Två sjukhuspersonal i blåvitt dygnsrytmljus.

Karl Silvhamn och Carina Eriksson jobbar på sjukhusavdelningar med dygnsrytmljus som följer naturliga skiftningar i ljuset, med blåvitt dagsljus mitt på dagen.

Foto: Kristoffer Andrén

Här blir de piggare med ljus som följer dygnet

Mer energi på dagen, lugnare nätter och mindre trötta ögon. Medarbetare vid Central­sjukhuset i Karlstad är i stort sett nöjda med dygnsrytmljus.
– Man är inte lika trött efter ett arbets­pass, säger avdelnings­chef Carina Eriksson.

Trista lysrör. Tänt eller släckt. Patienter som blir störda i onödan natte­tid. Så kan det se ut även där patienter vårdas dygnet runt. Men en del sjukhus har belysning som efter­liknar dygnets skift­ningar. Central­sjukhuset i Karlstad är ett av dem. Vid en om­byggnad 2016 installerades dygnsrytmljus på några vård­avdelningar med dygnet-runt-patienter.

Carina Eriksson är avdelnings­chef på intensiv­vårds­avdelningen (IVA). En del av IVA är ny efter om­byggnaden och ut­rustad med be­lysning som går från grynings­ljus via starkt dags­ljus till skymning och slutligen natt. Se bild nedan.

– Det är lite orange ljus natte­tid och sedan zon­indelad punkt­belysning. Det gör att vi kan tända hos en patient utan att grannarna blir störda. Det fungerar bra. Det är en väldigt behaglig natt­belysning där patienterna kommer bättre till ro, säger Carina Eriksson.

Mår bättre med dygnsrytmljus

Syftet med dygnsrytmljus är att patienter och personal ska behålla sin naturliga rytm. Forskning visar att kroppen mår bättre av att följa dygns­rytmen så mycket som möjligt, även vid skift- och nattarbete.

Ansiktsporträtt Carina Eriksson– Det här är ett stort steg för att få en bättre arbets­miljö när man jobbar dygnet runt, säger Carina Eriksson, som är mest positivt överraskad av att det är så stor skillnad dagtid.

– Det skarpa vita ljuset dagtid gör att man blir piggare. Man är inte lika trött efter ett arbets­pass, inte heller i ögonen. Det är som att vara utom­hus. Ljus­terapi används ju även som en behandlings­form inom psykiatrin, påpekar hon.

Lugnande och ro­givande natte­tid

Den gamla delen av IVA har fort­farande vanlig belysning. Som avdelnings­chef rör sig Carina Eriksson mellan båda delarna och märker då skillnaden väl. Hon hoppas att även gamla IVA kommer att få dygnsrytmljus. Medarbetarna har fått lämna syn­punkter och är nöjda med den nya typen av belysning.

Ansiktsporträtt Karl Silvhamn.På upp­vak­nings­avdelningen (UVA) är Karl Silvhamn avdelnings­chef. UVA har också dygnsrytmljus.

– Forsk­ning visar att man somnar lättare och är mer utvilad efter att ha jobbat natt när kroppen förstår att det är natt ändå. Starka lysrör ställer till det med sömn­hormonerna, berättar Karl Silvhamn, som själv tycker att ljuset är behagligt.

Han har frågat runt vad medarbetarna tycker och har fått mesta­dels positiva omdömen, som ”lugnande och ro­givande natte­tid”, ”mindre trött på morgonen” och ”mindre grusigt i ögonen”.

– Jag känner mig piggare natte­tid och tycker att det är behagligt ljus för ögonen. Det är hela tiden lagom belysning och blir inte för mörkt eller för ljust, säger sjuk­sköterska Emma Eriksson.

Punkt­belysning viktigt

Ett problem som lyfts på avdelningen är att det gul­orange ljuset natte­tid gör det svårt att läsa på små glas­ampuller och se färgen på vissa färgade vätskor. Eller att se om patienters hud­färg indikerar sämre lever­värden. Ett annat problem är att dator­skärmarna inte har dygns­anpassat skärm­ljus. Kontrasten natte­tid blir stor och är störande för ögonen.

Susanne Andersson är skydds­ombud på UVA. Hon tycker att belysningen är bra hos patienterna där man kan tända upp men efter­lyser mer punkt­belysning vid läkemedels­vagnarna.

– Arbets­ljuset på kvällen är lite för mörkt där. Det är mycket viktigare att man ser vad man gör och inte famlar i mörkret.  Det är en säkerhets­fråga. Sömnen kommer i andra hand, säger hon.

– Det är viktigt att komplettera med punkt­belysning så man kan tända och se ordentligt, menar Karl Silvhamn, som också nämner att det går att få full belysning när som helst på dygnet via en kontroll­panel om det skulle behövas.

– Men det är bäst att låta bli för då stör man ju hela kon­ceptet med dygnsrytm­anpassning.

Skiftande dygnsrytmljus i sjukhussal.

Foto: Chromaviso

Text: Jeanette Neij, 12 juni 2018

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Här får de ny energi under arbetsdagen

TEMA ÅTERHÄMTNING Boosta energi på arbetstid – hur gör man det? Åhus vårdcentral satsar på återhämtande aktiviteter. – Sammanhållningen är allra viktigast, säger sekreterare Margurite Magnusson. Ta del av deras…

Vinn tid med nytt sätt att skriva

Snabbare, kortare och mer lättläst dokumentation. Socialsekreterare i 29 kommuner har vässat sitt skrivande i ett nationellt utvecklings­projekt för bättre dokumentation. – Jag kan nu lägga min tid på de…

Luleå lär av föräldrars klagomål på skolan

Alla skolor ska ha rutiner för att hantera klagomål från föräldrar. Tydliga rutiner är bra för både verksamheten och arbetsmiljön. I Luleå arbetar barn- och utbildningsförvaltningen systematiskt för att lära…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

en liten flicka tittar fram under locket på en låda full med hinkar och spadar. Förskolemiljö utomhus i bakgrunden.

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat...