Karin Eriksson och Elena Jakobsson på Vännäs kommun med riktlinjerna mot kränkande särbehandling

I Vännäs arbetar kommunen aktivt mot kränkande särbehandling, bland annat genom att trycka upp informationsblad med tydliga riktlinjer. Det berättar Karin Eriksson och Elena Jakobsson.

Foto: Sandra Lundberg / Lupin foto

Så jobbar Vännäs för respektfullt bemötande

Nolltolerans mot kränkande särbehandling, det är det som gäller bland medarbetare i Vännäs kommun. Vägen dit går via tydliga riktlinjer, utbildning för alla medarbetare och en god samverkan. Hjälp på vägen har de också fått av Suntarbetslivs material.

Ett par mil väster om Umeå – mellan inlandets fjäll och Umeås kust – ligger den lilla kommunen Vännäs. Invånarna är runt 9000 och de största arbetsgivarna finns inom den offentliga sektorn.

Runt kommunen slingrar sig Umeälven, och strax intill älven ligger de äldreboenden som tillhör Vännäsby Äldrecenter. Här är Elena Jakobsson chef. Ett av hennes uppdrag är att se till att kränkande särbehandling inte förekommer bland medarbetarna. Kommunledningen har nämligen sagt att det numera är nolltolerans som gäller i hela kommunen.

– Jag jobbar för en arbetsmiljö där alla ska trivas, säger Elena Jakobsson.

Tydliga riktlinjer

Till sin hjälp har hon tydliga riktlinjer för respektfullt bemötande. I riktlinjerna står det vilka beteenden som är acceptabla och vilka som inte är det. Här står det också vad som händer om någon känner sig felaktigt behandlad av en kollega: vem man ska prata med, hur frågan tas vidare och hur det sedan följs upp.

På Äldrecenter är riktlinjerna ett lönekriterium, och de finns även med i årshjulet för arbetsplatsträffar.

– Medarbetarna läser dokumentet och så pratar vi om det på en arbetsplatsträff varje år. Men det är inte bara då; vi har alltid en levande dialog om de här frågorna. Ibland har jag till exempel kört lite rollspel, som: ”om jag sitter så här och visar att jag inte bryr mig – hur känns det då?”.

Finns alltid på plats

Elena Jakobsson är chef för 55 medarbetare. Hon har ändå tagit sig tid att lära känna dem alla personligen, och finns nästan alltid på plats ute i verksamheten.

– Det handlar mycket om att prata med personalen och lära känna dem. Lyssna och ta dem på allvar. Det är de vardagliga mötena som skapar förtroende.

Och när något händer är Elena Jakobsson snabb att agera. Gäller det en kränkning så pratar hon med de som är involverade; oftast tillsammans med skyddsombuden. Sedan beslutar hon om frågan ska tas vidare till hr eller om den kan lösas på plats.

– Riktlinjerna är ett bra stöd, och sedan har vi även hr till hjälp för att bolla frågor.

Har gett resultat

Elena Jakobsson tycker att arbetet har gett resultat. Sjukfrånvaron är låg och vikarier kommer gärna tillbaka – något som hon tar som ett tecken på att medarbetarna trivs. Dessutom märker hon att medarbetare numera har lättare att komma till henne direkt när situationer uppstår, och att de säger ifrån även till varandra.

– Vi har haft situationer förut där jargongen ibland har varit lite hård – men nu är det lättare att säga ifrån.

Elena Jakobsson tror att framgångsfaktorn för henne som chef har legat i att förstå att en bra arbetsmiljö och respektfullt bemötande hänger ihop.

– Och mår inte personalen bra så fungerar inte verksamheten.

Elena Jakobsson med en ur personalen på Äldrecenter. Det är viktigt med kommunikation för att motverka kränkande särbehandling.

Det är de vardagliga mötena som skapar förtroende, menar Elena Jakobsson. Här tillsammans med Veronica Abrahamsson, vårdbiträde på Äldrecenter.

Utbildade faktautredare

Den som ligger bakom mycket av arbetet på kommunövergripande nivå är Karin Eriksson, personalutvecklare på kommunens hr-avdelning.

