Så löste de konflikterna på jobbet

Det krävdes mod, ärlighet och strukturerade samtal, men nu har arbetsgruppen på Sigfridsborgsskolan övervunnit sina konflikter på jobbet och skapat en plats där kommunikationen fungerar.

I Nacka utanför Stockholm ligger nybyggda Sigfridsborgsskolan. Här finns gott om radhus och villor i täta rader med små tomter längs de smala gatorna. Den låga höstsolen skiner, det är lunchrast och barnens mössor och jackor åker både av och på.

Barnen har broccolisoppa och hembakt bröd i sina magar medan de leker. Musik strömmar ur en högtalare och mitt i alltihop står läraren Linnea Starring och kisar i novembersolen.

Hon är lärare i fritidshem och arbetar även i årskurs ett. Den här förmiddagen har ettorna haft värderingsövningar på schemat. Men det är inte bara eleverna som jobbar med hur man ska vara mot varandra för att alla ska må bra.

Även arbetsgruppen, teamet som Linnea Starring jobbar i, har gjort ett viktigt arbete för att få en bättre kommunikation. Det är de inte ensamma om på skolan, här finns fler arbetsgrupper som har eller har haft utmaningar av olika slag.

Hade flera utmaningar på jobbet

Linnea Starring fäster blicken på en flicka som snurrar på en klätterställning, och börjar berätta.

– Vi var inte ett team där alla jobbade tillsammans.

Det påverkade bland annat hur teamet fattade beslut.

– Det ledde till att vi ofta gjorde samma aktiviteter varje dag. Det blev inte så mycket utforskande eller nytänkande, i stället sjönk kreativiteten. Man anpassade sig för att undvika konflikt.

De hade även hög sjukfrånvaro, och färre fick göra jobbet om de inte hade vikarier. Den låga stämningen påverkade arbetsmiljön.

– Ibland kunde det bli krockar i teamet om hur vi skulle arbeta. Det fanns inte så mycket tid till samtalen vi behövde ha, så vi tog dem i korridoren fast det inte var lämpligt.

Rektorn tog tag i situationen

Flera i teamet sökte sig till Helena Pålsson, den biträdande rektorn på Sigfridsborgsskolan. De berättade om samarbetssvårigheter och skav dem emellan.

– Men samtidigt sa de att ”du får inte säga något till de andra”, säger Helena Pålsson.

Hon bestämde att de behövde avsätta tid för att jobba med problemet. Först träffade hon var och en för sig och frågade om hur de trivdes i teamet, hur det fungerade och vad de tyckte behöver utvecklas. Hon var också noga med att det inte handlade om dem som personer, utan om att situationen var tuff.

Sigfridsborgsskolan har nämligen vuxit markant sen 2013, och skolan fick även nya byggnader för tre år sedan.

– Vi har fördubblat antalet elever men inte fördubblat antalet vuxna, säger Helena Pålsson.

Vägen till färre konflikter på jobbet

På ett första möte jobbade de med att sätta strukturen och rollfördelningen för arbetslaget. De kom en bit framåt men mer fanns att göra.

I samma veva fick skolledarna i Nacka kommun en första introduktion till friskfaktorer från hr. Helena Pålsson tyckte att det verkade vara en enkel metod att använda. De fick bland annat tips om att använda en övning i Suntarbetslivs verktyg Friskfaktorlabbet.

Hon ordnade ett nytt möte med teamet. Då gick de igenom de åtta friskfaktorerna i det så kallade ”friskfaktorhjulet”. Sedan fick var och en anonymt klicka i hur de tyckte att de låg till med varje friskfaktor. Svaren blev underlaget till ett viktigt samtal.

– Aktiviteten krävde väldigt liten förberedelse från min sida, jag behövde bara följa en mall. Det var nästan lika enkelt som att trycka på en knapp och sätta igång.

Läraren Linnea Starring minns hur det som hade bubblat under ytan nu kom upp på bordet.

– Allt som vi hållit tillbaka för att man inte ville tjafsa – det kom ju upp. Vi förstod att vi behövde bli mer flexibla och öppna mot varandra, att vi behövde förbättra kommunikationen.

Därför valde de att jobba med friskfaktorn kommunikation.

Valde att stärka kommunikationen

Linnea Starring ser flera fördelar med att de först gjorde en skattning av friskfaktorerna anonymt med hjälp av mobiltelefonerna. Men hon fäste sig inte så mycket vid metoden, däremot vid resultatet.

– Det var helt otroligt vad mycket som hände vid bara ett tillfälle.

– Ibland kanske man inte vågar säga saker i storgrupp, men vi samlade mod och gjorde det. Det var jobbigt och mycket känslor, intensivt. Men det var också skönt att vi gjorde något åt situationen.

De kom fram till gemensamma förhållningsregler som de skulle hålla sig till, berättar Linnea Starring.

Nu har det gått mer än ett år sen dess, och några av reglerna har de kvar medan andra inte längre behövs.

– Kommunikationen i teamet har blivit mycket bättre.

Nästa steg för arbetsgruppen blir att undersöka om de vill fortsätta jobba med friskfaktorn kommunikation eller om de ska välja en annan.

– Jag tror att det här är rätt väg att gå, att börja i det lilla. Vi ska bygga goda relationer till våra elever och det behöver vi även göra i personalgruppen. Det här teamet har blivit gladare och det känns i luften när man kommer in, säger Helena Pålsson, biträdande rektor.

Teamet har blivit gladare och det känns i luften.

Det har inte varit något skyddsombud med i det här förbättringsarbetet. Helena Pålsson är inte heller så involverad i det systematiska arbetsmiljöarbetet på skolan med till exempel skyddsronder, berättar hon. Det sköter hennes rektorskollega.

Men hon har ändå ett tips till andra skolor som vill få bättre arbetsmiljö:

– Prova att jobba med era friskfaktorer! På det här sättet får man snabbt fram det som är viktigt för arbetsgruppen att förbättra. Det blir medarbetarna själva som ringar in vad som behöver göras och det här nära perspektivet är annars lätt hänt att tappa bort.

Och om man lyfter blicken från just det här teamet och till resten av skolan och även Nacka kommun så ser man att friskfaktorer nu gör entré som en given del i arbetsmiljöarbetet. På höstlovet har till exempel alla team på Sigfridsborgsskolan jobbat med Friskfaktorlabbet.