Dokumentationen blir roligare, går snabbare och är mindre betungande. Det tycker socialsekreterare som testat ny dikteringsteknik med taligenkänning.
– Det har inneburit en lugnare arbetssituation, berättar socialsekreterare Ann Granstam Thalberg.
Socialsekreterare lägger mycket tid på att dokumentera. Bara en knapp timme i veckan inom den sociala barn- och ungdomsvården läggs på samtal med barnen. För att frigöra tid har tre kommuner testat om taligenkänning kan göra dokumentationen effektivare. Tekniken översätter tal till text direkt och gör att det går upp till tre gånger så fort att skriva.
Bättre arbetsmiljö med taligenkänning
Socialsekreterarnas arbetstid mättes före och efter försöket, och testpersonerna har utvärderat försöket med enkät och kvalitativ utvärdering. Resultaten är positiva, visar en sammanställning av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
- 69 procent var nöjda eller väldigt nöjda med taligenkänning.
- Dokumentationen blev roligare, gick snabbare och upplevdes mindre betungande.
- Arbetstiden kunde utnyttjas effektivare och dokumentationen klaras av under korta stunder.
- Flera testpersoner med kroniska rygg- och nackbesvär blev mycket bättre genom att använda taligenkänning.
- 83 procent ville fortsätta med taligenkänning efter testperioden.
De positiva effekterna ökade dessutom över tid i takt med ökat användande av kortkommandon och standardiserade texter.
Taligenkänning sparar tid
Programvaran rättar sig också och lär sig efterhand. Socialsekreterare Ann Granstam Thalberg i testkommunen Linköping berättar om missförstånd i början när programmet föreslog latinska namn och sjukhustermer. Ordlistan i taligenkänningsprogrammet var gjord för sjukvården.
– Man får ha tålamod och ge programmet några veckor. Sedan lär det sig hur jag pratar, berättar hon och beskriver hur tekniken gör det lättare att ligga i fas och inte halka efter med dokumentation.
– Det har inneburit en lugnare arbetssituation. Om jag har en hög med journalanteckningar så tog den en dag förut men kanske tre timmar i dag. Jag skulle säga att jag har halverat skrivtiden. Det går ju mycket snabbare att tala än att skriva.
Många användningsområden
Ännu mer tid skulle sparas om programvaran för taligenkänning integreras med det egna journalsystemet, vilket är möjligt men inte gjordes i Linköping i testomgången.
– Nu kommer det upp en textruta i programmet och jag klistrar sedan in den texten i journalsystemet, säger Ann Granstam Thalberg.
Tekniken har också visat sig kunna användas till mer än att tala in journalanteckningar, till exempel efter telefonsamtal, vid klientsamtal och för att dokumentera information som kommer via e-post.
Taligenkänning sparar ryggar
Carolin Meijer Larsson har lett projektet med taligenkänning i Linköpings kommun. Förutom tidsbesparing ser hon också att tekniken minskar risken för belastningsskador och förbättrar ergonomin.
– Man blir mer rörlig när man kan stå och prata, byta ställning och inte behöver sitta så mycket vid datorn.
Har du tips till andra som vill testa taligenkänning?
– Det är bra om det finns möjlighet att sitta avskilt. Nu är det ju så modernt att sitta tillsammans i kontorslandskap men då kan man störa varandra när man talar in.
– Eftersom systemet är internetbaserat är det också bra om man har mobila arbetsplatser och mobilt bredband. Då kan man exempelvis läsa in på vägen tillbaka i bilen om man varit på hembesök.