Ann Granström Thalberg står upp och pratar i en taligenkänning framför datorn.

Socialsekreterare Ann Granstam Tahlberg använder taligenkänning för att dokumentera sina uppgifter. Hon uppskattar den tid som det sparar framför datorn.

Foto: Linköpings kommun

Socialsekreterare sparar tid med taligenkänning

Dokumentationen blir roligare, går snabbare och är mindre betungande. Det tycker socialsekreterare som testat ny dikteringsteknik med taligenkänning.
– Det har inneburit en lugnare arbetssituation, berättar socialsekreterare Ann Granstam Thalberg.

Socialsekreterare lägger mycket tid på att dokumentera. Bara en knapp timme i veckan inom den sociala barn- och ungdomsvården läggs på samtal med barnen. För att frigöra tid har tre kommuner testat om taligenkänning kan göra dokumentationen effektivare. Tekniken översätter tal till text direkt och gör att det går upp till tre gånger så fort att skriva.

Bättre arbetsmiljö med taligenkänning

Socialsekreterarnas arbetstid mättes före och efter försöket, och testpersonerna har utvärderat försöket med enkät och kvalitativ utvärdering. Resultaten är positiva, visar en sammanställning av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

  • 69 procent var nöjda eller väldigt nöjda med taligenkänning.
  • Dokumentationen blev roligare, gick snabbare och upplevdes mindre betungande.
  • Arbetstiden kunde utnyttjas effektivare och dokumentationen klaras av under korta stunder.
  • Flera testpersoner med kroniska rygg- och nackbesvär blev mycket bättre genom att använda taligenkänning.
  • 83 procent ville fortsätta med taligenkänning efter testperioden.

De positiva effekterna ökade dessutom över tid i takt med ökat användande av kortkommandon och standardiserade texter.

Taligenkänning sparar tid

Programvaran rättar sig också och lär sig efterhand. Socialsekreterare Ann Granstam Thalberg i testkommunen Linköping berättar om missförstånd i början när programmet föreslog latinska namn och sjukhustermer. Ordlistan i taligenkänningsprogrammet var gjord för sjukvården.

Ann Granström Thalberg, porträtt– Man får ha tålamod och ge programmet några veckor. Sedan lär det sig hur jag pratar, berättar hon och beskriver hur tekniken gör det lättare att ligga i fas och inte halka efter med dokumentation.

– Det har inneburit en lugnare arbetssituation. Om jag har en hög med journalanteckningar så tog den en dag förut men kanske tre timmar i dag. Jag skulle säga att jag har halverat skrivtiden. Det går ju mycket snabbare att tala än att skriva.

Många användningsområden

Ännu mer tid skulle sparas om programvaran för taligenkänning integreras med det egna journalsystemet, vilket är möjligt men inte gjordes i Linköping i testomgången.

– Nu kommer det upp en textruta i programmet och jag klistrar sedan in den texten i journalsystemet, säger Ann Granstam Thalberg.

Tekniken har också visat sig kunna användas till mer än att tala in journalanteckningar, till exempel efter telefonsamtal, vid klientsamtal och för att dokumentera information som kommer via e-post.

Taligenkänning sparar ryggar

Carolin Meijer Larsson har lett projektet med taligenkänning i Linköpings kommun. Förutom tidsbesparing ser hon också att tekniken minskar risken för belastningsskador och förbättrar ergonomin.

– Man blir mer rörlig när man kan stå och prata, byta ställning och inte behöver sitta så mycket vid datorn.

Har du tips till andra som vill testa taligenkänning?

Ansiktsporträtt Carolin Meijer Larsson om taligenkänning för socialsekreterare.

– Det är bra om det finns möjlighet att sitta avskilt. Nu är det ju så modernt att sitta tillsammans i kontorslandskap men då kan man störa varandra när man talar in.

– Eftersom systemet är internetbaserat är det också bra om man har mobila arbetsplatser och mobilt bredband. Då kan man exempelvis läsa in på vägen tillbaka i bilen om man varit på hembesök.

Text: Jeanette Neij, 15 maj 2018

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Kameror och fler vuxna gav tryggare skola

Från slagsmål, oro och droghandel på skolan, till en trygg miljö för både elever och personal. Knut Hahn-gymnasiet i Ronneby satte upp övervakningskameror och anställde fler vuxna. Elever och anställda…

”Samverkan handlar om relationer”

Från MBL-förhandlingar och misstro, till ett sammansvetsat gäng som bland annat rekryterar alla chefer tillsammans. I Österåkers kommun har man jobbat hårt för att få till en fungerande central samverkan.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?