Planera bättre, anpassa arbetet och minska längden på nattskiften. Det är några sätt att minimera riskerna med nattarbete. Ta del av fler tips från 100 danska vårdarbetsplatser.
Det här är en äldre artikel och förhållanden kan ha ändrats. Läs gärna nyare artiklar på temat, se länkar upptill texten.
Människor bör undvika att arbeta natt. Det finns alltid hälsorisker med att trotsa dygnsrytmen. Men inom vård och omsorg måste man jobba natt. Hur gör man då för att minimera problemen? Detta kan man få råd om i en skrift som berättar om erfarenheter från 100 vårdarbetsplatser i ett stort partsgemensamt utvecklingsprojekt: Natarbejde med faerre gener (Nattarbete med färre olägenheter). Skriften ska ge chefer och fackliga företrädare i Danmarks fem regioner uppslag och idéer.
Skriften skildrar åtta exempel som speglar en rad teman: hur man fördelar nattskiften, arbetsbelastningen under nätterna, hur man har det med den fysiska arbetsmiljön, trygghet och möjligheter till bra kost och motion. Parterna sammanfattar i skriften slutsatserna i fjorton allmänna rekommendationer om nattarbete, se faktaruta.
Minskat tempo och färre arbetsuppgifter
Ett tema i skriften är att skapa balans mellan arbetsinnehållet, längden och belastningen under nattskift:
”Du kan inte arbeta i samma tempo som om dagen och risken för att begå fel är större, särskilt i slutet av ett nattpass. Många arbetsplatser begränsar antalet arbetsuppgifter som ska lösas under natten – både av hänsyn till de anställdas hälsa och säkerhet, och av hänsyn till kvaliteten och säkerheten för patienter och medborgare. Det är samtidigt viktigt att man har den rätta bemanningen för att utföra de uppgifter som man måste klara av under natten.”
På en del arbetsplatser arbetar de med att minska tempot om natten. Det gör man genom en dialog mellan yrkesgrupperna om hur en mer ändamålsenlig planering av uppgifterna kan begränsa omfånget av vad som ska utföras nattetid. Ett exempel är röntgenavdelningen på Sydsjukhuset i Nyköping Falster, som nattetid främst betjänar akuten. Genom dialog med akuten har man fått en bättre planering och färre störningar, berättar sjuksköterskan Ulla Gotsaed:
– Vi har tidigare haft situationer då vi har fått beställningar på röntgenbilder på natten, när vi i praktiken gott kunde skjuta upp detta ett par timmar. I vissa fall bidrar det också till en bättre kvalitet på röntgenbilderna om vi väntar. Patienten är i bättre skick att samarbeta efter att ha fått sina smärtor lindrade. Det är just där som dialogen kan komma in, så att vi ömsesidigt visar förståelse för varandras arbetsområden.
På röntgenavdelningen finns ett system där anställda sover på arbetsplatsen och bara väcks vid behov. Tidigare var det vanligt att de i onödan fick kliva upp, men så är det alltså inte längre. Överläkare Niels Lundén på akuten tar som exempel att man klockan tre på morgonen inte ska beställa tio röntgenbilder av en tumme, om man faktiskt bara tror att tummen är stukad! Han konstaterar att när man jobbar natt är det viktigt att man upplever att man åtminstone är uppe för något som har betydelse.
Tupplur på jobbet
På andra arbetsplatser jobbar man med att minska längden på nattskiften. Även en blygsam förkortning kan ha en stor mental betydelse. Hur detta fungerar i praktiken förklarar Malene Grönbaek Gregersen, barnmorska och facklig företrädare på BB på Hvidovresjukhuset:
– De flesta är glada för att vi har fått kortare nattskift. Rent mentalt gör det en jätteskillnad att man vet att man blir ledig 7.30, alltså något med ”7”, istället för 8.15. De flesta blir trötta redan vid 4-5-tiden. Då är det skönt att kunna räkna ner till 7 istället för 8.
Ett viktigt verktyg för att få energi nog för att klara sig genom nattskiftet möjlighet att ta 20-30 minuters vila eller sömn under skiftet. Men det är ofta lättare sagt än gjort. Malene Grönbaek Gregersen berättar:
– Då jag blev anställd för nästan sex år sen fick jag veta att jag i princip kunde ta en powernap under nattskiftet. Men i praktiken har det sällan varit möjligt att göra det. Vi har haft det för körigt. Och barnmorskor gillar inte att låta någon annan ta över arbetet när en förlossning väl har kommit igång. Men vi håller på att lära oss att man mycket väl kan överlåta uppgiften till en kollega och gå ifrån i tjugo minuter.
På avdelningen tänker de också göra mer för att lyfta fram möjligheten till tupplur. Randi Iversen, biträdande chefsbarnmorska, förklarar:
– Ibland behöver man få fatt i några påtagliga prylar för att signalera att man menar det. Det vi hittade var en liten skrikande limegrön trådkorg med öronproppar, en äggklocka och några häften med information om powernap. Öronpropparna är till för att få lugn och ro, och äggklockan för att vakna efter den här halvtimmen.
