En sjuksköterska kör en rullstol in en sjukhusentré.

Det finns många sätt att förbättra förhållandena för alla som måste arbeta natt, det visar en dansk satsning.

Foto: Stefan Söderström/TT

Många sätt att lättare klara nätterna i vården

Man kan minimera nattarbetets risker genom att bättre planera, anpassa och minska det. Nu finns en skrift som samlat tips från 100 danska vårdarbetsplatser.

Människor bör undvika att arbeta natt, för det finns alltid hälsorisker med att trotsa dygnsrytmen. Men inom vård och omsorg måste man jobba natt och hur gör man då för att minimera problemen? Detta kan man få råd om i en skrift som berättar om erfarenheter från 100 vårdarbetsplatser i ett stort partsgemensamt utvecklingsprojekt: Natarbejde med faerre gener (Nattarbete med färre olägenheter). Skriften ska ge chefer och fackliga företrädare i Danmarks fem regioner uppslag och idéer och den går att hämta från nätet.

Skriften skildrar åtta exempel som speglar en rad teman: hur man fördelar nattskiften, arbetsbelastningen under nätterna, hur man har det med den fysiska arbetsmiljön, trygghet och möjligheter till bra kost och motion. Parterna sammanfattar i skriften slutsatserna i fjorton allmänna rekommendationer om nattarbete.För svenskar är ju skriftlig danska lättare att läsa än de flesta tror. För alla som dessutom vant sig vid att förstå talad danska, så finns också fyra filmer från arbetsplatser (länkar finns efter denna artikel).

Minskat tempo och färre arbetsuppgifter

Ett tema i skriften är att skapa balans mellan arbetsinnehållet, längden och belastningen under nattskift:

”Du kan inte arbeta i samma tempo som om dagen och risken för att begå fel är större, särskilt i slutet av ett nattpass. Många arbetsplatser begränsar antalet arbetsuppgifter som ska lösas under natten – både av hänsyn till de anställdas hälsa och säkerhet, och av hänsyn till kvaliteten och säkerheten för patienter och medborgare. Det är samtidigt viktigt att man har den rätta bemanningen för att utföra de uppgifter som man måste klara av under natten.”

På en del arbetsplatser arbetar de med att minska tempot om natten genom en dialog mellan yrkesgrupperna om hur en mer ändamålsenlig planering av uppgifterna kan begränsa omfånget av vad som ska utföras nattetid. Ett exempel är röntgenavdelningen på Sydsjukhuset i Nyköping Falster, som nattetid främst betjänar akuten. Genom dialog med akuten har man fått en bättre planering och färre störningar, berättar sjuksköterskan Ulla Gotsaed:

– Vi har tidigare haft situationer då vi har fått beställningar på röntgenbilder på natten, när vi i praktiken gott kunde skjuta upp detta ett par timmar. I vissa fall bidrar det också till en bättre kvalitet på röntgenbilderna, om vi väntar, för att patienten är i bättre skick att samarbeta efter att ha fått sina smärtor lindrade. Det är just där som dialogen kan komma in, så att vi ömsesidigt visar förståelse för varandras arbetsområden.

På röntgenavdelningen finns ett system där anställda sover på arbetsplatsen och bara väcks vid behov. Tidigare har var det vanligt att de i onödan fick kliva upp, men så är det alltså inte längre. Överläkare Niels Lundén på akuten tar som exempel att man klockan tre på morgonen ju inte ska beställa tio röntgenbilder av en tumme, om man faktiskt bara tror att tummen är stukad! Han konstaterar att när man jobbar natt är det ju viktigt att man upplever att man åtminstone är uppe för något som har betydelse.

Tupplur på jobbet

På andra arbetsplatser jobbar man med att minska längden på nattskiften, eftersom även en blygsam förkortning kan ha en stor mental betydelse. Hur detta fungerar i praktiken förklarar Malene Grönbaek Gregersen, barnmorska och facklig företrädare på BB på Hvidovresjukhuset:

– De flesta är glada för att vi har fått kortare nattskift. Rent mentalt gör det en jätteskillnad att man vet att blir ledig 7.30, alltså något med ”7”, istället för 8.15. De flesta blir trötta redan vid 4-5-tiden och då är det skönt att kunna räkna ner till 7 istället för 8.

