Drönare i kommunal tjänst sparar tid och minskar risker

14 januari 2025 Lästid: 5 min
Sammanfattning av artikeln

Drönare används allt mer i kommuner.

Hannu  Virta är tekniker i Göteborgs stad. Han har fått en utbildning för att köra drönare. Han använder den bland annat för att inspektera solcellsanläggningar på taken på stadens fastigheter.

Att använda drönare för inspektioner på taken sparar tid och minskar risker. Förut behövde Hannu Virta och hans kollegor klättra upp på taken för att se efter att allt stod rätt till.

Två män i varselvästar står bredvid varandra framför en flygande drönare.
Drönare - ett hjälpmedel som sparar mycket tid för Hannu Virta, styr- och reglertekniker inom stadsfastighetsförvaltningen i Göteborgs stad. Enhetschefen Henrik Ekvall håller med.

Foto: Anna Rehnberg

Sammanfattning av artikeln

Drönare används allt mer i kommuner.

Hannu  Virta är tekniker i Göteborgs stad. Han har fått en utbildning för att köra drönare. Han använder den bland annat för att inspektera solcellsanläggningar på taken på stadens fastigheter.

Att använda drönare för inspektioner på taken sparar tid och minskar risker. Förut behövde Hannu Virta och hans kollegor klättra upp på taken för att se efter att allt stod rätt till.

Visste du att drönare kan hjälpa till att skapa en bättre arbetsmiljö? I Göteborg hjälper de bland annat solcellsinspektörerna som slipper klättra upp på tak.

– Jag tycker att det är ett fantastiskt verktyg. Det underlättar jättemycket för oss, säger Hannu Virta.

Han är styr- och reglertekniker inom stadsfastighetsförvaltningen i Göteborgs stad. Det innebär att han bland annat kopplar upp och övervakar de solceller som förvaltningen har utplacerade på sina fastigheter. Men utöver det är han också drönarförare.

Förvaltningen har sina kontor på Hisingen utanför centrala Göteborg i en stor byggnad som tidigare hörde till Lillhagsparkens psykiatriska sjukhus.

Här sköter de olika enheterna i förvaltningen allt som rör de byggnader och utemiljöer som staden behöver för skolor, vård, omsorg, administration och annan verksamhet. Efter ett politiskt beslut fick de runt 2018 i uppdrag att sätta solceller på taken på sina fastigheter när det byggdes nytt eller vid större takarbeten.

Istället för att hyra in en skylift eller klättra upp på taket så tar det en timme att göra en kontroll med drönare.

porträtt på Hannu Virta, tekniker i Göteborgs stad.

Hannu Virta, styr- och reglertekniker inom stadsfastighetsförvaltningen

– Jag kontrollerar att solcellsanläggningarna producerar el som de ska. Är det några störningar måste vi undersöka vad det beror på, säger Hannu Virta.

Kontroller på tak blir lättare med drönare

Eftersom solcellerna sitter på taken innebär det att kontrollerna nästan alltid måste göras på höga höjder. Att ha tillgång till drönare gör det arbetet mycket enklare.

–I stället för att hyra in en skylift eller klättra upp på taket så tar det en timme att göra en kontroll med drönare, säger Hannu Virta.

Tidigare har förvaltningen ibland upphandlat drönartjänster från olika företag. Men i och med alla solceller insåg de att det fanns fördelar med egna drönare.

– Vi ville ha den kompetensen i verksamheten men också för det här med säkerheten, säger Henrik Ekvall, enhetschef.

På Henrik Ekvalls och Hannu Virtas enhet Drift och underhåll jobbar det ungefär 70 personer och för deras behov räcker det just nu med en drönarförare.

Hannu Virta med drönare som används för att inspektera fastighetstak på stadsfastighetsförvaltningen.

Start och landning för drönaren ska vara säker och ligga på avstånd från hinder och människor. 

Hjälper sina kollegor

Hannu som hade kört drönare privat gick en kurs på en dag för att få en förarlicens, något som Transportstyrelsen kräver. Sedan dess ger sig Hannu Virta ut när de får larm om att något inte står rätt till på någon av solcellsanläggningarna, som är utspridda på runt 200 tak runt om i staden. Men inte sällan får han även undersöka annat.

Kollegor bad oss att passa på att kolla upp saker medan vi ändå var ute och flög.

Henrik Ekvall, enhetschef på Göteborgs stad.

Henrik Ekvall, enhetschef på inom Göteborgs stads stadsfastighetsförvaltning

– När vi började använda drönare, bad kollegor på andra enheter oss att passa på att kolla upp saker medan vi ändå var ute och flög. Det är enklare att fråga en jobbarkompis att se om en takplåt saknas eller kontrollera en hängränna, än att be någon från ett inhyrt drönarföretag, säger Henrik Ekvall.

