närbild på en hand som med hjälp av en trasa torkar ett skrivbord med detalj av ett tangentbord i vänstra hörnet.

Fysisk belastning på jobbet är inte farligt i sig. Den som har utrymme för återhämtning, en variation av arbetsuppgifter och inflytande över sitt arbete, har större chans att må bra.

Foto: Peter Melander / TT

Lagom belastning får kroppen att trivas

Lagom är bäst. Lite fysisk belastning på jobbet är bara bra. Minst värk har de som varken rör sig för lite eller för mycket. Bra ledarskap och att ha inflytande hjälper också mot värk och belastningsbesvär.

Åtta av tio svenskar får någon gång ont i ländryggen. I kommuner och landsting är värk och belastningsskador det näst största arbetsmiljöproblemet, endast toppat av stress och utmattning. Närmare varannan arbetssjukdom som anmäldes av män till Arbetsmiljöverket 2015 berodde på muskel- och ledbesvär.

Centrum för belastningsskadeforskning, CBF, vid Högskolan i Gävle presenterade den 16 april tio års forskning om kroppen i arbete och vila under ett seminarium på SKL. Forskningen har handlat om hur man kan få ett hälsosamt arbetsliv som inte ger anställda problem med muskler och leder.

Forskningen tar nya vägar

– Förr handlade det mycket om att reducera belastningen, ju mindre desto bättre var ambitionen. Nuförtiden intresserar forskarna sig för hela belastningsförloppet med toppar och dalar, man undersöker hur mönstret av belastning och återhämtning ser ut, säger Svend Erik Mathiassen, professor vid CBF.

Belastningsskadeforskningen har med andra ord fått en annan inriktning än tidigare. Anledningen är bland annat att man sett att sambanden är mer komplexa än man tidigare trott. Hur vila och arbete kombineras och hur man har det psykiskt och socialt på jobbet spelar stor roll för värk och belastningsorsakade besvär.

Bäst att sitta lagom mycket

närbild på äldre man i blå skjorta med lite rufsigt hår.– Många sitter mycket still. Vissa sitter 90 procent av arbetstiden, säger Svend Erik Mathiassen.

Att röra sig för lite är inte bra. Under senare år har det kommit forskning som visar att det kan vara farligt att sitta för mycket. Det ökar risken för diabetes, hjärtkärlsjukdom och vissa cancerformer. Men det är inte heller bra att röra på sig för mycket.

– Det är bäst att sitta lagom, inte för mycket och inte för lite. Smärtnivån var lägst hos dem som satt måttligt och högst hos dem som satt minst och mest per dag, säger David Hallman, forskare vid CBF som deltagit i ett forskningsprojekt där de mätt, med hjälp av så kallade accelerometrar, hur mycket anställda rörde på sig under dagen. De som hade minst besvär med värk satt mellan sex och åtta timmar per dag.

Använd lyfthjälpmedel

Dessutom hade sittperiodernas längd betydelse.

– Ju mer man sitter i korta perioder, desto mindre risk för stark smärta, säger David Hallman och får medhåll av Eva Bergsten, även hon forskare vid CBF.

– Hur ofta och hur länge man gör något har betydelse för om man utvecklar besvär och den insikten är värdefull även inom exempelvis vården, säger hon.

Hon betonar att det är viktigt att det finns tid för återhämtning och att man använder hjälpmedel, till exempel lyftredskap, som minskar tung belastning.

Inflytande stärker hälsan

Psykosociala faktorer spelar en oväntat stor roll för värk och smärta. Bra ledarskap och inflytande är hälsosamt även när det gäller muskler och leder. Det såg Eva Bergsten när hon undersökte den av belastningsbesvär hårt drabbade yrkesgruppen flyglastare.

– Var man inte nöjd med ledarskap och inflytande så hade man mer ont, säger hon.

Hon betonar att man måste utvärdera åtgärder så att man ser om de får effekt. Hennes forskargrupp tog fram en ergonomiutbildning för att öka användningen av arbetsredskap som skulle göra belastningen mindre tung för flyglastarna. Men fast deltagarna var nöjda med utbildningen så ökade inte användningen av redskapen. Det fanns inte tid för det och saknades stöd från cheferna, hävdade man.

Arbetsrotation bra avlastning

Om man ska öka variationen på jobbet genom att rotera arbetsuppgifter krävs det att arbetsuppgifterna är tillräckligt olika för att arbetsrotationen ska få en positiv effekt. Att lägga in pauser är ett annat vanligt sätt att motverka belastningsbesvär. Men pauser har ofta begränsad effekt eftersom de utgör en så pass liten del av arbetstiden.

Text: Michael Nyhaga, 17 april 2018

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Nytt verktyg ger full koll på OSA

Nu lanserar Suntarbetsliv OSA-kollen! Det nya verktyget hjälper arbetsplatser att jobba tillsammans med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA). – OSA-kollen blir ett stöd att luta sig mot när föreskrifterna…

Nu riskbedömer park och förskola tillsammans

Gemensamma riskbedömningar för förskolan och parkgruppen – det blev resultatet när chefer och skyddsombud i Skövde kommun gick Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning tillsammans. På vintern kommer park- och anläggningsanställda med sina traktorer…

Arbetsplatsträff – så pratar vi OSA

Hur hanterar vi hög arbetsbelastning? Finns tid för återhämtning? Och hur löser vi konflikter? Ett APT-kit med frågor kring OSA hjälper arbetsplatser i Södertälje kommun att få fart på sitt…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?