumentation.
– Jag kan nu lägga min tid på de utredningar och beslutsunderlag som kräver mer arbete, säger socialsekreterare Sabina Preschel.

Vad ska vi dokumentera och hur? Att skriva rakt på sak och kortfattat kräver sin övning. Och tydliga regler för vad som ska vara med. I sex län har 134 socialsekreterare för barn och unga fått öva sig i bättre dokumentation. Arbetet har letts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och innehållit webbsändningar och lokala workshops.

Porträtt Sofia Lager Millton, bättre dokumentation socialsekreterare.

– Vi har medvetandegjort hur vi skriver i dag. Deltagarna har granskat sina egna och andras texter. Är det här nödvändigt att ha med? berättar Sofia Lagar Millton, regional utvecklings­ledare i Jönköpings län.

Våga sålla

Socialtjänstens barn- och ungdomsvård använder handläggnings- och dokumentations­systemet BBIC – Barns behov i centrum, som ger en struktur för hela hand­läggnings­processen.

Men de uppgifter som ska dokumenteras i besluts­underlagen inbjuder till alltför omfattande  och tidsödande dubbel­dokumentation.

– Som ordentlig svensk vill man gärna fylla i överallt. Och är man ny och osäker blir det ju något att hålla sig i. Men det blir för mycket text och upprepningar. Social­styrelsen har nu förändrat BBIC och förtydligat att under­lagen är ett stöd. I projektet har vi därför tagit bort en del under­rubriker och tränat på att skriva mindre, berättar Sofia Lager Millton.

Bättre dokumentation spar tid

Socialsekreterarna har övat på att

  • skriva journal med stöd av ingress
  • skriva i punktform när det fungerar
  • skriva kortfattade och sakliga beslutsunderlag
  • undvika dubbeldokumentation

Och vinsterna är flera. Framför allt sparar socialsekreterarna tid på att dokumentera mer koncist och kortfattat. En vinst är också större glädje när dokumentationen känns lättare, går snabbare och ger tydligare resultat. ”Vi har återfått skrivglädjen”, beskriver någon i projektets slutrapport.

Det viktiga i fokus

– Jag har alltid tyckt att man dokumenterar väldigt mycket och får lägga otroligt mycket tid på det i stället för på det sociala arbetet, vilket skapar stress. Nu är det fokus på det viktiga. Det här har verkligen effektiviserat min dokumentation, speciellt beslutsunderlag, säger socialsekreterare Sabina Preschel på familjesektionen i Vetlanda kommun.

Vad har förbättrats?
Porträtt Sabina Preschel, bättre dokumentation socialsekreterare.– Jag kan nu lägga min tid på de utredningar och beslutsunderlag som kräver mer arbete. De som inte behöver arbetas med lika mycket kan avslutas snabbare. Vi använder inte alla rubriker längre och det sparar tid att skriva journal i punktform. En del kanske tycker att det är svårt men det funkar för mig.

Det här har verkligen effektiviserat min dokumentation.

En fördel är också att dokumentationen blivit tydligare för klienterna, vilket underlättar socialsekreterarnas kontakt med dem. Projektet har dessutom verkat utbildande i sig eftersom all lagstiftning för dokumentation har gåtts igenom grundligt.

Börja med lättare ärenden

I Jönköpings län deltog, förutom Vetlanda kommun, även Nässjö och Jönköping. I Nässjö kommun deltog socialsekreterare som skriver de tyngsta ärendena, alltså komplexa ärenden om exempelvis placeringar och tvångvård.

– De har sett mer problem och svårigheter i projektdeltagandet eftersom sådana ärenden behöver mer dokumentation, medan Jönköping och Vetlanda tyckt att det passat bra in i deras arbete, berättar Sofia Lager Millton.

Våga förändra skrivsättet.

Hennes tips till andra kommuner är därför att börja utveckla bättre dokumentation för de mindre komplexa ärendena.

– Det handlar om att man ska våga förändra skrivsättet. Sedan kan det spilla över på svårare ärenden. Vi hoppas kunna använda SKL:s utbildningsstöd till alla våra andra kommuner, som inte var med i projektet.

Fotnot: SKL erbjöd 2018-2019 en kostnadsbelagd webbutbildning som byggde på projektets resultat, med webbföreläsningar och praktiska övningar. Andra kommuner, runt 140 stycken, kunde därmed utveckla sin dokumentation på samma sätt som inom projektet.

Verktyg och stöd

Om projektet bättre dokumentation

  • Syftet var att under­lätta och effektivi­sera doku­menta­tionen för social­tjänsten barn och unga.
  • Utfördes våren 2017–våren 2018. Läs slutrapporten.
  • Deltog gjorde 134 social­sekreterare i 29 kommuner i sex län: Jön­köping, Stock­holm, Värm­land, Väster­botten, Norr­botten och Väster­norrland.
  • Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) drev pro­jektet med Social­styrelsen och i sam­råd med Barn­ombuds­mannen, Maskros­barn, Maskros­föräldrar, IVO, fack­förbund m fl.
  • Socialstyrelsen tar också fram under­lag för att för­bättra hand­läggning och doku­menta­tion.

Projektets slutsatser

  • Det råder osäkerhet kring vilka regler som styr dokumentation och hur de ska tolkas.
  • Mer koncis och kortfattad dokumentation i journal och beslutsunderlag ger vinster.
  • Mängden irrelevant information har minskat genom projektet, utan att bli rättsosäker och otydlig.
  • Deltagarna är säkrare på vad som är relevant information, vilket spar tid.
  • Det kvarstår behov av stöd kring de lagar och regler som styr den sociala barn- och ungdomsvården. Tio-talet dokument för uppföljning av insatser behöver ses över och minskas ner.

Text: Jeanette Neij