Samordning för hela kommunen

Ingemar Bogestad, enhetschef på förvaltningens IT- och digitaliseringsenhet, är också samordningsansvarig för drönarverksamheten i kommunen. Han ser till att alla förvaltningar som använder drönare följer deras säkerhetsföreskrifter. De beskriver hur flygningar ska gå till men också hur drönarna ska vara utrustade och underhållas.

Han har också tillsammans med ett konsultföretag tagit fram ett dokument som innehåller de rutiner som alla drönarförare ska följa. När det var färdigt skickade han ut det på remiss till alla förvaltningar i staden. Alla medarbetare fick då möjlighet att komma med synpunkter.

Det finns en del regler att följa kring flygningarna.

Varje drönare förvaras i en stadig svart väska som innehåller allt för en flygning. Själva drönarna är ganska små och ser nästan ut som leksaker men kostar mellan 70-80 000 kronor. De är därför inlåsta i en gemensam förvaring och inför en flygning får föraren checka ut den därifrån. I lådan finns också den handhållna enhet som föraren styr drönaren med via två spakar, så kallade joysticks.

Kräver planering och fokus

Vid en flygning är det viktigt att välja en start- och landningsplats som är säker och ligger på avstånd från hinder och människor. Föraren ska också ha på sig en varselväst och vara klädd i kommunens kläder så att omgivningen ser vilka det är som är ute och flyger.

– Barn kommer fram direkt när man är ute och kör. De är nyfikna och undrar vad vi gör, säger Hannu Virta.

En av de viktigaste reglerna är att föraren alltid måste kunna se drönaren när den är i luften. Det innebär att Hannu Virta inte kan släppa den med blicken när han flyger. Därför finns alltid en ytterligare person med som fungerar som observatör med. Den står bredvid föraren och håller uppsikt, men kan också svara på frågor från förbipasserande.

På sikt ser vi att det finns många utvecklingsområden.

Ingemar Bogestad enhetschef, stadsfastighetsförvaltningen.

Ingemar Bogstad, enhetschef på förvaltningens IT- och digitaliseringsenhet

– Vi planerar också att på sikt ha en flagga eller vimpel att ställa upp så att det är tydligt att vi kommer från kommunen, säger Ingemar Bogestad.

Just riskmedvetandet är viktigt. Det finns till exempel fastigheter där de inte flyger utan att kontrollera med personalen på verksamheten om det är okej. De planerar också att framöver informera om flygningarna på kommunens hemsida.

Drönare kan användas för flera saker i framtiden

Just under vintertid kan väder ställa till det och de lägre temperaturerna gör att batteritiden blir förkortad vilket minskar användningen. Men trots det är fördelarna stora. På sikt tror Ingemar Bogestad att användningen kommer att öka.

– På sikt ser vi att det finns många utvecklingsområden som att kunna analysera video med AI och sådant. Men där är vi inte ännu, säger Ingemar Bogestad.

En man står framför en byggnad och håller i en joystick till drönaren som flyger i luften ovanför honom.

Hannu Virta gick en endagskurs för att få en förarlicens. Nu kontrollerar han både solceller och annat på stadens fastigheters tak, som trasiga takpannor eller hängrännor.

 

Så har andra använt drönare

I Falu kommun har man använt dem för att mäta snöhögar och schaktmassor. Vid en sådan mätning kom det fram att kommunen hade betalat 400 000 kronor för mycket för ett anläggningsarbete med schaktmassor.

I Säffle kommun har de inspekterat asfaltsvägar utan att behöva stänga av trafiken.

Källa: SKRs handbok Drönare i kommunal verksamhet

Vad är en drönare?

En drönare är ett obemannat luftfartyg som fjärrstyrs av en förare på annan plats eller förprogrammeras att följa en bestämd rutt.

En drönare kan i princip ha vilken storlek eller vikt som helst; den kan vara liten och lätt eller stor och tung som ett transportflygplan, ha multirotor eller fasta vingar och den kan operera på alla möjliga höjder i luftrummet.

Drönaren är i behov av antingen en mänsklig fjärrpilot eller någon form av automatisk styrning.

Källa: SKRs handbok Drönare i kommunal verksamhet

Riktlinjer för användning av drönare i Göteborgs stad

Göteborgs stad  har tagit fram ett dokument med så kallade operativa procedurer för drönarflygningar. Där finns bland annat information om:

  • Vilka krav som ställs på föraren, som att den har licens och giltigt drönarkort från Transportstyrelsen.
  • Hur flygningen ska planeras och genomföras med hänsyn till bland annat djur, folksamlingar men också zoner där flygning är förbjuden.
  • Checklistor för riskbedömningar, start, flygning och landning.
  • Kontroll av drönare.
  • Hur incidenter och ska hanteras och registreras.

Handledning för flygning med drönare

SKR har gett ut en handledning för drönarflygning inom kommuner och regioner.

Den hjälper kommuner att förstå användningen av drönare, regelverket, organisatoriska krav samt ger stöd för chefer, handläggare och politiker.

Här hittar du SKRs handbok Drönare i kommunal verksamhet

Text: Teres Hallman
Kontakt: [email protected]