Storköksjobb, städning och omsorgsarbeten – många människor jobbar fortfarande i fysiskt tunga yrken. Nu finns en ny metod för att mäta belastningen, och hitta sätt att minska den.
Tunga fysiska arbeten är fortfarande vanliga, exempelvis inom byggindustri, lokalvård och omvårdnad. Samtidigt ökar pensionsåldern, och en viktig fråga är hur äldre med tunga arbeten ska orka arbeta längre.
– Vi behöver en fördjupad kunskap om hur belastningen ser ut i de här yrkena, för att se vilka åtgärder som kan främja ett långt arbetsliv.
Det säger Viktoria Wahlström, fysioterapeut och forskare vid Umeå universitet.
Vi behöver en fördjupad kunskap om hur belastningen ser ut i de här yrkena.
Viktoria Wahlström, fysioterapeut och forskare.
Tillsammans med flera kollegor har hon drivit ett forskningsprojekt där de utvärderat en metod som mäter fysisk belastning.
– Tidigare studier har visat att det finns stor variation i fysisk belastning inom ett yrke. Därför behövs enkla och effektiva mätmetoder som kan användas på individ- eller gruppnivå.
Mätte med specialtröja
Metoden de utvärderat kallas Wergonic, och består bland annat av en specialtröja som är utvecklad tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Så här fungerar det:
- Specialtröjan har fickor på armar och rygg där man kan fästa rörelsemätare.
- Mätarna kopplas upp via Bluetooth mot en app som registrerar hur man rör sig.
- Appen bearbetar sedan mätdata och skapar en rapport.
I det här försöket fästes även en pulsmätare i ett band runt bröstkorgen. Den fysiska belastningen mättes under tre arbetsdagar.
Deltagarna var 50 år och äldre
I projektet har 129 personer testat mätmetoden. Studiedeltagarna var minst 50 år och aktiva i fysiskt tunga arbeten som storkök, lokalvård, vård- och omsorg men också byggarbetare.
Både ergonomer och testdeltagare säger att mätmetoden Wergonic är enkel, smidig och tidseffektiv att använda. Den uppfattas inte heller som störande i jobbet. Ergonomer och chefer som intervjuades tycker i sin tur att det är bra att få faktiska siffror på belastningarna, och att det hjälper dem att ta ställning till åtgärder som kan underlätta i arbetet.
– Men cheferna säger också att de behöver hjälp från en ergonom för att göra sådana här mätningar på sin personal, säger Viktoria Wahlström.
Viktigt att planera mätning tillsammans
En del medarbetare hade svårare att se nyttan med insatsen. De beskrev också hur viktigt det är att göra mätningar under representativa dagar för att resultaten skulle bli korrekta. Det fanns alltså en oro för att man kunde dra förhastade eller felaktiga slutsatser av hur belastningen faktiskt ser ut.
– Det visar hur viktigt det är att man som chef är tydlig med varför man gör de här mätningarna och hur resultaten ska användas. Man behöver planera mätningen i samarbete med medarbetarna.
Utöver mätningarna med Wergonic gjorde studiedeltagarna bland annat en hälsoundersökning, där det ingick ett konditionstest. De fick också svara på en enkät.
Många hade kronisk smärta
Enkäten och konditionstesterna visade bland annat att:
- En tredjedel av deltagarna hade besvärande kronisk smärta som påverkade deras livskvalitet.
- 60 procent av deltagarna uppgav att de är så trötta efter jobbet att det påverkar fritiden på ett negativt sätt.
- Hälften av deltagarna hade låg kondition, samtidigt som de har fysiskt krävande jobb.
Tunga jobb ger inte bättre kondition
Man vill gärna tro att mycket rörelse i arbetet ger bra kondition. Men det fungerar inte riktigt så, menar Viktoria Wahlström. Intensiteten på aktiviteten på jobbet är inte så hög att den ger en träningseffekt. Istället belastar det kroppen så att man kan vara väldigt trött när man kommer hem.
– Det kan förklara varför många i de här yrkena känner en utmaning med att komma igång med träning på fritiden. Samtidigt vet man från tidigare studier att om man är i bättre fysisk form minskar risken för förtidspension och hjärtsjukdom.
Äldre vill ha mer flexibel arbetstid
Många som har fysiskt tunga jobb vill gå i pension tidigare. Tidigare forskning har visat att ekonomisk situation och personlig hälsa påverkar vilken ålder man planerar att gå i pension. Den här studien visade också att de som har mer smärta värderade sin arbetsförmåga lägre, och ville sluta jobba tidigare.
De som har ett bra stöd från chef och kollegor anger å andra sidan att de vill gå i pension senare. Den psykosociala arbetsmiljön påverkar alltså hur länge man orkar och vill arbeta.
Deltagarna anger även att mer flexibla arbetsscheman, exempelvis kortare arbetsdagar eller en ledig dag i veckan, skulle underlätta för att arbeta högre upp i åren.
– Vi vet att det tar längre tid att återhämta sig från belastning när man blir äldre. Därför är det ganska logiskt att man önskar mer flexibilitet i schemaläggningen.
Viktigt hålla i det systematiska arbetsmiljöarbetet
Forskningsprojektet ger vissa fingervisningar om hur man kan behöva tänka för att fler äldre ska kunna fortsätta jobba i tunga yrken. Här är det systematiska arbetsmiljöarbetet viktigt.
– Många arbetsplatser lägger också kraft på detta, och mycket har förbättrats genom olika hjälpmedel. Men samtidigt har effektivitetskraven ökat, och det är en svår ekvation.
Träning och arbetsanpassning
Att vara fysiskt aktiv och träna är en hjälp om man har ett fysiskt krävande jobb. Generellt är det bäst att börja träna så tidigt som möjligt i livet. Vi vet fortfarande för lite om hur äldre personer i fysiskt krävande jobb bäst ska lägga upp sin träning. Här behövs mer kunskap, menar Viktoria Wahlström.
– Brandmän och poliser tränar på arbetstid. Det vore kanske bra om man kunde göra det även i andra fysiskt tunga yrken.
Arbetsanpassningar är ett annat viktigt verktyg. Arbetsgivaren har ett ansvar för att anpassa arbetssituationen för de som behöver det.
– Samtidigt ser vi att det är svårt i praktiken, för om man plockar bort en belastning för någon, kan den hamna på andra istället. Många chefer i offentlig sektor upplever också allt mindre handlingsutrymme när det gäller den frågan.
Hård belastning kan påverka hjärtat
Det finns rekommendationer om att man under en åtta timmars arbetsdag inte ska ligga på en belastning över 33% av sin maximala fysiska kapacitet. Då kan kroppen hålla en stabil hjärtfrekvens och inte bli överbelastad.
Studier har visat en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom i fysiskt krävande yrken. Detta fenomen brukar kallas den fysiska aktivitetsparadoxen.
Orsaken kan vara att belastningen på jobbet är för lågintensiv för att ge träningseffekt. Den innehåller statiska och monotona moment, och tiden för återhämtning blir för kort.
