Vissa sitter eller står för mycket på jobbet, medan andra har fysiskt tunga arbetsuppgifter. Båda varianterna kan leda till ohälsa. Nu kommer rekommendationer för hur man kan skapa rörelsevariation – oavsett vilken typ av arbete man har.
2021 kom Folkhälsomyndighetens rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande. Huvudbudskapet var att röra sig mer och begränsa tiden man sitter.
På Arbetsmiljöverket tyckte man att det budskapet behövde förtydligas.
– Det finns många yrkesgrupper som upplever tung fysisk belastning och snarare skulle behöva sitta mer, säger Elin Vidlund, sakkunnig handläggare inom ergonomi på Arbetsmiljöverket.
Tillsammans med Folkhälsomyndigheten har nu Arbetsmiljöverket tagit fram en guide. Den ska ge arbetsgivare stöd i att tillsammans med medarbetarna skapa rörelse och rätt belastning i arbetslivet, oavsett vilken typ av arbete man har.
Elin Vidlund konstaterar att arbetsgivare har ett stort arbetsmiljöansvar som man ibland inte fullföljer. Arbetsmiljöverket har de senaste åren gjort inspektioner med fokus både på stillasittande arbete, tunga lyft och personförflyttningar. Många av de inspekterade verksamheterna fick krav på att förbättra sitt arbetsmiljöarbete efter att Arbetsmiljöverket varit där.
– Visst har arbetstagare ansvar för att följa anvisningar och använda skydds- och arbetsutrustning som finns. Men om arbetssituationen är så stressig att man inte hinner med detta, är det arbetsgivarens ansvar att åtgärda det, säger hon.
Det finns många yrkesgrupper som snarare skulle behöva sitta mer.
Elin Vidlund, Arbetsmiljöverket
Stora skillnader mellan olika stillasittande arbeten
För att minska ohälsa i arbetslivet har man traditionellt fokuserat på att minska akuta risker och hälsofarliga belastningar. Men i takt med att allt fler arbeten innebär långvarigt stillasittande, till exempel i fordon, på kontor eller inom industrin, har behovet ökat att också rikta insatser mot dessa yrkesgrupper.
Kontorsarbetare sitter i genomsnitt fem och en halv timme och bussförare nästan sju timmar under en åttatimmars arbetsdag. Men det är stora skillnader inom kategorin stillasittande arbeten, menar Elin Vidlund. För kontorspersonal finns ofta möjlighet att ta paus, ställa sig upp, göra enkla rörelseövningar eller kanske gå en snabb promenad på lunchen. Kontorspersonal och högre tjänstemän är också de som generellt har en bra hälsa och dessutom rör sig mer på fritiden. Medan exempelvis busschaufförer har sämre möjlighet att ta en paus och bryta stillasittandet. De är också en grupp som har mer ohälsa och rör sig mindre på fritiden.
– Det kan bero på flera saker, som att deras arbete är mer kognitivt tröttande eftersom de under arbetsdagen träffar många olika människor, säger Elin Vidlund.
Många har manuella arbetsuppgifter
Nästan hälften av alla arbetstagare känner sig kroppsligt uttröttade efter arbetet varje vecka. Det är särskilt vanligt bland de som arbetar på restaurang, i butik och bland förskollärare. Andra yrkesgrupper där många tycker att arbetet är fysiskt tungt är byggnadsarbetare, lokalvårdare, snabbmatspersonal och undersköterskor inom hemtjänst och på äldreboenden.
– Vi tror ofta att den tekniska utvecklingen tagit bort många tunga och jobbiga moment i yrkeslivet. Men det finns fortfarande mycket manuellt arbete kvar, framför allt inom vård och omsorg.
Utifrån forskning har man säkra belägg för att de med fysiskt tungt arbete riskerar till exempel muskelbesvär, långvarig sjukskrivning och även förtidspension. Att kunna variera belastningen under arbetsdagen är en viktig åtgärd menar Elin Vidlund. Exempelvis genom att kunna sitta ner ibland. Något som även gäller de som står mycket i sitt jobb.
Träning på arbetstid inte alltid lösningen
Kombinationen av att ha ett fysiskt tungt arbete och samtidigt låg konditionsnivå ökar också risken för sjukdom, jämfört med att ha ett arbete som inte är fysiskt tungt. Ofta är det de som har ett fysiskt tungt arbete som har sämst kondition. Träning under arbetstid kan vara ett bra verktyg. Men då måste det finnas tid för återhämtning efteråt, och den kan se olika ut beroende på arbetsuppgifter.
– Samtidigt är det viktigt att påpeka att träning på arbetstid inte får vara den enda åtgärden för att lösa brister i arbetsmiljön, utan ett komplement till övriga insatser.
Samarbeta med medarbetarna
Bäst resultat med arbetsmiljöarbetet får den arbetsgivare som samarbetar med personalen. Vilket man faktiskt är skyldig att göra enligt lag, poängterar Elin Vidlund. En god arbetsmiljö är inget sidospår, utan en förutsättning för att människor ska kunna göra ett bra jobb och samtidigt må bra. Dessutom hjälper det till att göra en arbetsplats attraktiv, menar Elin Vidlund.
– Ha regelbundna arbetsplatsträffar där ni pratar om arbetsmiljö och om hur man skulle kunna göra. Arbetstagarna är ju de som bäst känner till hur deras arbetsuppgifter fungerar och hur de påverkar dem.