Porträtt av Anna Dahlgren i utomhusmiljö.

– Den här studien är inriktad på individerna och att stärka dem så att de själv gör vad de kan för att minska problemen. Men den kunskap som finns om sömn och arbetstider måste också påverka vårdens schemaläggare, säger Anna Dahlgren.

Foto: Mats Utbult

Hur tackla sömnproblemen vid skiftarbete i vården?

Kan man minska skadorna av vårdens oregelbundna arbetstider, genom att utbilda nyanställda om hur de ska tackla hälsoriskerna? Och kan detta också påverka hur bra de arbetar, och därmed öka patientsäkerheten? Detta ska forskaren Anna Dahlgren ta reda på.

Det här är en artikel från 2016. Här kan du läsa en nyare artikel om Anna Dahlgrens forskning: Återhämtning – mer än bara vila. 

Kombinationen stress och mindre samt sämre sömn hänger ihop med hur man klarar belastningar i arbetet. Man kan också komma in i en ond cirkel, då stress gör att man vaknar oftare när man sover.

Anna Dahlgren har doktorerat på forskning om arbetstider, sömn och hälsa bland kontorsarbetare. Hon har även forskat om samma ämnen i en yrkesgrupp med extrema skiftarbetstider, sjömännen. Dessutom har hon deltagit i projekt som studerat frågor om patientsäkerhet och patientflöde på en intensivvårdsavdelning. Nu kombinerar hon de två spåren.

Arbetstiderna påverkar sömnen

Hon ska erbjuda nyutexaminerade sjuksköterskor utbildning och information om sömn och oregelbundna arbetstider, om strategier för att hantera sömn baserat på kognitiv beteendeterapi (KBT), och om effekterna på sömn utifrån olika arbetstidsscheman.
Resultaten av insatserna ska forskarna mäta på flera sätt: deltagarnas egna skattningar, så kallad sömnklocka, stresshormonsprov och tester av prestationer.

Varför studera just nykläckta sjuksköterskor?

– Tidigare studier visar att det är ett problem när man ska försöka ändra beteende hos människor som redan varit ute länge i arbetslivet,  eftersom de då hunnit utveckla rutiner som de är inkörda i, säger hon.

Den kunskap som finns om sömn och arbetstider måste också påverka vårdens schemaläggare.

En av hennes forskarkollegor på Karolinska Institutet, Petter Gustavsson, leder också sedan flera år ett forskningsprojekt om nyexaminerade sjuksköterskor och lärare, och hur man kan minska antalet som lämnar yrket de första åren. I den studien framkommer också att de som är nya i yrket funderar mycket på sömn och arbetstider. (Läs om den studien i Nya sjuksköterskor och lärare riskerar utbrändhet.)

De ska nu ge nya sjuksköterskor kunskap och verktyg för att de ska bli bättre på att hantera sin sömn och återhämtning, i förhållande till de olika arbetstider som de har, och hur deras arbetsbelastning ser ut.

– Den här studien är inriktad på individerna och att stärka dem så att de själv gör vad de kan för att minska problemen. Men det finns ett tak för vad man kan åstadkomma den vägen. Sen kommer arbetsgivaren in i bilden. Den kunskap som finns om sömn och arbetstider måste också påverka vårdens schemaläggare och hur detta kan ske ska vi också studera, säger Anna Dahlgren.

Bryta beteenden och förstå sammanhang

Det finns allmänna råd om så kallad god sömnhygien, det vill säga bra förutsättningar för att få sova. Men man kan också behöva hjälp med att bryta beteenden i samband med sömn, som ökad oro över att inte kunna somna. Då kan KBT-metoder hjälpa till att bryta tankarna.

Forskarna kommer också att arbeta med att i förväg bedöma hur arbetstidens förläggning, i samverkan med andra faktorer, påverkar varje individs möjlighet till sömn och återhämtning. Stress- och sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt har utvecklat verktyget ”Sömn-vaken-förutsägaren” ”Sleep Wake Predictor”, som bygger på vad forskningen kommit fram till. Den kommer forskarna att utgå ifrån och vidareutveckla.

