Pressad vårdpersonal behöver återhämtning för att orka. Även små förändringar i rätt riktning är viktiga. Nu har forskare skrivit en handbok med råd och tips.
I projektet Bädda för kvalitet tog forskarna Anna Dahlgren och Marie Söderström fram ett utbildningsprogram för nyutexaminerade sjuksköterskor. I programmet fick sjuksköterskorna lära sig om återhämtning och sömn. De fick också testa olika metoder för att främja sömn och återhämtning så som återhämtningsbeteenden, avslappning och nedvarvning efter arbetsdagen. Det visade sig ge goda effekter.
Nu har forskarna utgått ifrån utbildningsprogrammet och skrivit en handbok om återhämtning.
Anna Dahlgren berättar hur de tänkte.
För vem är handboken skriven?
Handboken bygger på forskningen som vi gjorde i projektet Bädda för kvalitet. Det projektet riktade sig mot nyutexaminerade sjuksköterskor. Men med handboken vill vi nå alla som arbetar i vården.
Varför har ni skrivit handboken?
Utbildningsprogrammet gav flera goda resultat. Och i och med coronakrisen såg vi att det finns ett behov att få ut kunskapen om återhämtning bredare. Det är när personalen jobbar som mest som de behöver återhämtning som mest.
Jag tror att de flesta i den här sitsen förstår att det är viktigt med paus och återhämtning. Men att gå från tanke till handling kan vara svårt när det är stressigt. Handboken innehåller många tips och råd som är enkla att göra. Vi tänker att även mindre förändringar kan ha effekt.
Hur kan man använda handboken?
När arbetssituationen är ansträngd handlar det mycket om att man behöver vara snäll mot sig själv och inte tänka att man ska göra allt. Det gäller att hitta en bra nivå.
Jag tycker att man ska läsa inledningen så att man förstår hur återhämtning, sömn och stress hänger ihop. Men efter det kan du plocka delar ur handboken som du känner att du vill prova eller upplever problem med.
Vad kan vara det viktigaste att förstå kring återhämtning vid kriser, som till exempel coronakrisen?
Det är viktigt att tänka efter och fundera på vad du behöver. Om du känner dig trött gäller det att förstå vad det beror på. Det finns olika typer av trötthet. Den kan vara antingen fysisk, mental och känslomässig.
Fysisk trötthet hänger ihop med att du rört dig mycket under dagen och är kanske det de flesta förknippar med trötthet. Men om du har behövt vara koncentrerad och hållit många bollar i luften samtidigt kan tröttheten vara mer mental. Sedan är det den känslomässiga tröttheten som kommer från att hantera situationer som väcker mycket känslor.
Om du är fysiskt trött förstår de flesta att de behöver vila. Det många inte tänker på är att även de andra typerna av trötthet tar mycket energi.
Vid pressade situationer eller väldigt långa arbetspass finns det inte alltid så stort utrymme för återhämtning. Då gäller det att ta vara på de små sakerna som går att göra. Fundera under de lediga dagarna på vad som ger energi. Det kan vara att ta en promenad i skogen, handarbeta eller träffa en vän.
Att ligga i sängen och läsa i mobilen det sista man gör innan man ska sova är kanske inte bra för avkopplingen. Att testa att sluta med det är en liten sak man kan börja med.
Läs mer om forskningsprojektet Bädda för kvalitet, som ligger bakom handboken, i artiklarna ”Nu tackar jag inte nej till att träffa vänner” samt Återhämtning – mer än bara vila.
