Pensionärer på deltid – många kan jobba länge till

16 januari 2024 Lästid: 5 min
Sammanfattning av artikeln

I Sverige blir människor allt äldre och är friskare längre. Därför behöver fler också kunna jobba längre.

Vad är det som gör att människor vill jobba länge? Och hur kan arbetsplatserna anpassa sig efter det?

Det undersöker en grupp forskare. De följer en grupp människor sedan 2015, och frågar dem varje år om arbete och pension.

Delaktighet och inflytande över sin arbetssituation är viktigt för många av dem som fortsätter jobba.

Fler kvinnor än män fortsätter jobba av ekonomiska skäl.

Porträtt av en brandman
Att kombinera pension med deltidsarbete efter 65 års ålder blir allt vanligare. För männen är anledningen oftare än för kvinnor att de gör det för den sociala gemenskapen på jobbet.

Foto: Christian Ferm / Johnér bildbyrå

Sammanfattning av artikeln

I Sverige blir människor allt äldre och är friskare längre. Därför behöver fler också kunna jobba längre.

Vad är det som gör att människor vill jobba länge? Och hur kan arbetsplatserna anpassa sig efter det?

Det undersöker en grupp forskare. De följer en grupp människor sedan 2015, och frågar dem varje år om arbete och pension.

Delaktighet och inflytande över sin arbetssituation är viktigt för många av dem som fortsätter jobba.

Fler kvinnor än män fortsätter jobba av ekonomiska skäl.

Många kombinerar de första åren av pensionärslivet med deltidsarbete. Vilka drivkrafter ligger bakom det? Och hur kan vi få fler att jobba längre? Det har man tittat på i forskningsprojektet Hearts.

Vi lever allt längre, är friskare och mer aktiva högre upp i åldrarna. För att förstå vad det innebär att gå i pension idag krävs ny kunskap. Med sådan kunskap kan samhället också bli bättre på att möta de möjligheter och utmaningar som kommer med en allt äldre befolkning.

Syftet med forskningsprojektet Hearts var därför från början att undersöka hur dagens pensionärer ser på och upplever den livsomställning som pensioneringen innebär. Projektet startade vid Göteborgs universitet 2015.

De flesta ser fram emot att gå i pension

Samtidigt har vi de senaste åren haft en stor debatt om att pensionsåldern behöver höjas och hur vi ska lösa bristen på arbetskraft, främst inom vård, skola och omsorg. Därför har Hearts-projektet med tiden fått ett lite annat fokus.

Det berättar Isabelle Hansson som är en av forskarna bakom studien.

– Från början handlade Hearts om hur vi hanterar och anpassar oss till den stora livsförändring som pensionen innebär. Men idag pratar vi mer om att vi behöver arbeta längre än till 65. Då behöver vi också titta närmare på vilka förutsättningar som finns för att kunna göra det.

Majoriteten ser fram emot att gå i pension. Bland annat för möjligheten att få bestämma över sin tid och kunna göra nya saker.

– I vår forskning har vi också kunnat se att de flesta hanterar övergången till pensionen bra och att de fått ett bättre välbefinnande. Men det finns också stora individuella skillnader, säger Isabelle Hansson.

Omkring 20 procent av de som gått i pension i studien säger att de saknar den dagliga sociala samvaron med andra, och den struktur som arbetslivet gav. Ungefär lika många upplever att de inte längre har så många meningsfulla uppgifter eller roller. 10 procent känner sig pressade på grund av sämre ekonomi.

Vanligt att kombinera pension med arbete

I studien ser man också att det numera är vanligt att kombinera pensionen med deltidsarbete – att man blir en så kallad jobbonär. Man kan alltså gå i pension på olika sätt. I studien är det ungefär 30 % som arbetar samtidigt som de tar ut ålderspension.

Vilka grupper är det då som kan och vill fortsätta jobba efter pensionsåldern? Den största gruppen är män och personer med högre utbildning. Det finns alltså skillnader när det gäller kön och socialgrupp.

Att det finns möjlighet till inflytande och anpassning är viktigt, särskilt om det är ett arbete med hög fysisk och psykisk belastning.

Isabelle Hansson, som leder forskningsstudien Hearts

Isabelle Hansson, som leder forskningsstudien Hearts.

Till exempel är det vanligare att kvinnor har arbets- eller hälsorelaterade skäl till att sluta arbeta helt vid pensionen, jämfört med män. Anledningen kan vara att arbetet är mentalt pressande, eller för fysiskt ansträngande så att kroppen inte orkar med.

– Det finns också könsskillnader i de ekonomiska faktorerna. Det är oftare män som tycker att de har råd att gå i pension.

Inom alla yrkesgrupper finns idag en medvetenhet om att man kan fortsätta arbeta efter pensionen. För de som fortsätter jobba är det vanligast att man blir kvar på sin gamla arbetsplats, eller inom samma yrke. Enligt Pensionsmyndigheten är det dock fyra av tio som istället byter arbetsplats när de blir jobbonärer, exempelvis genom att starta eget.

