Arbetsmiljö och sjukfrånvaro hänger ihop, och arbetsgivarna har stora möjligheter att bromsa de stigande sjukskrivningstalen. För kommuner och landsting finns mycket stöd att få från SKL i detta arbete.
– Vi på SKL ser att vi måste få till friskare arbetsplatser och medarbetare som mår bra och klarar sitt uppdrag. Det här har alltmer blivit en strategisk fråga för ledarskapet i kommuner och landsting, som har höga sjuktal på många håll.
Så inledde SKLs ordförande Lena Micko en heldagskonferens om arbetsmiljö och sjukfrånvaro, som SKL anordnade för chefer och andra arbetsmiljöansvariga i kommuner och landsting. Omkring 300 personer deltog i lokaler på Arlanda utanför Stockholm den 2 december.
– Allt är inte arbetsgivarens ansvar, men vi måste göra vad vi kan. Det finns idag ett stort engagemang i kommuner och landsting kring dessa frågor, fortsatte Lena Micko.
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har en hel del stöd att ge till arbetsgivarna i kommuner och landsting för att minska sjukskrivningarna. Och mer är på gång. Under dagen presenterades flera av dessa insatser.
Filmer och handledning för chefer
Den vanligaste orsaken till sjukskrivningar idag är psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar. SKL har fått i uppdrag av Socialdepartementet att arbeta för en bättre psykisk hälsa i befolkningen.
En del av det uppdraget handlar om den psykiska hälsan i arbetslivet. Rickard Bracken på SKL har ansvarat för att ta fram tre filmer på temat tidiga insatser mot psykisk ohälsa och tidiga tecken på stress.
– Tanken är att filmerna ska väcka diskussion och ge stöd för att arbeta med frågan om stress och utmattning på arbetsplatserna, säger han.
Till varje film finns ett arbetsmaterial som gör det möjligt för chefer och andra arbetsmiljöansvariga att med filmen som utgångspunkt identifiera frisk- och riskfaktorer, och skapa en handlingsplan för arbetsplatsen.
Filmerna är avsedda för olika målgrupper: en för medarbetare, en för chefer och en om hur man kan samarbeta bättre mellan arbetsgivare, hälso- och sjukvård och företagshälsan.
I januari 2017 drar SKL med Rickard Bracken igång ett nytt projekt med samma mål: ett utvecklingsarbete som handlar om medarbetare som ska ge stöd till arbetskamrater i riskzonen för psykisk ohälsa i 19 olika verksamheter inom kommuner och landsting runt om i Sverige.
Suntarbetslivs verktyg ger stöd
SKL finansierar tillsammans med fackförbunden inom kommuner och landsting flera insatser för bra arbetsmiljö, bland annat Suntarbetsliv. Under dagen presenterade Suntarbetsliv några av sina verktyg för en bättre arbetsmiljö, bland annat Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning, OSA-kompassen och Bättre Möten.
Arbetsplatsen är viktig vid rehabilitering. Det är dit man ska återvända.
Caroline Olsson från SKLs arbetsgivarpolitiska avdelning uppmanade deltagarna att börja använda Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning som en grund för det systematiska arbetsmiljöarbetet.
– Sluta använda era egna utbildningar – använd den här istället! Den är kvalitetssäkrad, webbaserad och ni har redan betalat för den genom stödet till Suntarbetsliv.
Arbetsplatsanpassad rehabilitering
De flesta som drabbas av psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar arbetar fortfarande. Men för dem som blivit sjukskrivna av de här orsakerna är vägen tillbaka ofta lång. Då behöver rehabiliteringen kopplas till arbetsplatsen för att fungera. Det poängterade Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin.
– Det finns svagt vetenskapligt stöd för rehabilitering, som inte blandar in arbetsplatsen. Arbetsplatsen är viktig. Det är dit man ska återvända, antingen sjukskrivningen beror på arbetet eller inte, sade hon.
Hon uppmanade också arbetsgivarna att inte fokusera för mycket på den medicinska diagnosen.
– Strunta i sjukdomen – se vad den här personen kan göra på arbetsplatsen istället. Sen finns det förstås gränser för vad en arbetsplats kan göra med de resurser de har, sade Eva Vingård.
Hälso- och sjukvården har en viktig roll i rehabiliteringen av en sjukskriven person. En rehabiliteringskoordinator kan underlätta samordningen mellan olika aktörer runt den sjukskrivne. Under ett seminarium beskrevs hur ett sådant arbete praktiskt kan gå till, framför allt samarbetet med arbetsgivarna. SKL har en Metodbok för koordinering som kan laddas ner från dess hemsida.
Avsiktsförklaringen blir verkstad
Parternas avsiktsförklaring för att minska sjukfrånvaron har också en viktig roll i arbetet med att minska sjukfrånvaron. Under sommaren 2016 arbetade parterna i kommun- och landstingssektorn intensivt med ett förslag till åtgärder – för att slippa undan hotet från socialförsäkringsminister Annika Strandhäll om en lagstiftning som skulle lägga ett större ekonomiskt ansvar för sjukskrivningarna på arbetsgivarna. Nu arbetar parterna genom Arbetsmiljörådet med att göra verkstad av förslagen.
Caroline Olsson från SKLs arbetsgivarpolitiska avdelning är en av dem som ansvarat för att ta fram avsiktsförklaringen. Hon beskrev två röda trådar i den.
– Den ena är att få upp frågan om sjukfrånvaro på strategisk nivå och börja prata om den i ekonomiska termer. Kan vi sätta siffror på vad sjukfrånvaro kostar? Vi behöver prata om det i styrnings- och ledningstermer, sade hon.
Den andra tråden handlar om chefer.
– Vi behöver stärka chefens förutsättningar i arbetsmiljöarbetet, till exempel titta på antalet medarbetare per chef. Det handlar också om tillgång till stöd i form av HR, IT, administration, och en större närhet till den politiska ledningen.
Caroline Olsson riktade en uppmaning till konferensens deltagare.
– Ni har alla möjligheter att arbeta med avsiktsförklaringen lokalt. Det finns kommuner som redan har börjat, till exempel Umeå där man arbetar med att stötta första linjens chefer.
En bra konferens med många konkreta råd och ny, viktig teoretisk kunskap, tyckte Charlotte Isoz, HR-konsult från Landstinget Sörmland som deltog tillsammans med kollegan Ann-Charlotte Rydberg.
– Det där med forskningsprojektet Chefios lät mycket intressant. Det måste vi ta reda på mer om! sade Charlotte Isoz.