Anna Dahlgren beskriver hur sömnen hänger ihop med hur länge man varit vaken, vilken tid på dygnet det är och hur stressad man är.

– När man ska återhämta sig på dagen efter ett nattpass gäller att man förstår hur de här sammanhangen ser ut och varför det blir som det blir, säger hon. Det klassiska mönstret efter ett nattpass är att man lägger sig och somnar snabbt när man kommer hem. Men när kroppens dygnsrytm efter någon timme signalerar att det är tid att vara vaken, för det är dag, blir sömnen störd och man går upp. Sen kan man somna om igen under eftermiddagen. Det är mycket vanligt att man får en sådan uppdelad sömn efter ett nattpass.

Tupplurar är bra för en del men inte för andra.

Det finns stora individuella variationer och det är svårt att ge allmänna råd, förklarar hon. Tupplurar kan exempelvis vara bra för en del, men inte för andra. Med tanke på dessa variationer borde den som ska lägga schema egentligen anpassa mer efter individens förutsättningar. Men är det inte längre lika för alla kan det innebära att många tycker att det blir orättvist.

Här kommer patientens perspektiv in i diskussionen. För att minska risken för vårdskador, borde arbetsgivaren fundera över hur man ska hantera anställda med sämre förutsättningar för exempelvis nattarbete, anser Anna Dahlgren.

– Det handlar inte bara om biologi. Det finns också ett socialt sammanhang med familjesituationen och annat. Här behöver vi veta mer och vi borde få med kunskap om detta när vi försöker förutse vad olika scheman kommer att innebära för individens sömn.

Tröttheten och arbetsprestationen

– När du är trött påverkar det den del av hjärnan som sätter samman tankar och handlingar. Det gör att det exempelvis kan bli svårare att byta strategi: du märker att det du gör inte fungerar, men du kommer inte på något annat sätt. Det blir svårt att hänga med vad folk säger och uppdatera kunskapen om vad som händer. Det egna ordförrådet minskar så att du själv inte hittar orden när du ska säga någonting, berättar Anna Dahlgren.

Risken ökar att man glömmer viktiga saker.

Det är inte heller lika lätt att läsa av ordlös kommunikation, som kan vara viktig i kontakt med patienter.

– Det blir svårare att planera: ”Vad ska jag göra nu”, och man blir lättare distraherad. Det går trögare att komma tillbaka i det man höll på med innan man blir störd. Och i vården är det en klassisk situation att ofta bli avbruten. Risken ökar att man glömmer viktiga saker.

Det här låter oroande för vård på natten, såväl för patient som för anställda. Men Anna Dahlgren understryker att det finns mycket man kan göra på en vårdarbetsplats med nattarbete för att minska tröttheten som en risk. Det handlar till exempel om hur man förlägger säkerhetskritiska arbetsuppgifter på natten. Det finns situationer där man kan behöva dubbelkolla.

Märker man att någon är väldigt trött, kanske vederbörande kan göra någonting annat en stund eller ta en kort tupplur, om det fungerar. Pröva att ta en kopp kaffe precis före tuppluren. Det försämrar inte insomnandet eftersom koffeinet verkar först efter en stund, men brukar underlätta övergången till vakenhet när luren är slut.

Det finns ändå några saker som Anna Dahlgren anser att man med forskningsresultat säkert kan säga att man inte ska göra:

– Det är fel att, som man gör på många håll, gå ifrån arbetstidslagens regler om minimigränser för dygnsvila, alltså hur länge man kan vila mellan arbetspass.

– Fler och fler studier visar stora problem med scheman med pass ”rygg mot rygg”, där man slutar sent och börjar tidigt. Det verkar vara mer problematiskt än nattarbete. Här är det viktigt att få fram mer kunskap.

Läs mer

Porträtt av Marika Holmefalk, sjuksköterska på Sahlgrenska sjukhuset “Nu tackar jag inte nej till att träffa vänner”

Kvinna i vårdkläder ler mot kameran Handbok för återhämtning

två män från räddningstjänsten utanför en ambulans. Tittar in i kameran. Skiftarbete – 6 tips för bra scheman

Text: Mats Utbult, 16 februari 2016

Relaterade verktyg