Det lönar sig ekonomiskt att förebygga psykisk ohälsa. Nu finns ett verktyg för att räkna ut den ekonomiska vinsten på just din arbetsplats. Verktyget har tagits fram av forskare och arbetsmiljöexperter tillsammans.
Ett sådant här stöd är vad många arbetsgivare frågar efter, menar Irene Jensen.
– Om det går att visa i pengar vad psykisk ohälsa kostar på just den här arbetsplatsen, då blir det lättare att argumentera för investeringar i ett förebyggande arbete. Det går också att tjäna på investeringar i efterhjälpande insatser, för dem som redan har drabbats. Så vi hoppas att det här kan motivera till ett mer förebyggande arbete mot psykisk ohälsa, säger Irene Jensen.
Hon är ansvarig för arbetet i den grupp av forskare och personer med praktisk erfarenhet från företagshälsovård, HR-verksamhet och chefskap, som har skapat verktyget.
De som kan ha användning för verktyget är arbetsgivare och andra med ansvar för arbetsmiljö, till exempel HR och företagshälsovård.
– Det kan vara till exempel en HR-strateg, en chef för en större del av verksamheten, en utvecklingsledare eller en samverkansgrupp, säger Irene Jensen.
Kostnadsberäkningarna gör man på en blankett som är påfallande lik en vanlig deklarationsblankett. Det är helt medvetet, berättar Irene Jensen.
– Deklarationsblanketter känner ju alla till! Formen är ett sätt att underlätta beräkningarna.
Beräkningarna är sedan tänkta att användas som beslutsunderlag för dem som har befogenhet att fatta beslut om investeringar i verksamheten, till exempel förvaltningschefer och politiker.
Frågor om närvarande chefer
Verktyget heter egentligen arbetshälsoekonomiskt analysverktyg, och bygger på att man arbetar i två steg.
Först gör man en ekonomisk analys av verksamheten utifrån den psykiska hälsan bland chefer och medarbetare. Det innebär att man kartlägger sjukfrånvaron, men också hur personerna där mår, och ställer frågor om till exempel chefens förutsättningar att vara en närvarande ledare, om medarbetarna har tydliga mål för sitt arbete, och om balansen mellan den insats som medarbetarna gör och den ”belöning” de får i form av uppskattning och annat.
– Kartläggningen behöver göras anonymt av en extern part, och helst för hela organisationen, inte bara en liten del, för att få en mer tillförlitlig statistik, säger Irene Jensen.
När man får resultatet av kartläggningen kommer steg två. Då gör man en plan för åtgärder och räknar med hjälp av verktyget ut vad de åtgärderna kostar. Man får också hjälp att räkna ut vad åtgärderna ger tillbaka ekonomiskt.
Bygger på rekommendationer i nationella riktlinjer
I verktyget rekommenderas att insatserna bygger på rekommendationer i nationella riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen. De riktlinjerna har en annan forskargrupp tillsammans med Irene Jensen tidigare gett ut, hösten 2015.
– Man kan bli mer medveten om vilka insatser som kan ge effekt genom att använda det här nya verktyget tillsammans med riktlinjerna, säger Irene Jensen.
Om flera personer drabbas av psykisk ohälsa på en arbetsplats, beror det ofta på brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Därför handlar många av förslagen till åtgärder i riktlinjerna om detta.
Ett exempel på åtgärd som man får hjälp att räkna ut kostnaderna för är att utbilda chefer om psykisk ohälsa. Ett annat exempel är att skapa ett systematiskt arbetsmiljöarbete där fler anställda är delaktiga.
Första verktyget för att räkna på arbetsplatsen
Det finns idag flera andra metoder för att räkna på vad sjukfrånvaro kostar en organisation eller ett företag. Men den största kostnaden för psykisk ohälsa är inte själva sjukskrivningarna, utan vad en verksamhet kan förlora i produktivitet för att de anställda mår dåligt och inte orkar prestera fullt ut, trots att de är kvar på jobbet. Det kan påverka både verksamhetens resultat, och den drabbades medarbetare som får mer att göra.
– Vi har sett att det inte är sjukfrånvaron som kostar mest, utan sjuknärvaron. De flesta som drabbas av psykisk ohälsa blir ju inte sjukskrivna.
Det här är det första verktyg som ger stöd för att räkna på de ekonomiska effekterna av att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa på arbetsplatsen.
– Det är det som gör att vårt verktyg sticker ut lite, säger Irene Jensen.
Att bara prata ekonomi, när det handlar om psykisk ohälsa, kan tyckas vara lite oetiskt. Och det kan finnas en viss risk för att frågan om arbetsmiljö och psykisk hälsa med ett sådant här verktyg reduceras till att bara handla om ekonomi och inte om medarbetarnas rätt till en bra arbetsmiljö, det håller Irene Jensen med om.
– Men vi har en stark lagstiftning som handlar om att jobba förebyggande med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det arbetet måste göras hur som helst, och att då få veta vad det kan kosta att inte göra det, kan inte vara fel, säger hon.
Läs också: