5 avstämningar som minskar stressen

22 maj 2019 Lästid: 5 min
Marie Olsson, undersköterska och skyddsombud, och Maria Grans, avdelningschef, Ljungby lasarett. de båda står vid en sjukhussäng i arbetskläder och tittar mot kameran.
Att stämma av läget med varandra under varje arbetspass - det har gjort det enklare att hjälpas åt, tycker Marie Olsson, skyddsombud och undersköterska, och Maria Grans, avdelningschef.

Foto: Christer Svanberg

På en kirurgavdelning med akutvård händer mycket snabbt. Avdelning 6 vid Ljungby lasarett motar jobbstressen med kommunikation. Fem sorters avstämningar under varje arbetspass minskar stresspåslaget och ökar sammanhållningen.

Avdelning 6 har 22 vårdplatser och drygt 40 anställda. Personalen delas upp i fyra olika team under arbetspassen med en sjuksköterska och en undersköterska i varje. Beläggningen är hög och de har sällan fler än ett par tomma platser. Tempot och arbetsbördan kan snabbt öka.

– Vi är en akutavdelning som är öppen dygnet runt och mycket kan hända snabbt hos oss. Det kan vara exempelvis ett hjärtstopp. Det gäller att hela tiden stämma av eftersom någon del av avdelningen kanske behöver mer resurser, säger Maria Grans, avdelningschef.

Därför har de infört en modell de kallar för strukturerad kommunikation. Den står på fem ben. Det första införde de redan 2009. Morgonmötena hade effektiviserats bort men Maria Grans och hennes medarbetare insåg att de behövde en genomgång inför varje arbetspass. Då började de med vad de kallar check in, på morgonen och inför kvällspasset.

– Vi tar tio minuter till en kvart och går igenom hur det ser ut. Vilka utskrivningar är förväntade, hur ser beläggningen ut med mera, säger Maria Grans.

En undersköterska eller sjuksköterska har ledningsansvar för varje arbetspass och håller i genomgången.

Stämmer av och begär time out

Den andra delen av avdelningens kommunikationsmodell är regelbundna avstämningar under arbetspassen. De ger en bild av vårdtyngden, hur resurser bör fördelas och arbetet bör planeras. Den ledningsansvariga sköterskan stämmer av med arbetslagen och överför informationen mellan dem.

Under arbetspassen använder de också något de kallar time out som är det tredje benet i kommunikationsmodellen. När det blir körigt kan vem som helst i personalen ta initiativ till att en representant från varje arbetslag samlas i personalrummet för ett kort möte. De går igenom situationen och tar ställning till om exempelvis mer personal behöver kallas in och vem i så fall.

De har också en time out som innebär att vem som helst kan be en kollega som har det stressigt att ta en kort rast.

– Det är inte okej att ta på sig skygglappar om någon verkar stressad, irriterad eller ledsen. Då ska man fråga om personen behöver en paus, säger Maria Grans.

Värdegrund om respekt och ansvar

Avdelningen har en värdegrund som de kallar Respekt för människan. Den tolkar de bland annat som att varje medarbetare har en skyldighet att be om hjälp och erbjuda hjälp när det behövs.

Innan de slutar passet har de stunds gemensam reflektion som de kallar check out. Det är den fjärde delen i avdelningens kommunikationsmodell.

Det är ofta stressigt hos oss men vi har forum för att prata om det.

Den sista delen är en utvärdering av varje arbetspass. Det sitter en lapp med rutor för kryss vid stämpelklockan där alla enkelt kan kryssa i innan de går hem. Den som slutar för dagen bedömer hur stressigt passet kändes, hur väl arbetslaget lyckades kommunicera och vilken vårdkvalitet de har levererat. Bedömningen sker enligt en fyrgradig skala med ett eller två plus och lägst två minus. Utvärderingarna är anonyma, men det finns möjlighet att lämna kommentarer.

– Där kan jag se till exempel om någon är orolig inför nattpasset eller vilken kompetens som behövs. Med hjälp av kommentarerna kan jag också se vad som ligger bakom negativa kryss, säger Maria Grans.