– Det började runt 2018 med att vi fick uppdraget att uppdatera riktlinjerna om kränkande särbehandling.

När hon och hennes chef började leta runt på nätet hittade de en utbildning som de bestämde sig för att gå – för att bli så kallade faktautredare.

– Det var en sju dagar lång utbildning där vi fick lära oss att systematiskt och metodiskt utreda kränkningar. I utbildningen ingick det också att ta fram policydokument och riktlinjer, berättar Karin Eriksson.

Sedan dess har de arbetat vidare, och idag genomsyrar arbetet mot kränkande särbehandling allt. En sammanfattning av riktlinjerna har tryckts upp på affischer som satts upp runtom i kommunen, och på lappar som delas ut till alla nyanställda. Alla kommunens chefer har fått en heldagsutbildning om kränkande särbehandling, och nästan alla anställda har fått en kortare utbildning på samma tema.

I utbildningarna av chefer och medarbetare har kommunen bland annat använt sig av filmer från Suntarbetsliv. Filmerna är hämtade från verktyget OSA-kollen.

– Filmerna har varit jättebra diskussionsunderlag, och har lett till väldigt bra samtal.

Cheferna hör av sig tidigt

Och allt detta har gett resultat även på kommunnivå. Numera är diskussionen om respektfullt bemötande ständigt levande, och 90 procent av alla anställda vet var de kan vända sig om de skulle bli utsatta för kränkande särbehandling. En annan stor framgång är att cheferna hör av sig till hr tidigt, säger Karin Eriksson.

– De är snabba med att höra av sig och bolla frågor med oss, innan det har gått för långt. Då blir man ju glad.

De är snabba med att höra av sig och bolla frågor med oss, innan det har gått för långt

Däremot ligger siffran på hur många medarbetare som anser sig utsatta ganska stilla, på runt sex procent.

– Siffran brukar ligga på runt elva procent i kommuner, så det är en relativt låg siffra – även om vi naturligtvis strävar efter att den ska ligga på noll. Att den ännu inte har minskat tror jag är ganska naturligt. När man börjar ett sådant här arbete kan siffrorna till och med öka, eftersom fler blir medvetna om vad som räknas som kränkande särbehandling.

Tydlig ledning och samverkan

Karin Eriksson tror att några framgångsfaktorer har varit viktiga i arbetet. Dels är kommunen liten, med bara 52 chefer, och dessutom har kommunens ledning varit både enig och tydlig.

– Kommunchefen och förvaltningschefen var tydliga med att ”det här är det som gäller och det här förväntar vi oss. Det är nolltolerans mot kränkningar som gäller”.

Och dessutom har arbetsmarknadens olika parter arbetat tillsammans hela vägen – både lokalt och kommunövergripande. På hr-avdelningen har man bland annat samarbetat med Kommunals sektionsordförande Åsa Jansson Lindberg.

– Vi har ett bra samtalsklimat och kan ofta lösa saker genom att prata med varandra. Det är aldrig långt till kontakten med arbetsgivaren. Vi har ju samma mål: en god och säker arbetsmiljö med nolltolerans mot mobbing, avslutar Åsa Jansson Lindberg.

Text: Anna Wettergård, 31 augusti 2021

Senaste artiklar

Dialogen som bygger en bra arbetsmiljö

Kan en bra dialog bidra till bättre arbetsmiljö? Det är skyddsombudet och enhetschefen på Ölycke korttidsboende i Eslövs kommun övertygade om. – Vår arbetsmiljö sitter mycket i våra mänskliga relationer,…

Vad är samverkan?

Samverkan innebär att arbetsgivare och arbetstagare arbetar tillsammans för att få en god arbetsmiljö och väl fungerande verksamhet. Det är också ett sätt att skapa delaktighet och inflytande för medarbetare…

Så stöttar de utlånad covid-personal

På Skaraborgs sjukhus håller chefer ett samtal med medarbetare som varit utlånade under pandemin. Till stöd har de en samtalsmall. Med hjälp av den kan de ge sina medarbetare ett…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?