Risken att bli sjuk av stress kan minska om man pratar och reflekterar i grupp med sina kolleger. Det är grundtanken i ett pilotprojekt som SKL nu drar igång.
– Vi behöver bra metoder, som forskningen visar är effektiva, säger projektledaren Rickard Bracken.
Reflekterande kollegiala samtalsgrupper kallas ett utvecklingsprojekt som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sjösätter i dagarna. Satsningen syftar till att fånga upp medarbetare som ligger i riskzonen för stressrelaterad ohälsa och erbjuda dem en insats som – om den faller väl ut – kan göra att de slipper bli sjukskrivna.
I Tierps kommun deltar förskolan.
– Vi hoppas att det ska leda till färre sjukskrivningar, och att vi också ska få tips och idéer som vi kan använda i organisationen som helhet, säger Eva Berggård Nygren, personalchef.
Det finns ett stort behov av att hitta arbetssätt som kan förebygga utmattning och svår stress, menar Rickard Bracken, projektledare på SKL.
– Vi vet att det är svårt att komma tillbaka till arbetet när man väl har blivit sjukskriven. Det är viktigt att fånga upp människor tidigt, innan det har gått för långt, säger han.
I en tidigare studie av kollegiala samtal ansåg deltagarna efteråt att deras hälsa hade blivit bättre och kraven i arbetet mindre. De rapporterade också lägre grad av utmattning och tyckte att möjligheterna att utvecklas och vara delaktiga i arbetet hade ökat. Rickard Bracken hoppas att de positiva resultaten ska stå sig, nu när metoden testas igen på bredare front.
Anställda i riskzon erbjuds kollegiala samtal
Insatsen är upplagd så att arbetsgivaren väljer en kategori anställda, som får svara på en enkät från forskare. Den tar upp bland annat stress, ångest och förhållandet mellan krav och resurser i arbetet. Personer som hamnar över ett visst värde erbjuds att delta i en grupp för kollegiala samtal. Gruppen träffas en gång per vecka i tio veckor. Varje träff pågår i två timmar och samtalet leds av en handledare som fått särskilt utbildning.
Gruppdeltagarna jämförs med medarbetare i kontrollgrupper. Kontrollpersonerna har ännu inte har deltagit i samtalsgrupper, men kommer att göra det senare.
– Det är inte en behandlingsgrupp, utan en grupp för erfarenhetsutbyte och kollegialt stöd, säger Rickard Bracken. Det finns en tydlig struktur för mötena, men deltagarnas frågor avgör vad man pratar om.
Hittills har 13 kommuner och två regioner/landsting tackat ja till att vara med. Tierps kommun riktar pilotinsatsen mot de drygt 200 medarbetarna inom förskolan.
– Det är där vi har de högsta sjuktalen, och cheferna i förskolan säger att många av sjukskrivningarna beror på stress, säger personalchefen Eva Berggård Nygren.
För att medarbetarna ska kunna delta i lugn och ro kommer förskolorna att kunna sätta in vikarier, om de anser att det behövs.
– Man ska inte behöva känna att man belastar sina kolleger, säger Eva Berggård Nygren.
Handledare kan bli resurs
Tierps kommun har valt att låta sina egna HR-konsulter gå den utbildning som behövs för att leda samtalen.
– Det finns en poäng med det. Om det här faller väl ut, så har vi en egen resurs och kan göra insatsen på flera håll. Handledarna kommer att bli bärare av mycket kunskap.
Eva Berggård Nygren hoppas att de kollegiala grupperna ska bli till nytta för både individerna och verksamheten. De problem som grupperna identifierar kommer att återkopplas till cheferna.
– Vi kan få nya tips och idéer om hur man kan motverka stress i arbetsmiljön. Grupperna kan lyfta källor till stress som kan åtgärdas, och lösningar som vi kan applicera på andra områden i kommunen också.
Frågor som handlar om resurser, till exempel bemanning, lär komma upp i gruppsamtalen, tror Eva Berggård Nygren.
– Då får man helt enkelt lyfta dem i organisationen och se vad som är möjligt att göra, säger hon.
Balans mellan krav och resurser
Projektledaren Rickard Bracken hoppas att samtalsgrupperna ska ge deltagarna bättre resurser att hantera de krav de ställs inför i arbetet.
– Balansen mellan krav och resurser är ju viktig för hälsan.
Han hoppas också att känslan av delaktighet ska öka, att projektet ska leda till en dialog mellan chefen och den anställda om vilka anpassningar som krävs för att personen ska klara av att fortsätta arbeta. Samtidigt handlar det inte enbart om individfrågor, betonar han. Den inledande enkäten ger en bild av stressläget på arbetsplatsen och den ska redovisas för cheferna. Handledaren ska även dokumentera, sammanfatta och återkoppla från samtalsgrupperna.
– Så det kommer att bli en bra input om hur medarbetarnas upplevelse av arbetsmiljön ser ut. Sedan behöver organisationen förstås också arbeta med de frågor som kommer fram, säger Rickard Bracken.
Läs mer om forskaren Ulla Peterson, som ska följa de grupper som har kollegiala samtal.
