Inflytande över arbetstiderna gör att man trivs på jobbet. Men det kan också leda till riskabla arbetstider. Nu ska forskare undersöka hur önskescheman kan bli både hälsosamma och attraktiva.
Forskarna ska skicka ut upp till 800 enkäter till undersköterskor, sjuksköterskor, schemaläggare och avdelningschefer inom vården, med frågor om bland annat arbetstider, sömn, scheman och återhämtning. De ska också intervjua 15–20 personer i varje personalgrupp.
Arbetstiderna viktiga för trivseln
Anna Dahlgren, doktor i psykologi vid Karolinska Institutet, är ansvarig för den nya studien.
Varför behövs forskning om individuell schemaplanering?
– Det är något som används väldigt mycket i svensk hälso- och sjukvård. Men det saknas forskning om hur man bör lägga sådana scheman på ett bra sätt, säger hon.
Många som har inflytande över sitt schema väljer att tränga ihop sina arbetspass för att få längre ledigheter. Det leder till så kallade riskpass, med exempelvis kort dygnsvila emellan.
Är det inte svårt att förena hälsa med valfrihet?
– Frågan är var arbetsmiljöansvaret ligger. Ibland får man en känsla av att det läggs på individen, men det är arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön. Och om schemat leder till trötthet och prestationsnedsättning påverkas den egna livskvaliteten. Så arbetsgivarens och de anställdas intressen hänger ihop. Som arbetsgivare vill man ha anställda som både presterar och mår bra.
Underlag för diskussioner
Med hjälp av enkäterna ska forskarna även kartlägga vilka varianter som finns av individuell schemaläggning i den svenska vården.
Hur mycket kan individuell schemaläggning variera?
– Vi gjorde en pilotstudie som visade att de kan variera ganska mycket. Till exempel när det gäller hur många arbetsperioder man har, hur man hanterar veton, vilka möjligheter man har att göra ändringar i schemat och så vidare. Det finns olika varianter mellan fasta och individuella scheman. Men vi ska samla in mer information om detta med enkäterna.
Hur kan chefer och skyddsombud få nytta av studiens resultat?
– Resultaten kan bli ett underlag för diskussioner om schemaplaneringen i den egna verksamheten. De kan också ge idéer för att göra den så bra som möjligt.
Och hur kan man använda de råd och riktlinjer som ni ska ta fram i projektet?
– Nyanställda kan få en genomgång i hur man lägger bra individuella scheman. Att man diskuterar policies och regler för scheman kan också göra att det blir färre konflikter i arbetsgruppen kring arbetstiderna. Vi vill höja kunskapsnivån hos schemaläggare, chefer och medarbetare.
Ni tror också att resultaten kan gynna patientsäkerheten?
– När det gäller arbetstider i vården går personalhälsa och patientsäkerhet hand i hand. Bristande återhämtning kan få allvarliga konsekvenser för den kognitiva förmågan.
Kommer projektet att leda till någon fortsättning efter det avslutats?
– En fråga som detta projekt säkert kommer att leda vidare till är hur man kan stötta chefer och schemaläggare att jobba så bra som möjligt med individuell schemaläggning. Så det kan jag tänka mig att vi vill forska vidare om.