Ett viktigt verktyg för att de anställda ska få energi nog för att klara sig genom nattskiftet är att de får ta en tupplur, eller ”powernap” som man numer säger, på 20-30 minuters vila eller sömn under skiftet. Men det är ofta lättare sagt än gjort. Malene Grönbaek Gregersen berättar:

– Då jag blev anställd för nästan sex år sen fick jag veta att jag i princip kunde ta en powernap under nattskiftet. Men i praktiken har det sällan varit möjligt att göra det, eftersom vi har haft det för körigt, och barnmorskor gillar inte att låta någon annan ta över arbetet när en förlossning väl har kommit igång. Men vi håller på att lära oss att man mycket väl kan överlåta uppgiften till en kollega och gå ifrån i tjugo minuter.

På avdelningen tänker de också göra mer för att lyfta fram möjligheten till tupplur. Randi Iversen, biträdande chefsbarnmorska, förklarar:

– Ibland behöver man ju få fatt i några påtagliga prylar för att signalera att man menar det. De prylar vi hittade var en liten skrikande limegrön trådkorg med öronproppar, en äggklocka och några häften med information om powernap. Öronpropparna är till för att få lugn och ro, och äggklockan för att vakna efter den här halvtimmen.

Mat och trygghet

Vad du äter och dricker på nattskift, och hur ofta, påverkar hur du mår. Många nattarbetande får problem med aptit, matsmältning och sömnen, liksom huvudvärk och ledsmärtor, med mera. Rekommendationen är att minimera ätandet mellan midnatt och kl 6, inte minst täta intag av sötsaker. Hälsosamtal och stöd till motion, som kan hjälpa, ingår i satsningar på arbetsplatser, liksom frukt och ”riktig” mat, för att minska småätandet av onyttigheter. I flera regioner erbjuder man hälsokontroller till alla medarbetare som arbetar natt, oavsett om det är mycket eller lite nattarbete.

Trygghet och åtgärder mot isolering är ett annat tema. Många som jobbar natt kan uppskatta den större ro och den annorlunda kontakt man kan få med såväl kollegor som till patienter och brukare – men det finns också risker, med oroliga, hotfulla eller våldsamma personer. För att begränsa riskerna arbetar man på en del arbetsplatser med att minimera ensamarbete, och på andra fokuserar man att bli bättre på att överföra information vid skiftbytet. För att minska otryggheten upprättar en del listor med kollegor som man kan tillkalla vid en nödsituation, anställda vid en grannavdelning, en bakjour eller en chef.

Hänsyn till sårbara grupper och särskilda livsfaser

Ytterligare ett tema handlar om att ta hänsyn till sårbara grupper och livsfaser, som anställda som fått bröstcancer (det finns ett samband mellan bröstcancer och nattarbete), gravida och diabetiker. På en del arbetsplatser har de bestämt att framförallt äldre och gravida har rätt att välja bort nattskiften. På andra har man formulerat regler om livsfaser som alla, inte bara sårbara grupper, kan beröras av. Alla kan ju vara utsatta under en period, av sociala skäl som skilsmässa, små barn eller övergående hälsoproblem. Det kan motivera att man får minska omfattningen av nattskiften eller ändra hur de infaller. På en medicinavdelning på Himmerlandsjukhuset förklarar sjuksköterskan och avdelningschefen Anita Rasmussen:

– Ja, det är ju så att arbetsliv och privatliv hänger ihop. Det kan ändra sig snabbt och om man till exempel blir ensamstående mamma efter en skilsmässa så fungerar det kanske inte att ha nattpass under vissa veckor, medan man kan ha det i andra veckor där man inte har barnen hos sig. Som vi ser det är det nödvändigt att ta hänsyn till livsfaser.

Den exakta millimeterrättvisan är alltså inte längre rättesnöret. Man tar hänsyn till att en del klarar nattpassen bättre än andra och ser att det ger en bättre arbetsmiljö när man tillgodoser den enskildes behov, säger sjuksköterskan Joan Kristensen.

På avdelningen använder de ett datorstött planeringsverktyg som hjälper till att skärpa uppmärksamheten på individernas olika behov. Det uppstår samtidigt en ökande allmän förståelse för att det är viktigt att få skiftplanen att gå ihop. Det blir en ömsesidig flexibilitet. Sjuksköterskan Rikke Andersen bekräftar detta:

– Det är ju ett mycket större pusslande än om man kör efter en fastlagd plan. Men det ger ökad trivsel i slutändan. Man får bättre medarbetare som kommer till jobbet nöjda och är villiga att sträcka ut en extra hand när det kärvar till sig. Det är helt klart fördelen med systemet.

