Den som tar tag i problemet när en kollega mobbas mår bättre än den som inte gör något. Det visar ny forskning. Arbetsgivare behöver därför inte bara motverka mobbning utan även underlätta för mobbades arbetskamrater att agera.
Mobbning är vanligt i arbetslivet. Var tionde anställd uppger att de mobbats på sin arbetsplats.
Mobbning kan vara att man exempelvis blir baktalad på jobbet, ofta blir utskälld eller aldrig bjuds med när jobbarkompisar äter lunch. Det här kan bland annat skapa ångest och depression hos de som drabbas.
Men de som blir vittnen till mobbningen kan också må dåligt.
I en ny forskningsstudie har forskare vid Linköpings och Bergens universitet undersökt hur de som bevittnar mobbning på arbetsplatsen mår.
Man vet sedan tidigare att åskådarnas psykiska hälsa kan påverkas. Men i den färska studien har forskarna jämfört hur de som agerar på mobbningen mår med de som inte gör något.
Tydlig skillnad
Att agera kan till exempel vara att säga ifrån och visa att behandlingen inte är okej, eller att prata ihop sig med flera kollegor och visa stöd tillsammans.
Michael Rosander är biträdande professor i psykologi vid Linköpings universitet och ansvarig forskare bakom studien.
– Det var förvånande att det var en så tydlig skillnad. Det var inte bara det att de negativa konsekvenserna av att bevittna mobbning minskade hos de som gjorde något. De försvann helt, berättar han.
De som bevittnade mobbning utan att agera fick däremot mentala hälsoproblem som exempelvis ångest.
Enkäter till slumpvis utvalda
Statistiska centralbyrån har hjälpt forskargruppen bakom studien att göra ett slumpvis urval bland svenska anställda. Drygt 1 000 personer har svarat på forskarnas enkäter.
Enkäterna innehåller bland annat frågeinstrument som mäter mobbning och psykisk ohälsa. De innehåller också frågor om man bevittnat mobbning och om den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön. För att kunna se hur svarspersonernas hälsa påverkades gjorde forskarna en första mätning och följde upp den med samma enkätfrågor ett och ett halvt år senare.
Linköpingsforskarna har flera pågående studier inom det övergripande forskningsprojektet WHOLE där de undersöker mobbning ur olika aspekter. Bland annat när det gäller skillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda och om mental ohälsa som riskfaktor för mobbning.
Arbetsgivaren har ansvaret
Arbetsgivaren har både ett juridiskt och moraliskt ansvar att motverka mobbning och dess negativa effekter.
– Arbetsmiljöverkets föreskrifter är tydliga om arbetsgivaransvaret när det gäller kränkande särbehandling. Och om den kränkande särbehandlingen är systematisk så är det mobbning, säger Michael Rosander.
De viktigaste faktorerna för mobbning är organisatoriska
Han betonar att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret om mobbning uppstår. Inte den som upptäcker att en kollega behandlas illa. Det är inte en individfråga.
– Det finns individuella faktorer som spelar in för mobbning. Men de viktigaste faktorerna är organisatoriska och dem har arbetsgivaren ansvar för.
Förebygg med tydliga roller
Mobbning kan förebyggas genom att ansvar och roller är tydliga i organisationen. Då minskar risken för negativa konflikter.
– När man har olika idéer om vad man ska göra och inte vet vad som förväntas av en så har man fröet till en mobbningssituation. Det är en av de viktigaste riskfaktorerna för mobbning, förklarar Michael Rosander.
Underlätta för medarbetare att agera
Men arbetsgivaren behöver också skapa förutsättningar att ingripa om någon mobbas på arbetsplatsen. Tidigare forskning visar att socialt stöd hjälper den som blir mobbad. Möjligheter att agera är inte bara viktigt för de drabbade. Det är avgörande även för vittnenas hälsa, enligt den nya studien.
Det finns mycket arbetsgivaren kan och ska göra som underlättar för medarbetare att agera, menar Michael Rosander. Arbetsgivaren ska till exempel
- tydliggöra problemet med mobbning och vad mobbning är
- skapa medvetenhet om hur mobbning påverkar människor
- ta in arbetet mot mobbning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM.