I Falu kommun utreder man kränkande särbehandling helt öppet, och en ursäkt till den som drabbats är viktigt.
– Målet är att parterna ska försonas, inte ha en rättegång för att hitta syndabockar, säger HR-chefen Richard Mårtensson.
En medarbetare upplever sig vara nitiskt kontrollerad av sin chef. En annan får endast göra de arbetsuppgifter som de andra tycker är tråkiga. En tredje blir baktalad och kollegorna påstår saker som inte är sanna, som sedan sprids i organisationen och till slut blir en sanning. Eller någon görs systematiskt till syndabock för fel som sker i organisationen. Det är några typiska exempel på kränkande särbehandling.
Varje år begår minst 100 personer självmord till följd av mobbning i arbetslivet, enligt Stefan Blomberg på Arbets- och miljömedicin i Linköping, som utreder sambandet mellan sjukdom och kränkande särbehandling.
– Det är vårt dödligaste arbetsmiljöproblem, så det finns all anledning att satsa på de här frågorna.
Det säger Richard Mårtensson, HR-chef i Falu kommun som har haft flera svåra arbetsmiljöärenden.
Baseras på fakta istället för hörsägen
Det nya sättet att utreda kränkande särbehandling bygger på den norska forskningsbaserade metoden Faktaundersökning. Den går i korthet ut på att ta reda på vad som faktiskt har hänt.
Arbetssättet prisas av de arbetsmiljöansvariga i kommunen. En onsdag i augusti träffar Suntarbetsliv HR-chefen, en HR-specialist, kommunstyrelsens ordförande, omsorgsförvaltningens chef och skyddsombudet från Kommunal. Alla är överens om att metoden fungerar, framför allt för att den är öppen och bygger på fakta.
Av de åtta fallen som har utretts enligt den nya metoden, har utredaren i ett par fall kommit fram till att det handlar om kränkande särbehandling. Andra gånger har det visat sig handla om organisatoriska brister, men kränkande särbehandling har inte kunnat styrkas. I något fall har man slagit fast att det inte handlar om kränkande särbehandling, utan ett missförstånd. I alla åtta fallen arbetar både anmälare och anmälda kvar, och mår bra.
Liknar förundersökning
I det pampiga arbetsrummet i rådhuset med utsikt över Stortorget och Kristine kyrka, berättar Richard hur han upptäckte metoden av en slump på en föreläsning i Stockholm för drygt tre år sedan. Den påminner om en polisiär förundersökning och är radikalt annorlunda jämfört med tidigare arbetssätt.
– Man bryr sig inte om människors karaktär utan undersöker enbart vilka händelser som har inträffat, vem sa vad, när, och vilka andra var där? Sedan gör utredaren en bedömning utifrån föreskriften om det handlar om kränkande särbehandling eller inte, händelse för händelse.
Det är viktigt att det blir en så oberoende utredning som möjligt
Utredaren kan vara en intern eller en extern person med psykolog eller beteendevetarkompetens, som är utbildad i den norska metoden. Falu kommun har till exempel ett avtal med Previa.
– Det är viktigt att det blir en så oberoende utredning som möjligt och utredaren jobbar helt självständigt, säger Richard Mårtensson.
Viktigt med en ursäkt
Utredningen är dessutom helt öppen. Det går inte att komma med anonyma anklagelser, något Richard ser som en stor fördel. Du måste stå för dina påståenden.
– Att säga till någon att det finns människor här som tycker illa om dig, är den yttersta formen av mobbning. Här blir det väldigt konkret. Det handlar inte om tyckande utan om konkreta händelser.
I många fall av kränkande särbehandling, slutar det med att den som känner sig utsatt eller den som utsätter, blir utköpt, avskedad eller långtidssjukskriven för att så småningom bli utslussad ur organisationen när sjukpenningen upphör.
– Då mår människor fortfarande ofta väldigt dåligt, istället för att kunna säga förlåt och gå vidare, säger Richard.