Mat och trygghet
Vad du äter och dricker på nattskift, och hur ofta, påverkar hur du mår. Många nattarbetande får problem med aptit, matsmältning och sömnen, liksom huvudvärk och ledsmärtor, med mera. Rekommendationen är att minimera ätandet mellan midnatt och klockan sex, inte minst täta intag av sötsaker. Hälsosamtal och stöd till motion ingår i satsningar på arbetsplatser, liksom frukt och ”riktig” mat, för att minska småätandet av onyttigheter. I flera regioner erbjuder man hälsokontroller till alla medarbetare som arbetar natt, oavsett om det är mycket eller lite nattarbete.
Trygghet och åtgärder mot isolering är ett annat tema. Många som jobbar natt kan uppskatta den större ro och den annorlunda kontakt man kan få med såväl kollegor som till patienter och brukare. Men det finns också risker, med oroliga, hotfulla eller våldsamma personer. För att begränsa riskerna arbetar man på en del arbetsplatser med att minimera ensamarbete. På andra fokuserar man på att bli bättre på att överföra information vid skiftbytet. För att minska otryggheten upprättar en del listor med kollegor som man kan tillkalla vid en nödsituation, anställda vid en grannavdelning, en bakjour eller en chef.
Hänsyn till särskilda livsfaser
Ytterligare ett tema handlar om att ta hänsyn till sårbara grupper och livsfaser. Det kan exempelvis gälla anställda som fått bröstcancer, är gravida eller diabetiker. På en del arbetsplatser har de bestämt att framförallt äldre och gravida har rätt att välja bort nattskiften. På andra har man formulerat regler om livsfaser som alla, inte bara sårbara grupper, kan beröras av. Alla kan ju vara utsatta under en period, av sociala skäl som skilsmässa, små barn eller övergående hälsoproblem. Det kan motivera att man får minska omfattningen av nattskiften eller ändra hur de infaller.
På en medicinavdelning på Himmerlandsjukhuset förklarar sjuksköterskan och avdelningschefen Anita Rasmussen:
– Ja, det är ju så att arbetsliv och privatliv hänger ihop. Det kan ändra sig snabbt. Om man till exempel blir ensamstående mamma efter en skilsmässa så fungerar det kanske inte att ha nattpass under vissa veckor. Men man kan ha det i andra veckor när man inte har barnen hos sig. Som vi ser det är det nödvändigt att ta hänsyn till livsfaser.
Den exakta millimeterrättvisan är alltså inte längre rättesnöret. Man tar hänsyn till att en del klarar nattpassen bättre än andra och ser att det ger en bättre arbetsmiljö när man tillgodoser den enskildes behov, säger sjuksköterskan Joan Kristensen.
På avdelningen använder de ett datorstött planeringsverktyg som hjälp för att uppmärksamma individernas olika behov. Det uppstår samtidigt en ökande allmän förståelse för att det är viktigt att få skiftplanen att gå ihop. Det blir en ömsesidig flexibilitet. Sjuksköterskan Rikke Andersen bekräftar detta:
– Det är ju ett mycket större pusslande än om man kör efter en fastlagd plan. Men det ger ökad trivsel i slutändan. Man får bättre medarbetare som kommer till jobbet nöjda och är villiga att sträcka ut en extra hand när det kärvar till sig. Det är helt klart fördelen med systemet.
Lugnande och hälsosamt ljus
Den fysiska arbetsmiljön vid nattarbete är ännu ett tema och det handlar om ljus och temperatur. De flesta har det extra svårt att jobba vid 4-5-tiden. Förutom att det är svårt att hålla sig vaken blir man frusen, eftersom kroppstemperaturen då är på sin lägsta nivå. På vissa arbetsplatser har man börjat anpassa temperaturen efter detta. Man minskar inte längre värmen nattetid av energiskäl.
Man arbetar också med att anpassa belysningen efter kroppens dygnsrytm. Man dämpar ljuset de timmar då starkt ljus hämmar kroppens produktion av sömnhormonet melatonin. Samtidigt är det viktigt för de anställda att ha tillräckligt med ljus för att utföra vissa uppgifter. Det är viktigt att de anställda själva kan öka och minska belysningen.
På intensiven på Koldings sjukhus har de genomfört försök med färgat ljust som förändras i styrka och sammansättning i samband med dygnsrytmen och uppgifternas karaktär. Det möttes först av en viss skepsis, men nu vill ingen återinföra den gamla, traditionella belysningen.
– Jag sover mycket bättre när jag kommer hem. Och jag sover flera timmar i sträck om dagen efter ett nattskift. Jag tycker också att ljuset är mer behagligt. Man blir inte så trött i ögonen, säger sjuksköterskan Jette Larsen.
– Ljuset ger ett lugn, instämmer kollegan Tina Damgaard. När det röda ljuset kommer fram om kvällen sjunker ljudnivån eftersom det verkar lugnande och patienterna sover bättre.
Läs mer: Som natt och dag – må bättre med dygnsrytmljus
Fotnot: Bakom satsningen med rekommendationerna står tre partsorganisationer:
- ”Danske regioner”, intresse- och förhandlingsorganisation för Danmarks fem regioner
- Sundhedskartellet, en facklig förhandlings- och samarbetsorganisation med 11 fackförbund och ytterligare en facklig samling, ”förhandlingsgemenskapen”
- Kommunale Tjaenstemaend og Overenskomstansatte (KTO) med 45 medlemsorganisationer.
