Lagom är bäst. Lite fysisk belastning på jobbet är bara bra. Minst värk har de som varken rör sig för lite eller för mycket. Bra ledarskap och att ha inflytande hjälper också mot värk och belastningsbesvär.
Åtta av tio svenskar får någon gång ont i ländryggen. I kommuner och landsting är värk och belastningsskador det näst största arbetsmiljöproblemet, endast toppat av stress och utmattning. Närmare varannan arbetssjukdom som anmäldes av män till Arbetsmiljöverket 2015 berodde på muskel- och ledbesvär.
Centrum för belastningsskadeforskning, CBF, vid Högskolan i Gävle presenterade den 16 april tio års forskning om kroppen i arbete och vila under ett seminarium på SKL. Forskningen har handlat om hur man kan få ett hälsosamt arbetsliv som inte ger anställda problem med muskler och leder.
Forskningen tar nya vägar
– Förr handlade det mycket om att reducera belastningen, ju mindre desto bättre var ambitionen. Nuförtiden intresserar forskarna sig för hela belastningsförloppet med toppar och dalar, man undersöker hur mönstret av belastning och återhämtning ser ut, säger Svend Erik Mathiassen, professor vid CBF.
Belastningsskadeforskningen har med andra ord fått en annan inriktning än tidigare. Anledningen är bland annat att man sett att sambanden är mer komplexa än man tidigare trott. Hur vila och arbete kombineras och hur man har det psykiskt och socialt på jobbet spelar stor roll för värk och belastningsorsakade besvär.
Bäst att sitta lagom mycket
– Många sitter mycket still. Vissa sitter 90 procent av arbetstiden, säger Svend Erik Mathiassen.
Att röra sig för lite är inte bra. Under senare år har det kommit forskning som visar att det kan vara farligt att sitta för mycket. Det ökar risken för diabetes, hjärtkärlsjukdom och vissa cancerformer. Men det är inte heller bra att röra på sig för mycket.
– Det är bäst att sitta lagom, inte för mycket och inte för lite. Smärtnivån var lägst hos dem som satt måttligt och högst hos dem som satt minst och mest per dag, säger David Hallman, forskare vid CBF som deltagit i ett forskningsprojekt där de mätt, med hjälp av så kallade accelerometrar, hur mycket anställda rörde på sig under dagen. De som hade minst besvär med värk satt mellan sex och åtta timmar per dag.
Använd lyfthjälpmedel
Dessutom hade sittperiodernas längd betydelse.
– Ju mer man sitter i korta perioder, desto mindre risk för stark smärta, säger David Hallman och får medhåll av Eva Bergsten, även hon forskare vid CBF.
– Hur ofta och hur länge man gör något har betydelse för om man utvecklar besvär och den insikten är värdefull även inom exempelvis vården, säger hon.
Hon betonar att det är viktigt att det finns tid för återhämtning och att man använder hjälpmedel, till exempel lyftredskap, som minskar tung belastning.
Inflytande stärker hälsan
Psykosociala faktorer spelar en oväntat stor roll för värk och smärta. Bra ledarskap och inflytande är hälsosamt även när det gäller muskler och leder. Det såg Eva Bergsten när hon undersökte den av belastningsbesvär hårt drabbade yrkesgruppen flyglastare.
– Var man inte nöjd med ledarskap och inflytande så hade man mer ont, säger hon.
Hon betonar att man måste utvärdera åtgärder så att man ser om de får effekt. Hennes forskargrupp tog fram en ergonomiutbildning för att öka användningen av arbetsredskap som skulle göra belastningen mindre tung för flyglastarna. Men fast deltagarna var nöjda med utbildningen så ökade inte användningen av redskapen. Det fanns inte tid för det och saknades stöd från cheferna, hävdade man.
Arbetsrotation bra avlastning
Om man ska öka variationen på jobbet genom att rotera arbetsuppgifter krävs det att arbetsuppgifterna är tillräckligt olika för att arbetsrotationen ska få en positiv effekt. Att lägga in pauser är ett annat vanligt sätt att motverka belastningsbesvär. Men pauser har ofta begränsad effekt eftersom de utgör en så pass liten del av arbetstiden.