Hur arbetet är organiserat avgör till stor del om personal inom äldreomsorgen drabbas av ryggont. Det har Leticia Januario, forskare i arbetshälsovetenskap, kommit fram till i en ny studie från Högskolan i Gävle. Hon ser utbildning och högre bemanning som ett sätt att minska problemen.
Anställda inom äldreomsorgen får oftare än många andra yrkesgrupper ont i rygg och nacke, bland annat eftersom de gör många lyft av brukare. Insatser för enskilda individer har visat sig ha liten effekt på sådana ryggsmärtor. Ändå brukar forskningen om den sortens ryggsmärta ofta handla om stöd till individen.
Därför har Leticia Januario undersökt om det med utgångspunkt från avdelningarnas organisation går att förutsäga hur personalens hälsa påverkas av lyft i arbetet. Svaret är ja.
Hög risk vid lyft utan hjälpmedel
Det här är riskfaktorer för att personal ska drabbas av smärta och sjukskrivningar:
- Personalen utför många lyft per skift
- Det finns inga hjälpmedel
- Om man har hjälpmedel så används de inte
- Personalen blir hindrad eller störd på ett sådant sätt att det påverkar hur lyftet utförs. Ett hinder kan exempelvis vara att hjälpmedlet inte fungerar.
– Andra studier som behandlar ryggsmärtor tar som regel endast en faktor i beaktande, som exempelvis antalet lyft. Vi har kombinerat flera faktorer för att få en bild av hur avdelningen är organiserad, berättar Leticia Januario.
Studie på danska äldreboenden
Till grund för analyserna ligger en stor observationsstudie gjord i Danmark av Nationella forskningscentret för arbetsmiljö i Köpenhamn. I observationerna har 467 medarbetare på 103 äldreomsorgsavdelningar ingått. Under ett år har samma medarbetare som observerats sedan fått rapportera in hälsotillstånd och sjukskrivningar.
På statistisk grund har forskarna sedan skapat fyra fenotyper, alltså fyra olika kategorier av avdelningar, baserat på avdelningarnas organisation: de benämner forskarna turbulent, strained, balanced och unpressured. Som exempel: På en avdelning som är turbulent utförde personalen 11,8 lyft per skift, en del utan hjälpmedel eller hjälp från kollegor, och med många störningar och hinder.
Kategorierna har forskarna sedan relaterat till sjukskrivningar och smärtrapportering. På så vis har det gått att dra slutsatser om hur arbetsorganisationen har påverkat medarbetarnas hälsa.
Antalet lyft avgör inte
– Det intressanta är att skillnaden i antal lyft inte är stora mellan avdelningar där andelen sjukskrivningar och ryggsmärta är hög, och den avdelning där andelen är låg. Men i den sistnämnda fanns ordentligt med hjälpmedel, hjälp från kollegor, och mindre störningar, berättar Leticia Januario.
Det intressanta är att skillnaden i antal lyft inte är stora.
Det finns fortfarande stora möjligheter att kombinera data från den danska studien på olika sätt. Så Leticia Januario har redan gått vidare med analyser om hur psykosociala faktorer påverkar ryggsmärtor inom äldreomsorgen.
– Vi vill undersöka också hur ledarskapet påverkar smärtproblematiken. Vi kan se att det påverkar hur lyften utförs, vilket får effekt på smärtan. De resultaten ska vi vara klara med i vår, vi hoppas att vi kan kombinera dem med de resultat vi redan fått.
Vill undersöka svenska äldreboenden
Forskarnas förhoppning är att också kunna samla in data i Sverige, men det handlar i så fall om en studie som ligger ett par år fram i tiden. Leticia Januario påpekar att de nordiska länderna anses vara jämförbara i fråga om arbetsmiljö inom äldreomsorgen.
Men nyligen kom en rapport från tankesmedjan SNS. Den visar att arbetsmiljön inom äldreomsorgen i Sverige har försämrats mellan 2005 och 2015, på ett sätt som inte motsvaras av situationen i Norge, Danmark och Finland.
– Vi vill gärna undersöka om den försämringen motsvaras av ökad muskuloskeletal ohälsa bland medarbetare inom äldreomsorgen, berättar hon.
Nästa steg, efter nuvarande undersökning, blir att skapa verktyg och metoder för smartare organisering av arbetet inom äldreomsorgen. I första hand ska det ske genom att forskarna identifierar en ”ideal-avdelning” där de ideala faktorerna för hälsosamma förutsättningar finns. Den skulle sedan kunna användas som referens för arbetsmiljöåtgärder. På så sätt skulle den kunna bidra till minskad smärtproblematik inom äldreomsorgen.