Forum för samtal

Marie Olsson är skyddsombud och undersköterska på avdelning 6. Avstämningarna och utvärderingarna är en jättebra hjälp i arbetet, tycker hon.

– Vi har löst mycket med kommunikation. Man känner sig inte ensam i arbetet eftersom vi pratar så mycket med varandra. När vi reflekterar lär vi också känna varandra bättre. Dessutom kan vem som helst dra i nödbromsen om det behövs, säger hon.

Den metodiska kommunikationen har varit bra för arbetsmiljön, menar också Maria Grans.

– Det är ofta stressigt på vår avdelning. Men vi har forum för att prata om det och medarbetarna vet att jag bryr mig. Vi har fått bra resultat på medarbetarenkäterna som regionen har skickat ut.

Det handlar om att medarbetarna känner sig sedda.

Hon sparar utvärderingarna så att hon kan gå tillbaka till dem senare.

– Vi har så lätt att glömma bort det som är bra när det är besvärligt. Då kan jag ta fram kryssrutorna och visa att för exempelvis två veckor sedan var det lugnt och bra. Så att vi inte glömmer det.

Utvärderingarna efter arbetspassen är i sig inget unikt. Många andra sjukhusavdelningar använder sig av sådana.

– De som inte gör det är kanske rädda för att få många negativa kryss. Men man ska ändå våga, tycker jag. Det handlar om ett närvarande ledarskap och att medarbetarna känner sig sedda. Det är inte farligt att börja med det, säger Maria Grans.

Marie Olsson, undersköterska å Ljungby lasarett, fyller i utvärdering av dagens arbetspass på ett papper på en anslagstavla.

Utvärdering av arbetspasset. Marie Olsson visar den enkla utvärdering som sitter på anslagstavlan invid stämpelklockan.

Fem sorters avstämningar

  1. Check in
  2. Avstämning
  3. Check out
  4. Time out
  5. Arbetspassutvärdering

Läs mer i faktarutan under texten.

Så här stämmer de av på avdelning 6

1. Check in. Arbetslaget samlas och går igenom situationen inför dagpasset på morgonen och inför kvällspasset på eftermiddagen. En ledningsansvarig undersköterska eller sjuksköterska tar ansvar för samlingen.

2. Avstämning. Arbetslaget stämmer av flera gånger under arbetspasset. Till exempel efter ronden och innan kvälls- och nattpasset. Den ledningsansvariga undersköterskan eller sjuksköterskan tar hand om avstämningarna.

3. Check out. Arbetslaget samtalar tillsammans om hur väl man fungerat för patienterna, om bemötande, samarbete, kommunikation med mera. Här följer de Vårdförbundets mall för reflekterande samtal.

4. Time out. Om det blir för hög arbetsbelastning eller för stressigt har vem som helst i arbetslaget rätt att säga till en kollega eller representanter för arbetslagen att ta en stunds paus. Under pausen kan man ta upp om det behövs exempelvis mer resurser. Eller bara samla tankarna en stund.

5. Arbetspassutvärdering. Innan man går hem bedömer man arbetspasset och vårdkvaliteten genom att sätta kryss i en blankett, som har en fyrgradig skala med plus och minus. Man kan också kommentera på blanketten. Negativa kryss följs upp av chefen med lämpliga åtgärder. Det kan till exempel handla om bemanning, vilka som arbetar ihop eller om kompetens.

Källa: Personalinformation på avdelning 6, Ljungby lasarett

Stressdialogen – börja förebygga osund stress

En bild från verktyget Stressdialogen, där en kvinna tittar in i kameran med några medarbetare suddiga i bakgrunden.

Stressdialogen är ett verktyg för arbetsgrupper. Det ger stöd i att börja förebygga osund stress.

Att prata om stress på jobbet och hur den kan hanteras är ett sätt att främja hälsa.

Testa verktyget på din arbetsplats!

Text: Michael Nyhaga