Fler kvinnor fortsätter jobba av ekonomiska skäl

De flesta som väljer att arbeta vidare gör det för trivselns skull – de känner mening, social gemenskap och att de är behövda. Den gruppen har ofta en god hälsa, som gör det möjligt att fortsätta jobba.

– Att det finns möjlighet till inflytande och anpassning är viktigt, särskilt om det är ett arbete med hög fysisk och psykisk belastning. Att man är behövd räcker sällan som morot i ett sådant läge.

Fler kvinnor än män säger att de behöver jobba vidare efter 65 på grund av ekonomiska skäl. Det handlar ofta om personer med bakgrund inom yrken med kortare utbildningskrav, som service, handel, kundtjänst och inom omsorg.

– Den gruppen rapporterar också lägre välbefinnande än andra som fortsätter jobba. Det kan dels bero på den ekonomiska stressen. Men också att yrket är fysiskt eller känslomässigt tungt.

Flexibilitet viktigt för att fortsätta jobba

Många pensionärer både vill och kan arbeta efter 65 års ålder, vilket också behövs för samhällsekonomins skull. Men vad kan få fler att vilja arbeta längre?

Isabelle Hansson konstaterar att flexibilitet på arbetsplatsen är en nyckelfaktor. Det kan till exempel handla om att kunna gå ner i tid, påverka vad man arbetar med men också när. Möjlighet till inflytande över sin arbetssituation har stor betydelse. Och rent generellt är en hållbar arbetsmiljö i yrkeslivet viktigt för alla, menar hon:

– Men för äldre medarbetare kan det vara direkt avgörande för att man ska orka jobba fram till pensionen, eller fortsätta efter den.

Våren 2022 fattade riksdagen beslut om att höja pensionsåldern till 66 år för de som är födda 1958 och senare. Det innebär att skillnaderna mellan de som kan och vill fortsätta arbeta och de som inte har samma möjligheter, riskerar att öka.

– Vilka konsekvenser får det för hälsa och välbefinnande senare i livet? Det ska vi titta mer på i våra fortsatta studier, avslutar Isabelle Hansson.

Det här visade Hearts-studien bland annat

  • De flesta ser fram emot och trivs med livet som pensionär.
  • Många fortsätter att arbeta även efter pensioneringen.
  • Det finns stora skillnader i förutsättningarna att påverka när och hur man går i pension.

Om studien Hearts

Namn
Hearts: HEalth, Aging and Retirement Transitions in Sweden.

Ett nationellt representativt urval av personer födda mellan 1949 och 1955 bjöds in att delta i studien genom att fylla i en enkät. Närmare 6 000 personer från hela Sverige besvarade enkäten. Dessa personer har sedan bjudits in till årliga uppföljningar.

Forskare
Isabel Hansson, fil.dr i psykologi, leder projektet men fler forskare på institutionen är involverade.

Institution
Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Finansiär
Forte

Period
2015 –

Mer om studien Hearts

Faktorer som påverkar beslutet att gå i pension

  • Arbetsmiljön under hela livet, liksom den egna hälsan.
  • Attityder och förväntningar från arbetsgivare, arbetskamrater och övrig omgivning.
  • Åldersgränser i lagar, och andra regler.
  • Möjligheten att själv få bestämma över sin tid och göra nya saker utanför arbetet.

Faktorer som påverkar att man vill fortsätta jobba

  • Trivseln på jobbet – mening, social gemenskap och känslan av att vara behövd.
  • Flexibilitet och möjlighet till inflytande över arbetstid och arbetsuppgifter.
  • Möjlighet till anpassning – särskilt för dem som har ett arbete med hög fysisk och psykisk belastning.
  • Ekonomin – fler kvinnor än män jobbar vidare av ekonomiska skäl.

Så kan ni få fler äldre att stanna kvar i jobbet

  • Se medarbetarnas ålder som mer komplex än antalet födelsedagar.
  • Planera utvecklingssamtal utifrån SwAge-modellen.
  • Skapa individuella lösningar utifrån ålder, funktionsvariation, förmåga och verksamhetens förutsättningar.
  • Genomför systematiskt arbetsmiljöarbete genom att utgå från SwAge-modellens nio områden för ett hållbart arbetsliv – det gynnar alla.
  • Hitta forum där chefer och HR-personal kan reflektera tillsammans.

Råden bygger på Swage-modellen. Modellen har tagits fram av svenska forskare. Den har testats av chefer i flera kommuner och regioner, bland annat i Helsingborgs stad, för att få fler äldre att fortsätta jobba. Där har de använt den både i det systematiska arbetsmiljöarbetet och som en utgångspunkt för medarbetarsamtal med äldre medarbetare.

    Läs en artikel om Swage-modellen

    Text: Pernilla Fredholm
    Kontakt: [email protected]