Just ursäkten är väldigt viktig, menar Richard. Han har mött många människor som fått gå med flera årslöner i avgångsvederlag, men som ändå är ledsna och besvikna 30 år senare. När han frågar dem vad de saknar, så säger samtliga: en ursäkt.
Brett politiskt stöd
Både den politiska majoriteten och oppositionen stöttar arbetet med den nya metoden för att utreda kränkande särbehandling.
– För oss är det viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare för våra 5000 anställda. Arbetsmiljön är ju vårt yttersta ansvar som politiker. Det handlar om att varje individ ska känna sig trygg i sin anställning och våga säga ifrån om man känner sig kränkt, säger Susanne Norberg, kommunstyrelsens ordförande.
Hon tycker att utredningen i sig är viktig även om det inte handlar om kränkande särbehandling. Ibland rör det sig om rena missförstånd som med hjälp av den här metoden kan klaras ut. Anmälarna har ändå varit nöjda med resultatet eftersom de fått en rättvis och opartisk prövning.
Hoppas fler vågar anmäla
På omvårdnadsförvaltningen snett över torget sitter omvårdnadschefen Pia Joelsson. Hon tilltalas av att metoden bygger på fakta istället för hörsägen.
Hon berättar om en utredning, där en medarbetare hade en känsla av att vara mobbad under flera år av ett antal kollegor, som inte kände igen sig i beskrivningen. Utredningen som skedde i flera steg kom till sist fram till att det inte handlade om kränkande särbehandling eller mobbning. De inblandade kunde ta varandra i hand och be om ursäkt.
– Den som anmälde hade mått dåligt under flera år och eftersom de som blev anmälda inte visste om det kunde de inte heller ändra sitt beteende, säger Pia.
Om medarbetarna vet att Falu kommun tar problemen på största allvar, så tror Pia också att fler ska våga anmäla i ett tidigt skede innan skadan hunnit bli så stor.
Jobbar också med värdegrund
– Modellen är jättebra, även om den inte är implementerad i alla arbetsgrupper ännu. Nu är det viktigt att metoden blir så känd att man vågar anmäla och känner sig säker på att man är skyddad under tiden utredningen pågår, säger Malin Särmark, huvudskyddsombud i Kommunal avdelning Falun, när vi pratas vid på en parkbänk alldeles nere vid Faluån.
Hon poängterar också vikten av jobba mer förebyggande till exempel genom att arbeta mer med kommunens värdegrund och prata om vad en kränkning egentligen är.
HR-specialisten Christina Forsberg håller med.
– Om man sköter det systematiska arbetsmiljöarbetet och jobbar utifrån den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, så minskar risken för att kränkande särbehandling ska uppstå. Där är det ju tydligt att arbetsgivaren har ett ansvar för att arbeta mot kränkande särbehandling.
Christina vill att arbetsplatsträffarna används för att öka medvetenheten om hur lätt det är att vi kränker varandra utan att vi menar det och vad man ska göra om man känner sig kränkt.
– Det är lättare att skapa spelregler i ”fredstid” och prata om hur vi är mot varandra, vad som är ok och inte. Och det bästa är förstås om missförståndet går att reda ut direkt.
Coach till cheferna
För att förebygga kränkande särbehandling har Falun också anställt en egen chefscoach eftersom det finns forskning som visar att det blir färre kränkningar när cheferna får stöd. Ledarna får också utbildningar i etik. Andra åtgärder är ett heltidsavtal som också ger rätt till deltid och skapar förutsättningar för en bättre arbetsmiljö, samt en kompetensbaserad rekrytering som leder till en mer rättvis kultur.
Tillbaka i stadshuset, tror Richard att det kommer att ta många år innan Falun har implementerat den nya metoden fullt ut i alla chefsled, hos alla förtroendevalda och hos alla medarbetare.
– Även om vi kommer att göra många fel, så ska vi vara stolta över att vi har valt att se problemet.