Mer energi på dagen, lugnare nätter och mindre trötta ögon. Medarbetare vid Centralsjukhuset i Karlstad är i stort sett nöjda med dygnsrytmljus.
– Man är inte lika trött efter ett arbetspass, säger avdelningschef Carina Eriksson.
Trista lysrör. Tänt eller släckt. Patienter som blir störda i onödan nattetid. Så kan det se ut även där patienter vårdas dygnet runt. Men en del sjukhus har belysning som efterliknar dygnets skiftningar. Centralsjukhuset i Karlstad är ett av dem. Vid en ombyggnad 2016 installerades dygnsrytmljus på några vårdavdelningar med dygnet-runt-patienter.
Carina Eriksson är avdelningschef på intensivvårdsavdelningen (IVA). En del av IVA är ny efter ombyggnaden och utrustad med belysning som går från gryningsljus via starkt dagsljus till skymning och slutligen natt. Se bild nedan.
– Det är lite orange ljus nattetid och sedan zonindelad punktbelysning. Det gör att vi kan tända hos en patient utan att grannarna blir störda. Det fungerar bra. Det är en väldigt behaglig nattbelysning där patienterna kommer bättre till ro, säger Carina Eriksson.
Mår bättre med dygnsrytmljus
Syftet med dygnsrytmljus är att patienter och personal ska behålla sin naturliga rytm. Forskning visar att kroppen mår bättre av att följa dygnsrytmen så mycket som möjligt, även vid skift- och nattarbete.
– Det här är ett stort steg för att få en bättre arbetsmiljö när man jobbar dygnet runt, säger Carina Eriksson, som är mest positivt överraskad av att det är så stor skillnad dagtid.
– Det skarpa vita ljuset dagtid gör att man blir piggare. Man är inte lika trött efter ett arbetspass, inte heller i ögonen. Det är som att vara utomhus. Ljusterapi används ju även som en behandlingsform inom psykiatrin, påpekar hon.
Lugnande och rogivande nattetid
Den gamla delen av IVA har fortfarande vanlig belysning. Som avdelningschef rör sig Carina Eriksson mellan båda delarna och märker då skillnaden väl. Hon hoppas att även gamla IVA kommer att få dygnsrytmljus. Medarbetarna har fått lämna synpunkter och är nöjda med den nya typen av belysning.
På uppvakningsavdelningen (UVA) är Karl Silvhamn avdelningschef. UVA har också dygnsrytmljus.
– Forskning visar att man somnar lättare och är mer utvilad efter att ha jobbat natt när kroppen förstår att det är natt ändå. Starka lysrör ställer till det med sömnhormonerna, berättar Karl Silvhamn, som själv tycker att ljuset är behagligt.
Han har frågat runt vad medarbetarna tycker och har fått mestadels positiva omdömen, som ”lugnande och rogivande nattetid”, ”mindre trött på morgonen” och ”mindre grusigt i ögonen”.
– Jag känner mig piggare nattetid och tycker att det är behagligt ljus för ögonen. Det är hela tiden lagom belysning och blir inte för mörkt eller för ljust, säger sjuksköterska Emma Eriksson.
Punktbelysning viktigt
Ett problem som lyfts på avdelningen är att det gulorange ljuset nattetid gör det svårt att läsa på små glasampuller och se färgen på vissa färgade vätskor. Eller att se om patienters hudfärg indikerar sämre levervärden. Ett annat problem är att datorskärmarna inte har dygnsanpassat skärmljus. Kontrasten nattetid blir stor och är störande för ögonen.
Susanne Andersson är skyddsombud på UVA. Hon tycker att belysningen är bra hos patienterna där man kan tända upp men efterlyser mer punktbelysning vid läkemedelsvagnarna.
– Arbetsljuset på kvällen är lite för mörkt där. Det är mycket viktigare att man ser vad man gör och inte famlar i mörkret. Det är en säkerhetsfråga. Sömnen kommer i andra hand, säger hon.
– Det är viktigt att komplettera med punktbelysning så man kan tända och se ordentligt, menar Karl Silvhamn, som också nämner att det går att få full belysning när som helst på dygnet via en kontrollpanel om det skulle behövas.
– Men det är bäst att låta bli för då stör man ju hela konceptet med dygnsrytmanpassning.
Foto: Chromaviso