Låt robotar göra (delar av) jobbet

3 september 2018 Lästid: 5 min
Halvporträtt fyra kvinnor, från seminarium om robotar i socialtjänsten.
Är robotar i socialtjänsten hot eller möjlighet? Det diskuterade fackförbundet Visions Anneli Hagberg, Anna Widéen från Motala kommun, Annica Blomsten från Norrtälje kommun och Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR.

Foto: Jeanette Neij

De har stor kapacitet, spar tid åt oss och kan minska vår stress på jobbet. Robotar kan utnyttjas i många delar av välfärden. Hur används den nya tekniken i socialtjänsten? Vi står inför stora förändringar när exempelvis ärendehantering automatiseras.

Många arbetsuppgifter kan automatiseras med hjälp av robotar och artificiell intelligens (AI). Det gäller även kommun- och landstingssektorn. Studier pekar på att en fjärdedel av arbetsuppgifterna inom utbildning, vård och omsorg kan automatiseras.

Men vilka hot och möjligheter innebär robotar i det sociala arbetet? Det diskuterades på ett seminarium anordnat av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

– Främsta anledningen till att vi behöver digitalisera socialtjänsten är för att göra den bättre men också för att vi frigör tid för personalen, sa Maja Fjaestad, statssekreterare på Socialdepartementet.

Robotar som handlägger

Antalet äldre och antalet barn och unga ökar snabbt i Sverige, men inte gruppen i arbetsför ålder. Ett sätt att klara välfärden är då att effektivisera och jobba på nya sätt. Tanken är att använda ny teknik där man inte måste ha ett mänskligt möte. Det har vi redan blivit vana vid i privatlivet där vi sköter mycket digitalt, som bank, försäkring och resor.

I socialtjänsten kan tekniken gälla administration och beslutsstöd. Handläggarrobotar sköter redan försörjningsstöd i en del kommuner. Men det kan även handla om saker som automatiserad dusch, robotkamera i hemtjänsten, sociala robotar och mycket annat.

Porträtt Adam Hagman.

– Teknik ska aldrig ta hand om människor. Teknik ska göra oss självständiga och hjälpa oss att ta hand om varandra. Vi måste rikta de värdefulla händerna dit de behövs mest och avlasta vårdpersonal, sa Adam Hagman, som utvecklar hälsorobotik på innovationscentrumet Robotdalen.

Automatisering i Norrtälje

Norrtälje kommun har målet att bli ”Sveriges bästa och mesta digitala socialtjänst”. Kommunen genomför nu en stor omställning och tillgängliggör socialtjänsten digitalt i olika kanaler.

– Det ger kortare handläggningstider, snabbare individuella insatser och bättre resursutnyttjande, berättade kommunens socialchef Annica Blomsten.

Det handlar också om en perspektivförskjutning i synen på vad som är viktigt att göra för klienterna.

– Är vi kontrollinstans eller ska vi stötta invånare att få kontroll över sina egna liv?

Norrtälje har förändrat sitt arbetssätt och automatiserat beslutsstödet när medborgare söker försörjningsstöd. En handläggarrobot sköter beräkningarna, men själva beslutet gör handläggarna. Det har gett socialsekreterarna mer tid att möta klienter. Beräknad vinst är 2,2-2,5 heltidstjänster.

– Vi har fler som har stannat kvar för att man tycker det är spännande. Det är lättare att locka och behålla medarbetare.

Tips för digitaliserad socialtjänst

Annika Blomsten gav några tips för att lyckas med digital omställning av socialtjänsten.

Robot i socialtjänsten.

  • Avsätt tid och ta höjd för att juridiska och förvaltningsfrågor måste lösas.
  • Lägg krut på att öka andelen digitala ansökningar tidigt. Använd hemsida och ta hjälp av kommunikationsavdelning.
  • Utvärdera e-tjänst tidigt och bedöm behov av förändring.
  • Lägg mindre tid på detaljer och se vinsterna på lång sikt.
  • Anpassa till er kommun och få med politikerna.
  • Säkra delaktighet hos medarbetarna och jobba med deras frågor om förändringar. Planera för introduktion.

AI förutser missbruksåterfall

Automatiserad beroendevård var ett annat exempel som presenterades. I Motala använder man sedan två år ett digitaliserat screeningverktyg (Previct). Klienterna kan hemifrån blåsa i en alkomätare kopplad till mobilen och all information samlas i behandlarnas digitala system. Det ger klienterna mer frihet och avlastar beroendeenhetens personal.

– En del i det här handlar också om att kunna förutse när någon går mot ett återfall. Vi kan utläsa i våra grafer när en person börjar må sämre, förklarade enhetschef Anna Widéen från Motala.

Oro för nytt arbetssätt

Hur är det då med rädslan för att robotarna tar jobbet ifrån oss? Det var en av frågorna i seminariedebatten.

– Vi hade den diskussionen och det fanns en oro. Därför är det så viktigt att medarbetarna är med i processen. Det handlar ju om att socialtjänsten måste hänga med i samhällsutvecklingen. Vårt mål är att stötta klienterna bättre, sa Annica Blomsten.

Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR, lyfte ett ytterligare perspektiv: Hur påverkar automatiseringen själva arbetsrollen?

– Det finns en rädsla för att det sociala arbetet ska komma i skymundan. Mina medlemmar är rädda att de får en annan roll än den de är utbildade för.

Trelleborg och Kungsbacka är två kommuner som infört automatiserat försörjningsstöd och där det inte varit okontroversiellt.

– Jag tycker det är jättebra att vi samlas och diskuterar de här frågorna. Det ger oss möjlighet att göra riskanalyser, sa Heike Erkers.

Verktyg och stöd

Vad betyder det?

  • Automation = När en maskin eller ett program utför ett arbete.
  • Robotar = Verktyg för automation som konstrueras för att utföra manuellt arbete.
  • AI (artificiell intelligens) = Förmågan hos en maskin att efterlikna intelligent mänskligt beteende. Kan automatisera uppgifter och problemlösning som inte är förutsägbar. Utför inte manuellt arbete på egen hand men kan vara en del i ett program som används för att styra en robot.

6 tänkbara vinster med automatiserad ärendehantering

  1. Frigör tid för värdeskapande uppgifter och hanterar personalbrist
  2. Större kapacitet när ärenden hanteras dygnet runt
  3. Bättre arbetsmiljö med mindre stress
  4. Flexibilitet för att hantera ökad arbetsbelastning och toppar
  5. Färre felaktigheter
  6. Snabbare hantering

Källa: SKL

Läs mer

Text: Jeanette Neij