Det går att komma tillbaka i arbete och ett normalt liv efter att ha drabbats av utmattningssyndrom. Men det tar lång tid, och kräver ett bra samarbete mellan alla de instanser de drabbade är beroende av. Det berättade överläkaren Kristina Glise under ett seminarium om rehabilitering.
Institutet för stressmedicin i Göteborg (ISM) har framgångsrikt behandlat omkring 1200 patienter för utmattningssyndrom under åren 2005 till 2016.
Kristina Glise är överläkare och utvecklingsledare vid ISM. Nu följer hon och ett par kollegor upp hur det har gått för ungefär hälften av patienterna och hur de har påverkats av sjukdomen. Uppföljningen beräknas vara klar under 2019.
Projektet är unikt. Troligen har ingen tidigare genomfört en så omfattande studie under en sådan lång period på någon liknande patientgrupp.
Kristina Glise berättade om uppföljningen under ett seminarium om rehabilitering, som organisationen Nationellt försäkringsmedicinskt forum (NFF) anordnade i Stockholm den 13 november.
Debuten ofta dramatisk
Utmattningssyndrom orsakas av för hög stressbelastning under lång tid. De tidiga symptomen är trötthet, sömnstörningar och nedstämdhet. För de som sedan insjuknar i utmattningssyndrom handlar det om svår utmattning, kognitiv nedsättning, minskad stresstolerans och allvarliga sömnstörningar.
Debuten för själva utmattningssyndromet är ofta akut och ganska dramatisk, med till exempel panikångestattacker, total orkeslöshet och svårigheter att orientera sig i tid och rum.
Men det går alltså att komma igen, även om det kan ta lång tid.
– Återhämtningen kan ta flera år, sa Kristina Glise.
Kartlade orsakerna till utmattning
De flesta av patienterna på ISMs mottagning fick med tiden allt mindre symptom på utmattning. Men efter ett års behandling var mer än 60 procent fortfarande sjukskrivna, och efter 18 månader hade fortfarande en tredjedel symptom. Och efter sju år kände sig många fortfarande onormalt trötta, hade koncentrationssvårigheter och var mer stresskänsliga än innan de blev sjuka. De som hade haft symptom på utmattningssyndrom länge innan de sökte hjälp, har haft ett längre sjukdomsförlopp.
Behandlingen handlade om några till synes enkla saker. Det här gjorde läkarna:
- kartlade orsakerna till patienternas stress
- minskade stressbelastningen, ofta med hjälp av sjukskrivning
- gav råd om regelbundna levnadsvanor vad gäller mat, sömn och fysisk aktivitet
- följde upp att patienterna följde råden
Tiden bästa återhämtningen
I behandlingen på ISM ingick också en arbetsgivarkontakt för att se till att återkomsten till arbete skedde stegvis och med de anpassningar som behövdes.
En del patienter erbjöds också samtalsterapi för att få hjälp att minska på känslorna av skam och skuld.
– Det handlar inte om någon kognitiv beteendeterapi, som kräver alldeles för mycket i ett sånt läge, utan om stödsamtal.
Det verkar inte gå att skapa någon genväg till tillfrisknande, när man väl har erbjudit de saker man vet hjälper till. Mottagningen provade att korta sjukskrivningstiden och sätta in extra åtgärder – men det gjorde ingen skillnad alls, berättade Kristina Glise.
– Idag tänker vi att det kan vara själva tiden som är den bästa återhämtningen, sa hon.
Varför blir man sjuk i utmattningssyndrom? Beror det på arbetet eller privatlivet? Kristina Glise och hennes kollegor frågade patienterna vad de själva ansåg. De allra flesta menade att det var en kombination. Bara 4 procent trodde att orsaken enbart berodde på faktorer i privatlivet, och bara 20 procent att det enbart hade med arbetet att göra.
Patienterna fick också frågan vad de själva ansåg hade hjälpt mest för att bli frisk. De två viktigaste faktorerna var:
- själva sjukskrivningen
- råden om fysisk aktivitet
Många lever under stress
Stress kan orsaka också andra sjukdomar och besvär. Forskarna ville bredda sin kunskap och gjorde därför en del andra studier kring stress. En av dem var en enkät som man lade ut i väntrum på vårdcentraler i Västra Götalandsregionen.
Nästan 600 personer svarade på frågor om stressrelaterade symptom – oavsett vad de sökte för på vårdcentralen. 60 procent i denna grupp uppgav att de levde under stress.
– Den här gruppen blev erbjuden ett särskilt läkarbesök för att tala om sin situation. Och nio procent av dem visade sig behöva behandling för just utmattningssyndrom.
Chefer behöver vara uppmärksamma
Som chef på en arbetsplats kan man vara uppmärksam på ett par saker för medarbetare i riskzonen att bli utmattade.
– Det kan vara att en person verkar mycket trött även efter ledighet, eller att det blir konflikter kring personen. En person på väg mot utmattning saknar ofta sjukdomsinsikt, så det kan behövas flera samtal för att ringa in problemen, säger Kristina Glise.