Lugnande och hälsosamt ljus

Den fysiska arbetsmiljön vid nattarbete är ännu ett tema och det handlar om ljus och temperatur. De flesta har det extra svårt att jobba vid 4-5–tiden och förutom att det är svårt att hålla sig vaken blir man frusen, eftersom kroppstemperaturen är på sin lägsta nivå då. På vissa arbetsplatser har man börjat anpassa temperaturen efter detta, så att man inte längre minskar värmen nattetid,som man gjorde tidigare, av energiskäl.

Man arbetar också med att anpassa belysningen efter kroppens dygnsrytm, genom att dämpa ljuset de timmar då starkt ljus hämmar kroppens produktion av sömnhormonet melatonin. Men samtidigt är det viktigt för de anställda att ha tillräckligt med ljus för att utföra vissa uppgifter, så det är en knivig balansgång. Det blir väldigt viktigt att de anställda själva kan öka och minska belysningen.

På intensiven på Koldings sjukhus har de genomfört försök med färgat ljust som förändras i styrka och sammansättning i samband med dygnsrytmen och uppgifternas karaktär. Det möttes först av en viss skepsis, men nu vill ingen återinföra den gamla, traditionella belysningen.

– Jag sover mycket bättre när jag kommer hem. Och jag sover flera timmar i sträck om dagen efter ett nattskift. Jag tycker också att ljuset är mer behaglig. Man blir inte så trött i ögonen, säger sjuksköterskan Jette Larsen.

– Ljuset ger ett lugn, instämmer kollegan Tina Damgaard. När det röda ljuset kommer fram om kvällen sjunker ljudnivån eftersom det verkar lugnande och patienterna sover bättre.

Hämta inspiration och uppslag genom att hämta och läsa skriften – tänk på att danska i skrift är MYCKET lättare att förstå!

Bakom satsningen står tre partsorganisationer:

  •  ”Danske regioner”, intresse- och förhandlingsorganisation för Danmarks fem regioner
  •  Sundhedskartellet, en facklig förhandlings- och samarbetsorganisation med 11 fackförbund och ytterligare en facklig samling, ”förhandlingsgemenskapen”
  •  Kommunale Tjaenstemaend og Overenskomstansatte (KTO) med 45 medlemsorganisationer.

Parternas rekommendationer om nattarbete

1. Minska fast nattarbete.

2. Minska antalet nätter i sträck: man bör bara arbeta två till fyra nätter i följd.

3. Undvik korta mellanrum (åtta eller tio timmar) mellan två nattskift.

4. Planera skiftsystemen så att det innehåller så många lediga helger som möjligt.

5. Undvik långa nattpass.

6. Anpassa passens längd till arbetskraven.

7. Överväg kortare nattskift.

8. Rotera med klockan: morgonskift, därefter eftermiddagsskift och nattskift.

9. Börja inte morgonskiftet för tidigt.

10. Gör tidpunkterna för skiftbyte flexibla, om det är möjligt.

11. Håll fast vid ett regelbundet skiftsystem.

12. Tillåt möjlighet för individuell flexibilitet.

13. Begränsa avvikelser från det planerade skiftsystemet.

14. Informera i god tid om skiftplanen och eventuella avvikelser från den.

Text: Mats Utbult, 21 mars 2014

Senaste artiklar

Arbetsmiljöutbildningen – 3 sätt att gå vidare

Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning används för fullt i kommun- och regionsektorn över hela landet. Många organisationer har nu nått de flesta chefer och skyddsombud. Men det kommer ju nya chefer, och nya…

Så förbättrar ni ert arbetsklimat

Nu lanserar Suntarbetsliv OSA-utbildningen. Med den som grund kan ni bättre mota ohälsa orsakad av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. – Vi hoppas att man får inspiration och vilja att…

Följ med Suntarbetslivs resursteam till Gnesta

Hur kan man skapa ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete? Och hur gör man för att ringa in vilka områden som behöver utvecklas? Det kan Suntarbetslivs resursteam hjälpa till med.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?